Nekromanti Drömmar och inspiration (långt men kul)

[Feuflux]

Drömmar har vi pratat om tidigare, men det fick bli en ny tråd här eftersom det var lite grejer jag kom att tänkta på. Har haft 4 riktiga långfilmsdrömmar på typ senaste veckan, skitcoolt, skulle vilja ha dem på video. Kanske inte sen nyaste som jag förträngde totalt när jag somnade om imorse.... så den struntar jag i.

Vi börjar bakifrån (i det här fallet = tråkigast först):

[color:\\"#5588FF\\"]Dröm nummer 3[/color] var nån sorts collegefilm. Fast inte riktigt. Handlingen utspelade sig på en gigantisk version av C-huset på Linköpings universitet i alla fall. Huvudplotten var att en tjej var kär i mig, fast jag inte i henne, fast sen blev jag det i slutet, och sen blev alt jätteromantiskt. Under tiden så hände knepiga saker som:
1) Mina polare lurar med mig på konstiga lektioner för att sedan smita och lämna mig ensam kvar där. En lektion gick ut på att identifiera sopor utifrån en bild. "Det stora röda fältet ligger underst och borde vara sopor som väger mycket..."
2) Löparpass i korridorerna när jag försöker springa ikapp mina elaka polare.

Det här vete fasen om det går att göra nåt vettigt av...
___________________

[color:\\"#5588FF\\"]Dröm nummer 2[/color] handlade om att jag och 3 hittils oidentifierade polare skulle bryta oss in i en villa och frita en kompis som satt fången där (jag har ett vagt minne av att kompisen var indian och traditionellt klädd som en sådan också). Villan var f.ö. misstänkt likt villan i Kalmar där jag växte upp... Vi stormade hur som helst in, spöade upp lite badguys (puttade ner dem för en trappa och sånt bl.a.) för att hitta vår kompis och bära iväg med honom över axeln. Annars var drömmen inte så skoj, alla personer byttes ut hela tiden och det sista jag kommer ihåg är att jag och farsan (som dök upp helt plötsligt) sprang runt och letade efter en bågfil.

Den här drömmen fick mig att tänka på om det är möjligt att skapa ett roligt "rädda princessan"-äventyr till personer som redan spelat uppdrag med den här plotten ett antal gånger. Kommer de instinktivt att säga: "ååååh nej, inte ett sånt uppdrag till" eller finns det några roliga element man kan stoppa in för att göra "brake in, save someone, brake out" roliga igen? Ni gamla rävar här inne, spelar ni någonsin sådana här uppdrag? Och isåfall, gör ni det bara når ni får ett koboldryck och vill vara oseriösa ett slag?
___________________

[color:\\"#5588FF\\"]Dröm nummer 1[/color] var klart bäst och var nån sort "Kung fu/James Bond"-rulle. Lisa Kudrow var den kvinnliga huvudrollen som var jagad av 4 typer från .... tja, det var säkert maffian eller nåt. Jag var kombinationen av Jackie Chan och James Bond (mest Chan) och var hennes hmm, livvakt eller nåt. (Drömmar är inte så förklarande). Tänkte dra den scenen som jag kommer ihåg bäst:

Vi är inne på ett hotell och har de här 4 typerna i hälarna. Mao springer vi som sjutton. Plötsligt så hittar vi ett tomt hotellrum som vi stormar in i. Lisa kastar sig bakom en soffa och jag kastar mig bakom ett glasbord (smart va, där blir jag ju osynlig...). Sedan blir jag skiträdd eftersom alla hotellrummen har fönster ut mot korridoren. Jag tittar upp och ser till min lättnad att rullgardinen var nerdragen (älskar logiken i mina drömmar, det fanns inga fönster när vi sprang runt i korridoren). Sedan hör vi hur skurkarna börjar försöka dyrka upp dörren (som vi uppenbarligen hann låsa efter oss). Det går inge bra för dem så de skjuter sig in istället, men då hoppar jag upp och spöar upp dem i värsta Jackie Chan-stil. Sedan springer vi iväg igen.

