NYHET Dokumentären "Mot Andra Världar", om det svenska rollspelsundret, på SVT Play 6 september

[Gabrielle de Bourg]

Det hade varit en mer intressant vinkel, att ta upp rollspelens betydelse för diverse marginaliserade grupper. Gabrielle tar ju upp rollspelens betydelse för transpersoner, vilket anekdotiskt tycks matcha även folk i min vänkrets.

Och det var också det enda som kom med, jag fyllde ut ganska mycket kring hur rollspel kan betyda för många, ihop med deras vikt inom subkulturer.

 

[zo0ok]

Det hade varit en mer intressant vinkel, att ta upp rollspelens betydelse för diverse marginaliserade grupper. Gabrielle tar ju upp rollspelens betydelse för transpersoner, vilket anekdotiskt tycks matcha även folk i min vänkrets.

Med risk för att det blir lite off-topic igen...

Det kan naturligtvis vara vilket rollspel som helst.

 

[Svarte Faraonen]

Och det var också det enda som kom med, jag fyllde ut ganska mycket kring hur rollspel kan betyda för många, ihop med deras vikt inom subkulturer.

Kan väl definitivt tycka att det hade varit mer intressant än allt det där med musikvideon.

 

[Gabrielle de Bourg]

Kan väl definitivt tycka att det hade varit mer intressant än allt det där med musikvideon.

Du får helt enkelt börja tweeta #ReleaseTheGabbiCut (eller #ReleaseTheHuorCut kanske?)

 

[Bifur]

Jag räknade vidare på @HenkeS siffror och la till vad jag kunde hitta på Sverigedelen av denna sidan.

Det finns säkert en hel del felmarginaler, konvent och arr som inte är med och sådant som står på listorna som inte egentligen är rollspel. Dessutom tror jag LARP-evenemangen (förtydligande: de är med) drar upp siffrorna på ett missvisande sätt (då jag fått intrycket av att de i princip bara utövas där och de blir därmed inte representativa, annat än för sig själva så klart), men jag orkade inte särskilja i räkningen.

Resultaten i alla fall:

 

[avatarex]

Just det ja. Förutom att jag som sagt tyckte dokumentären inte la tillräckligt mycket fokus på att förklara hur rollspelandet går till så var det synd att de inte passade på att förtydliga att Drakar och demoner inte började som en översättning av Dungeons & dragons. Ett missat tillfälle att rätta till en spridd missuppfattning.

 

[avatarex]

Vad gäller rollspelsdöden så är det ett begrepp jag först kom i kontakt med i Sverox som då beskrev tiden runt 2007-2012* när det knappt gavs ut några svenska rollspelsprodukter. Denna period visade sig ta slut när Må0 kom, och snart efter det kom som bekant även Symbaroum och Eon IV.

* Reservation för exakta årtal, det var hursom varken när Chronopia kom eller försvann.

 

[Jimmy]

Saxat ur puff på SVT.se


Lite roligt...

 

[God45]

Just det ja. Förutom att jag som sagt tyckte dokumentären inte la tillräckligt mycket fokus på att förklara hur rollspelandet går till så var det synd att de inte passade på att förtydliga att Drakar och demoner inte började som en översättning av Dungeons & dragons. Ett missat tillfälle att rätta till en spridd missuppfattning.

Att komma in i hobbyn med internationella spel först (Vampire och D&D) gjorde det super märkligt att upptäcka Drakar och Demoner. För folk snackade om det som det stora svenska spelet och om hur det låg till grund för den svenska grenen av hobbyn och all that good shit. Så man kollade på det och upptäckte att...

Det heter bara Drakar och Demoner för att slå mynt av att folk hade hört talas om D&D.

Det finns en awesome bild av Elric på framsidan... Någon annanstans ifrån. Spelet har inget att göra med Elric och du kan inte spela Elric eller någon som Elric.

Systemet är bara BRP.