Det den här drömmen fick mig att tänka på var (förutom, fan vad cool jag var i drömmen ): hur ska man göra för att få en liknande jakt dramatisk? Om jag är SL och mina båda spelare Jackie och Lisa är jagade av ett gäng badguys, hur beskriver jag det för att få fart och fläkt? SL kan förstås beskriva alltihopa på ett dramatiskt sätt, men det känns dumt om spelarna bara sitter tysta. Eller så får spelarna hela tiden säga vad de gör medan SL stressar dem, men den metoden känns kraschbenägen om spelarna är lite för tysta för sitt eget bästa. Tips tack.

 

[Rising]

Drömrespiration [liite rollspel, mycket långt]

Jag hade en gryyym dröm för några veckor sedan, det borde man lugnt göra en film på! (och vissa delar kan man kanske använda i något (konstigt) rollspel) Jag brukar drömma att jag bara dör eller gör bort mig, men här var jag verkligen värsta hjälten, så det var mäkta häftigt!

Det var så här; well, först hade det en hänt en massa som jag inte kommer ihåg nu. Men jag är säker på att det var någon gång i mitten av drömmen som jag såg mig själv ligga på ett sjukhus.

Jag var full med sladdar, sonder, små såna där grunkor som pojken i ET hade på sig, ena armen var gipsad och jag låg nersövd. Runt mig stod massor med läkare och sjuksystrar och de jobbade alla febrilt. EKG:t mässade uppgivet en enda lång, gäll dödston.

De tog fram såna där defibrillatorer, gnuggade dem mot varandra och ropade "clear!" och gav mig en stöt, men inget händer, alltså, min kropp flyger inte ens upp på det där trademarksättet, utan ligger kolugnt kvar!

Då ser man en närbild på mig och hur mitt ena öga öppnas. Det är allt. Jag bara checkar in omgivningarna litet och ser oimponerad ut när de ger mig en ny elchock. Inget händer. EKG:t piper. Vad jag gör då, det är så himla häftigt; jag reser mig långsamt upp, och placerar mina händer på en av sköterskornas bröst. Helt lugnt. Hon andas hastigt ut ett litet skrämt ljud av välbehag och det börjar blixtra och flimra om apparaterna omkring mig... Sedan hörs ett perfekt "piip ... piip ... piip" från EKG:t och jag är helt återställd.

Jag hör en massa klampande steg i fjärran och vet att det kommer några fiendeagenter för att döda mig, men innan jag gör någonting annat så tar jag fram en cigg och en tändsticka som jag haft bakom ena örat och placerar ciggen förstrött mellan läpparna. Sjukhuspersonalen står runt mig helt förskrämda, och jag tar handen med tändstickan och för den långsamt upp mellan en annan sjuksysters lår och in under hennes trånga kjol. Hon sluter ögonen på ett porrigt sätt medan min hand stryker allt högre och högre upp längs benen och sedan knycker jag hastigt till med handleden, och tar därefter alltså ut en brinnande tändsticka från kjolen och tänder ciggen med den. När jag sedan drar ett djupt supermördarhalsbloss så hör man hur EKG:t pipar allt mer frekvent: från "piip ... piip ..." via "pip.. pip.." till ett stegrande crescendo av "pippippippippippippippipp" och när det börjar ryka om maskinerna så kommer fiendeagenten in genom dörren!

Han ser ut ungefär som den där snubben från Skattkammarplaneten (nä, jag har inte sett den!) med den där maskinarmen. Han har en sådan iaf, och är jättestor. Jag tar ut ciggen mellan tummen och långfingret och knäpper iväg den så att den träffar honom i hans enda öga (ja, han har lapp för den andra) och sedan börjar han vifta omkring med sin sågarm som besatt medan han skriker av smärta. Läkarna springer iväg och ylar på hjälp, men jag sitter lugnt kvar. Jag sträcker mig efter någon av apparaterna vid mig och hinner precis (fastän jag inte jäktar) hålla upp den som skydd när han försöker klyva mitt ansikte i två bitar med cirkelsågen han har på armen. Resultatet blir att han får en elektrisk chock och faller skakande ner på golvet i krampaktiga konvulsioner.

Då börjar det komma en massa SWAT-typer in genom en dörr i bortre änden av salen, så jag tar på mig en läkarrock och springer ut. Utanför min sal ligger någon snubbe på en bår och får syrgas och jag tar slangen som han får syre genom och knyter den runt dörrhandtaget och en brandsläckare så att den inte går att öppna. Sedan går jag lugnt därifrån medan jag hör hur SWATarna bankar på dörren och den där stackars patienten börjar hosta, kippar efter andan och dör.

Sedan blir det lite konstigt, jag är fortfarande läkare men på mitt gamla gymnasium, och det händer en massa som jag inte kommer ihåg så mycket av. Jo, en sak kommer jag ihåg! Jag var inne på en barnavdelning av något slag och en sköterska bad mig tömma "stomi-grisen" på en av ungarna. Det var en stomipåse formad som en gris för att framstå som gulligare. Det tyckte jag var skitkul när jag vaknade. Ha ha....

Åh, ja, en annan grej! Jag skall ta hissen ner mot friheten när jag gör en så djäkla ball grej: Den där killen från skattkammarplaneten lever igen och jagar efter mig, jag sitter i en rullstol och det är ungefär samma stämning som när man flyr från sjukhuset i "It Came From the Desert" (som jag spelat mycket på senaste tiden). När jag kommer in i hissen ställer jag mig bakom rullstolen och håller den som en sköld mot fiendeagenten. Han sågar och borrar med sin djäkla maskinhand, men kommer inte in i hissen. Men jag oroar mig bara för maskinarmen och märker inte att han plötsligt får tag i mig med sin vanliga hand!!! Han håller i min gipsade arm och skall precis borra och såga mig sönder och samman, men då plötsligt så -hupp- rycker han i gipset och det bara faller av från min arm! Javisst, det var bara för syns skull jag hade det på mig! Under gipset har jag en pistol och jag tar blixtsnabbt och skjuter sönder hans maskinarm med värsta precisionsskottet. Sedan drar jag honom i håret så att han precis kommer in med huvudet innanför hissdörrarna och trycker på "stäng dörrarna"-knappen och mosar sönder hans huvud. När jag kommer ned med hissen så vet jag att det står SWAT-snubbar och bevakar hissen (för plötsligt är jag medveten om att allt är ett datorspel och att jag har spelat igenom banan förut). Då lindar jag ett snöre runt avtryckaren på pistolen och när hissdörrarna öppnas så trycker jag blixtsnabbt på Nödstopp så att det bara är en smal springa som är öppen, kastar ut pistolen genom den och drar repeterande gånger i snöret. Pistolen skjuter vilt omkring sig där utanför varje gång jag rycker i snöret och sedan drar jag in pistolen i hissen och plockar upp den från golvet. När jag trycker på knappen för att öppna hissdörrarna så är alla snutar utanför döda.

(maxat va?!) Och sedan står jag i en arkadhall och ser handlingen utspela sig på skärmen och en massa japaner står runt mig och säger "åh, du är ju värsta grym på det här spelet!"

Nå, jag är senare iaf på mitt gymnasium och ska slåss mot en annan av fiendeagenterna. Det är bossmusik i bakgrunden och hård stämning. Han ser ut som det där spöket på tunnelbanan i Ghost, och verkar inte så farlig. Jag skjuter några skott på honom när han är på långt håll och blir förvånad över att jag missar. Inget händer. Men det är lite konstigt, för det såg ut som om något hände med hans mage så att skotten bara flög igenom honom. Men jag ser inte så tydligt vad det var som hände, för han var så långt borta. Nå, vi möts i närstrid istället. Jag går fram och skall slå honom i strupen, och då märker jag vad det är för fel på honom! Hans kropp är nämligen uppbyggd som en enda stor persienn, och när jag slår mot honom så vinklar han ner sina persiennflikar vid just strupen så att min näve flyger rakt igenom honom! Den träffar inget annat än luft, sen vinklar han upp flikarna så att min hand fastnar där inne och så börjar han skratta ett helt hysteriskt, psykotiskt skratt. Jag blir skiträdd och ser hur han fäller upp och ner hela sig själv så att det går vågor över hela hans kropp och sedan slår han mig hårt med en helt platt näve i ansiktet så att jag flyger bakåt. Det känns som att krocka med en plåtskiva.

Jag försöker slå honom från ovan istället, med en karatechop, men då är han skitsmart, för han vinklar upp den översta persiennfliken på huvudet så att min hand slår ned på den vassa kanten som om det vore en kniv. Han skrattar ännu mer och hugger med sin hand över mitt bröst så att en massa knivskarpa kanter skär parallella sår över mig.