Så man var, var är den svenska designen här sa du? Varpå folk kom springande med de motherfucking ankorna. Som är från Runequest.

Edit: Den bra unika skiten jag gillar med Drakar och Demomner kommer senare. Chronopia är dope och också amazing. Och det finns en hel del riktigt, riktigt coola äventyr. Maktens portar? Vad mer måste man säga? Det är amazing.

 

[God45]

Nu blev väl iofs God45s tråd stoppad av moderatorerna...

Grejen med den recensionen var att jag läste EON och bortom saker om systemet och detaljfokuset som jag ogillade så uppfattade jag det som att det hade sunkiga värderingar. Men att försöka ta upp ”Det finns rasistiska och sexistiska saker i det här spelet utöver en massa, massa national romantik som gör mig obekväm” blev bara en grej där folk gick ”EXAKT VILKEN SIDA ÄR DET PÅ?”, så jag köpte EON så billigt begagnat jag kunde och började gå igenom det sida för sida. Jag skämtade lite för annars hade det blivit super torrt, men jag står för min sågning. Efter att tråden blev nedsngd och jag blev varnad har jag varit tystare om EON, men det betyder inte att jag ändrat åsikt om det. Jag vill bara inte bli bannad. Så jag har inte sakt sakerna jag tycker om EON 4 (som jag finner har samma värderingar, bara lätt maskerade). Men det som triggade igång hela recenserandet var när någon jag kände gick, ”Rollspel? Som EON?” och jag var tvungen att lägga ut hur det jag spelade inte var som EON för jag ville inte bli asocierad med det.

 

[Henke]

Vad gäller rollspelsdöden så är det ett begrepp jag först kom i kontakt med i Sverox som då beskrev tiden runt 2007-2012* när det knappt gavs ut några svenska rollspelsprodukter. Denna period visade sig ta slut när Må0 kom, och snart efter det kom som bekant även Symbaroum och Eon IV.

* Reservation för exakta årtal, det var hursom varken när Chronopia kom eller försvann.

Svavelvinter-rollspelet kom väl 2012 om jag inte minns fel. Mowhayle 2013 och Mutant År Noll 2014 tror jag.

 

[Bifur]

Några slutsatser jag drar av kurvan:

• Från toppåret 1995 går det stadigt neråt, men från en relativt sätt hög nivå. Så kanske finns det stöd både för en rollspelsdödstesen och fortlevnadstesen. Intresset avtog men många spelade alltjämt.
• Mindre underbyggt med siffror men när jag ögnar igenom arrangemangen syns en rätt tydlig övergång till systemlöst/friform på slutet av 90-talet, rimligen ett tecken i tiden på att tradspel inte var så efterfrågade (även om en hel del går under stämpeln Vampire eller Kult fast i friform). Exempelvis har Eon (som väl kom 1996) sju arr åren 1996-2000, medan Mutant 1984 har sex under samma period. Talande låga siffror före både ett levande och ett dött svenskt spel.
• Den verkliga botten kommer dock först långt senare, runt 2010 (och åren strax före och efter), det sämsta året sedan 1986 (och den perioden är nog inte rättvis att jämföra med givet demografin). Vilket för mig ställer de senaste fem årens uppgång i lite annat ljus. Den har varit väldigt snabb, lika snabb som på 90-talet. Det är svårt att föreställa sig att det inte underbyggs av ett stadigt tillflöde av nya spelare.

 

[avatarex]

Svavelvinter-rollspelet kom väl 2012 om jag inte minns fel. Mowhayle 2013 och Mutant År Noll 2014 tror jag.

Ja det har du rätt i. Svavelvinter var början på uppsvinget.

 

[Lightshy]

Ja det har du rätt i. Svavelvinter var början på uppsvinget.

Svavelvinter, en blinkning till DoD/Äventyrsspel. Lockade säkert många gamla spelare tillbaka till hobbyn.