Hur skall man besegra honom?!

Jag tar min pistol och flyr. Han bara skrattar och plockar bort två persiennflikar från sina ben och håller upp dem som om de vore två machetes. Sedan ropar han "du kan inte fly undan mig! För när jag springer, så gör jag det utan luftmotstånd!!! Wha ha ha haaaa!!!" och jag kastar en hastig blick bakom mig. Han har rätt, han vinklar nämligen upp alla sina persiennflikar så att han blir mer eller mindre osynlig och börjar springa mot mig, hastigheten är helt djävla otrolig!!!

Jag har dock ett försprång, och får plötsligt en plan; jag springer allt vad jag fucking pallar in i en stor sal, det ser ut som en herrgård eller något, och det finns en jättestor kristallkrona i taket. Jag kutar som besatt, men hör hur ljudet av rasslande persiennskrammel och ylande plåtsång (ungefär som när man spelar på en såg) kommer allt närmre. Till slut börjar han skjuta iväg persienner efter mig, de flyger förbi som långa, platta pilar, simmandes genom luften som sjöjungrur och de skär över mina axlar och mina ben, men sätter sig i väggar och föremål som jag springer förbi. När som helst kommer jag att bli träffad, det vet jag. Skall jag dö nu?! Hur fort jag än springer så kommer han bara närmre och närmre, skall jag dö nu, precis som i alla andra skitdrömmar?!" hinner jag tänka, och formulerar trotsigt en enda tanke i mitt sinne: NEJ!

Så jag kommer fram till rummets mitt, stannar och glider över det nybonade golvet, svänger runt och håller upp min pistol, och skjuter upp mot kristallkronan i taket! Sedan håller jag ner pistolen och riktar den rakt mot persiennmannen och skjuter, skjuter, skjuter. Han måste vinkla sig så att skotten går igenom, fötterna ligger platt mot det bonade golvet och han glider efter mig, kommer in i rummets mitt och skriker "nååååd!" Försöker vinkla upp sig men träffas omedelbart av mina skott och det börjar stänka blod om honom, sedan slår kristallkronan ner över honom och kristallerna pulvriseras och stänker ut sig över hela rummet som snöflingor i en sån där litten vattenleksak man skakar. Ljuset bryts i kristallpudret och sänder regnbågsmönster över hela rummet och det är bara sååå skitsnyggt.

Sedan ballade drömmen ur och blev tråkig, men vi avslutar här eftersom det blir dramaturgiskt bäst så.

Ganska spännande va?! Jag tyckte det var toppen iaf, för jag brukar bara drömma om att jag gör bort mig eller blir dödad av svartbjörnar och blåhajar.

****

Vore det inte ballt med ett rollspel som hade drömlogik? Alltså, så att miljöer kan bytas om lite hur som helst, och man kan göra lite vad som helst, och när man väl tror sig komma bli mördad, då blir man det. Hur fort man än springer ifrån den där svartbjörnen så kommer den ifatt en och dödar dig, du kan inte spela död, du kan inte göra någonting. Men om man tror sig kunna kasta ut en picka genom en smal springa mellan två hissdörrar och skjuta folk genom att dra i ett snöre som sitter fast i avtryckaren, då går det!

/Rising
blev sugen på att göra Mytomnesia igen.

 

[Morgoth]

Jag säger som Homestar...

..."this was the coolest game I've ever played!"

Men om man tror sig

Jag skulle vilja se dig regelsimulera det!

 

[Nightowl]

Rising reloaded (vagt OT)

Jag går fram och skall slå honom i strupen, och då märker jag vad det är för fel på honom! Hans kropp är nämligen uppbyggd som en enda stor persienn, och när jag slår mot honom så vinklar han ner sina persiennflikar vid just strupen så att min näve flyger rakt igenom honom! Den träffar inget annat än luft, sen vinklar han upp flikarna så att min hand fastnar där inne och så börjar han skratta ett helt hysteriskt, psykotiskt skratt.

Bara för att det är värt att upprepas... detta rockar.

På tal oim drömlogik - i vanligt rollspel är det ju inte ovanligt att man skippar ointressanta delar. Om spelarna flyger till Nepal behöver man inte rollspela flygresan, kanske.

Jag har en hel del action- och pangpangdrömmar (även om de inte riktigt kommer i kapp Risings) men jag brukar skippa själva fajterna.

Alltså, jag är ledare för en grupp juniorscouter ute i skogen i Norrland. När en av dem skall ringa hem funkar inte hennes mobil, och jag vet genast svaret: den ryska zombiearmén (som jag kände till eftersom jag var hemlig zombiebekämpare) har intagit Örnsköldsvik och rör sig nu uppför E4-an efter att ha slagit ut telenätet. Så nu måste jag rädda 20 scouter till det enda möjliga gömstället - min sommarstuga

*KLIPP*

Vi har kommandoat oss förbi zombierna, och jag, min far och min farbror (mer och honom senare) sitter på verandan i min sommarstuga och lyssnar på radion medan morsan ger ungarna saft (det är jobbigt att slåss mot zombier). Radion fungerar tydligen, för nödsändningarna ger vid handen att de levande döda ryssarna (drömmen var decennier efter murens fall, men vafan, de var ju zombier också) väller än längre norrut och något måste göras.

Så, jag och far och farbror beväpnar oss med, tja, stora pumphagelbössor, och...

*KLIPP*

Vi står på verandan, farbror röker pipa, vi är fortfarande klädda i lite slitna kläder och har bössor i händerna. Föräldrar kommer och hämtar sina små scouter igen och männen i familjen Sieurin har än en gång räddat den fria världen från mörkrets makter. Då säger farbror: 'Tja, nu var man väl färdig här!' lägger upp bössan på axeln, vinkar och går... och först då minns jag att han är död sedan ett decennium, och följaktligen nu odöd.

Jo, asså, en bisarr dröm, där jag VISSTE att jag hade Ash:at mig, men det hände inte i drömmen. Det var liksom bortklippt.

Så, för att gå ontopic - kan man 'klippa' vad som helst i rollspel? Kan man säga 'och sedan dödar ni orcherna och tar deras pengar, ni tar lite småskråmor för *rullrull* 5 kp var, OK, vad gör ni nu?'

Erik

 

[Sodivra]

Hmm, jag vet inte vad som är meningen med din tråd, att man ska dra exempel på drömmar att bli inspirerad av, eller faktiskt svara på dina frågor?
Jag kör på det med drömmar.
Först av allt så ska du få en länk.

Den dröm jag har som lämpar sig bäst för rollspel är väl den här: (Citerad från ett tidigare inlägg)

Jag drömde att jag är i 16-årsåldern (Är 18 nu) och tillsammans med tre andra i ett stort hus.. Vi är två killar och två tjejer. En av tjejerna försökte charma den andre killen, och plötsligt kommer jag på varför: Hon försöker ju lura med honom in i företaget, vars villa vi befinner oss i.. (Typ...) Och dom är onda. Som Umbrella Corp i "Resident Evil". Plötsligt förstår jag att dom är på väg hit, och det vill ingen, inte ens tjejerna. Jag måste förstås motivera detta (Så det blir dramatiskt korrekt.. ) Och kollar ut genom fönstret.. Japp: Där är bilen på väg. Alla blir väldigt nervösa och rusar mot hissen ner, och då kommer en massa cyborgzombies, bla bla, det roliga var att när jag skjöt en så stog han still och ropade "Syntax Syntax Syntax!" i luften.. Iaf, vi flyr ner i hissen, kommer till ett stort underjordiskt samhälle, typ.. Zombiesarna har följt med oss, fast nu är dom luffare som bor där.. Tjejerna är borta, men jag vet att dom kommer tillbaka (Känslan för dramatik igen) I den här underjorden hittar vi bostadshus, bussar.. Osv.

Känslan i den drömmen var äventyr, intrig, konspiration och mäktigt företag, samt mystiska, hemliga underjordiska samhällen. Funkar rätt bra, har faktiskt funderat på att göra ett scenario..