 

[Henke]

Svavelvinter, en blinkning till DoD/Äventyrsspel. Lockade säkert många gamla spelare tillbaka till hobbyn.

Jo, säkerligen, men även utifrån att Erik Granström var mitt uppe i sin Konflux-krönika som jag tror många följde med stort intresse.

 

[zo0ok]

Johan Egerkrans arbete är nu mitt mest bestående minne av filmen. Jag förstår att det finns ett eget rollspel, Nordiska Väsen, kring hans arbete.

Jag hade kunna tänka mig att använda hans arbeten som "monsterbok" i något annat fantasyrollspel.
(kanske samma sak med Jorges Bestiarium - fast jag spelar inte Trudvang).

Finns det något sådant arbete: att beskriva varelser från exempelvis ovanstående verk för olika spelsystem (DoD, Expert, OSR, 5e, EON, ...)?

 

[Gabrielle de Bourg]

Johan Egerkrans arbete är nu mitt mest bestående minne av filmen. Jag förstår att det finns ett eget rollspel, Nordiska Väsen, kring hans arbete.

Jag hade kunna tänka mig att använda hans arbeten som "monsterbok" i något annat fantasyrollspel.
(kanske samma sak med Jorges Bestiarium - fast jag spelar inte Trudvang).

Finns det något sådant arbete: att beskriva varelser från exempelvis ovanstående verk för olika spelsystem (DoD, Expert, OSR, 5e, EON, ...)?

Han illustrerade ju till DoD 2016, så du skulle kunna utgå från det för grundvärden, så skulle du nog kunna konvertera till en del spel i alla fall.

 

[Bifur]

Vilket för mig ställer de senaste fem årens uppgång i lite annat ljus. Den har varit väldigt snabb, lika snabb som på 90-talet. Det är svårt att föreställa sig att det inte underbyggs av ett stadigt tillflöde av nya spelare.

Det är faktiskt anmärkningsvärt hur lika kurvorna nu när jag tänker vidare.
På åtta år från 1987 till 1995: 38 till 153 arr
På sju år från 2012 till 2019: 37 till 145 arr
Till och med dippen i mitten (1993/2015) är likartad. Undrar vad det här beror på? Slump/fel på siffrorna är så klart en möjlighet? Eller tycker dagens rollspelare bättre om konvent? Eller underskattar vi mängden nya spelare?

Inse att det hade varit spännande att få statistik från konventens anmälningssystem, men det finns väl någon lag det skulle bryta mot...

 

[Mekanurg]

Här kan man skriva historia med ett slags maktperspektiv. Hur agerade Äventysspel (som vanligen får vara hjältarna i berättelsen) för att bevara sin marknadsledande ställning?

Genom att utproducera våra våra konkurrenter. Ett helt nytt spel nästan varje år: Drakar och Demoner 1982, Mutant 1984, Chock 1985, SRR 1986, (det blev dock inget Partisan 1987), Stjärnornas krig 1988, nya Mutant 1989. Vi var också jäkligt effektiva i själva produktionsprocessen.

 

[Mekanurg]

Säg vad en vill om Malmberg, men en sak kunde han: marknadsföring. Att han lyckades få in rollspel i leksaksaffärerna och gjorde dem till något kommersiellt, samtidigt som han vågade ge rätt många nya en chans att skriva.*

*Just den saken föll till stor del på min lott: jag dammsög kontaktkretsen** på prospektiva författare och illustratörer -- Erik Granström, Leif Eurén, Ann-Sophie Qvarnström, Anna Gable Frimodig, Mats Blomqvist, Magnus Anå, Stefan Kayat med flera -- och gjorde mitt bästa för att uppmuntra folk att skriva i Sinkadus. Varför? Därför att jag tyckte, och tycker fortfarande, att det är jäkligt kul att hjälpa andra talanger in på banan. Delad glädje är dubbel glädje.

**Tolkiensällskapet Forodrim och Society for Creative Anachronism var goda rekryteringsställen på 1980-talet.