Åh, och inatt hade jag ju en grym rollspelsdröm!
Efter att ha varit på LinCon så åkte jag tåg hem, stannade i en stad som var rätt mys-mystiskt gammaldags.. (Men även om det skulle vara kul att förmedla det i rollspel så var det var ju helt känsla, och skulle vara svårt att beskriva här, eller ens som SL.)
Vi byter till buss där -Som först verkar gå via Paris, men som åtminstone går via Danmark.. Heh.
Eftersom vi åkte via Danmark så kanske det var i Tyskland det hände, men hur som helst så åker vi förbi en massa nedslitna hus i grå betong. Fabriker och så, dom är helt övergivna, lite skitiga.. Vi åker förbi en stor flervåningsbyggnad, med en massa rundade "features", det ser ut som en staty nästan, alltså ett rätt kreativt hus, typ operahus.

Även detta är i sliten, smutsig betong. Vi åker förbi ett betongmuseum med stora glasfönster så att man kan se deras konstverk och afrikanska masker på markplanet.

I bussen sitter människor jag känner, till exempel min pappa, och en gammal tant. På något sätt så börjar tanten prata med mig om Krafter och så, och nästa sak jag minns (erm) är att jag ligger naken under ett täcke i bussen, och hon känner efter min energi. Hon rör mig vid rumpan ungefär, och jag känner hur "kraften", vad det nu är, far runt i mig.

Då gapar min pappa, ungefär "Vad är det ni håller på med!?" och drar av mig täcket. Där står jag och är lite styv (stånd alltså), ojdå, det var ju inte meningen.. Nu kommer han ju misstolka. Jag önskar att detta också var en dröm, så att man slipper sådana pinsamma stunder.. (Edit: Ehh, det här var alltså fortfarande i drömmen..)

Sedan så får jag se rollformulären till de som var med i min dröms handling. Förutom tanten så minns jag en slags "figur", alltså någon abstrakt varelse ritad med streck..
Sedan ska vi spela rollspel hos mig (minns bara att Krille var med här) men allla ljus slutar fungera. Till och med ficklampor. Jag går och hämtar stearinljus, men ett monster närmar sig i mörkret..

Det som jag skulle kunna tänka mig att behålla i den här drömmen är betongruinerna - En stad som är byggd att se övergiven ut. Så bor det folk där ändå, och varför byggdes den sådär? Finns det någon djupare mening? - Och gamla tanter som har koll på Kraften, och Kraften som något kroppsligt, som rinner genom dig.. Kändes som en känsla.
Alltså ett nutidsscenario som börjar balansera på kanten till det övernaturliga..


En tanke skulle kunna vara att göra ett enda stort drömäventyr av alla drömmar, som alltså också är en dröm på något sätt, komplett med viss drömlogik för intressantare dramatik.. (Se Nightowls inlägg.)
(Förresten, jag visste att du skulle skriva det här, men det heter "This is the best videogame I have ever [ewor] played!" )


/Arvidos som vet att NÅGON har en häftig berättelse-dröm.. Äh, den här leken kanske börjar bli tjatig..

 

[Feuflux]

Drömmar och inspiration

Hmm, jag vet inte vad som är meningen med din tråd, att man ska dra exempel på drömmar att bli inspirerad av, eller faktiskt svara på dina frågor?

Jag är osäker, du får gärna svara på frågorna om du vill.

Tackar för länken, hade dock redan läst allt utom det på makarforumet.
_____________________

I bussen sitter människor jag känner, till exempel min pappa, och en gammal tant. På något sätt så börjar tanten prata med mig om Krafter och så, och nästa sak jag minns (erm) är att jag ligger naken under ett täcke i bussen, och hon känner efter min energi. Hon rör mig vid rumpan ungefär, och jag känner hur "kraften", vad det nu är, far runt i mig.

Då gapar min pappa, ungefär "Vad är det ni håller på med!?" och drar av mig täcket. Där står jag och är lite styv (stånd alltså), ojdå, det var ju inte meningen.. Nu kommer han ju misstolka. Jag önskar att detta också var en dröm, så att man slipper sådana pinsamma stunder..

Jag är mållös.

 

[Sodivra]

AAAAH! WTF!

Jag är mållös.
Fan, jag som tyckte jag var duktig som kunde klara att prata om nakna och sexiga drömmar fritt, utan att skämmas.. Kände mig lite osäker på det, och så kommer du och blir.. eh.. vänta lite.. *Läser sitt inlägg igen*

Ehh.. Oj.
Ja, jag skrev nog lite klumpigt där.
Jag låg naken under ett täcke i DRÖMMEN, det hände alltså i drömmen, och i drömmen så hoppades jag att det var en dröm.. Ehhh..
Jag hade nämligen redan drömt att jag drömt något, och tyckte att det jag drömde nu också borde vara en dröm, vilket det sedan visade sig vara. Fast det hade varit rätt kul att vakna av min pappa som gapar "Vad håller du på med?!" och drar av mig täcket, medans jag ligger förvirrat där..

Äh, det här är löjligt. Ofrivilligt stånd i en dröm. Ja, och så nakenhet då.. Nåja, det är ändå inget att älta och oja sig över. Kommentera Risings porrighet istället, det här var värsta rituella/moderliga kontakten.. Äh, skit i det då.


/Arvidos, som blev rätt kallsvettig när han insåg vad han skrev egentligen, och att Feuflux blev mållös av det.. Ska nog ta en dusch nu.

 

[walium]

Buuhuhuhu!

De enda drömmar jag minns är skumma Lars Norén saker som inte har ett dugg med rollspel att göra. Igår till exempel drömde jag att jag var på en rättegång där min mamma var åklagare. Domaren var även en takläggare och vi anställde honom för att laga taket på vår fiskestuga under en paus. Den anklagade var en skum typ som hade sexuellt utnyttjat en av mina klasskamrater ifrån mellanstadiet. Helt sjukt!
Och dessförinnan drömde jag att mina föräldrar skulle skiljas helt utan anledning och att morsan skulle flytta till ett ombyggt stall. Vad gör jag egentligen för fel?

 

[Ymir]

Re: Gosiga drömmar och ångestinspiration

Det var ju en sällsynt detaljerad, woddig och Ymirig dröm jag hade en grå tisdagmorgon som var en av de grundläggande inspirationskällorna till "De utan hjärtan". Drömmen i sin helhet återgav jag hyfsat exakt (smärre ändringar för den litterära formens och subtilitetens skull) i novellen "If light be the brightest light..." som i mitt tycke är det bästa jag någonsin skrivit. Den går att ladda hem från Mogges server, om någon skulle vara intresserad. Kommentarer uppskattas givetvis, liksom att ni inte för materialet vidare.

- Ymir, som älskar att få veta hur folk tolkar den

 

[Morgoth]

Let your mind wander, it might never come back...

Ni snackar ju drömmar här, liksom. Häftigt. Det tycker jag om.

Fast särskilt upphetsande nattdrömmar har jag aldrig haft. Jag måste säga att jag är ganska förvånad, då jag gillar att läsa saker i drömmar och tycker om att "hitta på egna drömmar", det vill säga dagdrömma lite. Själva nattdrömmandet är mer spontant, mer kaosartat -det blir helt plötsligt ens egen hjärna som berättar sagor för en! Hur ballt som helst, ju!

Jag har berättat den här redan: http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...amp;o=&vc=1

...mina drömmar är alltid så konstiga och förvirrande så jag brukar få strukturera dom lite. Jag tänker inte ens berätta vad som hände efter vi gick in i det rosa molnet i ovan dröm!

En vanligt förekommande symbol i mina gamla drömmar var en strippande fågel! Han bar till en början grön rustning och poserade på en scen (jadå, han var humanoid och tämligen muskulös). Ja... och sen gick det som det gick. Jag är äcklig (eller var?)!

Mogge gissar att faktiskt drömmer en hel del intressant utan att veta om det.

 

[Svarte Faraonen]

Mina drömmar brukar inte vara sådär detaljerade i fråga om handling, däremot ger de fantastiska miljöer. Gärna förslummade, stora städer, där jag ibland hittar klara element av mitt uppväxtområde i Malmö (fast förslummat, då). Mina drömmar är överhuvudtaget fantastiskt bra på arkitektur, stadsplanering och liknande, även om jag aldrig får vara Jackie Chan. Dock hade jag för ett tag sedan en enormt häftig dröm som handlade just om att jag kunde styra mina drömmar. Jag vet inte om jag gjorde det i praktiken eller om det bara kändes som det, dock.

 

[Ackerfors]

Tuffing där!

Det är redigt tuffa drömmar du drömmer. Gillade speciellt ettan.

När jag drömmer så handlar det mest om små korta scener där jag gör något avgörande som jag aldrig någonsin skulle vågat göra i verkligheten. Det är rätt tufft för att jag vet ju hur det ska gå till, men kan inte genomföra det av flera anledningar. Lite sorgligt dock.

 

[Feuflux]

Re: AAAAH! WTF!

Jag låg naken under ett täcke i DRÖMMEN, det hände alltså i drömmen, och i drömmen så hoppades jag att det var en dröm..

Jag förstod faktiskt det (vem uttrycker sig sämst nu då?...). Men det hela var så konstigt att jag blev mållös i alla fall.

Risings dröm är omöjligt att skriva ett icke-OT-svar på så jag lät bli. Fast han borde nog sluta kolla på Naughty Nurses......

(Fasen, nu blev det ot i alla fall....)

 

[Man Mountainman]

Jomän, jag har många gånger inspirerats av drömmar, och flertaliga är de tillfällen då jag vaknat efter en god natts sömn och tänkt att "fan, det där borde man göra något av".

Exempel

I en annan dröm ajg drömde så var jag detektiv på rymdfederationens huvudstadsplanet, och försökte hjälpa en snubbe att hitta hans kidnappade familj. Den coolaste delen var när jag åkte i ett fordon som såg ut som en bil, men som tog sig framåt genom att göra kullerbyttor på vägarna. Förklaringen var att den som drivkraft använde sig av någon form av mikroskopiska hyperrymdshopp. Denna dröm gjorde jag senare ett äventyr av.

 

[Sodivra]

Ah.

Konstigt? Det är väl inte så konstigt, det är ju drömmar, det här..

Fast tydligen så ligger det sexuella schackrat vid anus, så det kanske inte var så harmlöst iallafall.. Det kan ju vara en händelse, men min mamma blev imponerad av att jag drömde schakra-inspirerade drömmar iallafall.

Nej, nu är det så OT att.. jag håller tyst.

 

[Morgoth]

Och, jo förresten...

Arvidos här på forumet hittade en helt makalös dröm-logg. Ta för er:

<Arvidos> Arvidos: Vad hände då?
<Arvidos> Max: äh... du hade rött hår ner till axlarna och en grön vårjacka... jag blev uppriktigt äcklad :+)
<Arvidos> Max: lite som en tjej såg du ut också...
<Arvidos> Max: (höhö, look who's talking)
<Arvidos> Max: roligt att vi har så feminina drömprojektioner av varandra :+)
<Arvidos> Arvidos: Jaja, men du har ögonskugga i drömvärlden, så säg inget!
<Arvidos> Arvidos: Exakt.
<Arvidos> Arvidos: Fjolla!
<Arvidos> Max: Biaaaatch! :+)
<Arvidos> Arvidos: Aaaah
<Arvidos> Max: -säger Yoda
<Arvidos> Arvidos: Din slampa! *bitchslappar Max*
<Arvidos> Max: Jag har störst... ÖGONSKUGGA! *slap'
<Arvidos> Arvidos: Men annars så kanske du var dig rätt lik, jag får kolla det när jag hälsar på. Uaaahahaha!
<Arvidos> Max:
<Arvidos> Max: Jag drömde som sagt att du kom upp... och... du kom med en hiss full av trettonåriga Tribe 8-spelare av någon anledning o.o
<Arvidos> Max: Som ville ha rymdskepp
<Arvidos> Arvidos: Hahaha
<Arvidos> Arvidos: Som ville ha rymdskepp?
<Arvidos> Max: Och så sa jag till mamma:
<Arvidos> Max: "Han är grön, Kim kollade in honom. Jag tar med mig dem bitarna jag inte orkar äta upp,så får du frysa ner dem."
<Arvidos> Arvidos: ARG!
<Arvidos> Max: Jepp, de ville ha rymdskepp när vi spelade Tribe 8
<Arvidos> Arvidos: Det var det värsta jag hört..
<Arvidos> Arvidos: Hahahaha
<Arvidos> Arvidos: Hmm.. Jag får analysera det här..
<Arvidos> Max: seeeen, i hissen, sa jag
<Arvidos> Max: "Jag tog med mig något litet att bryta isen med"
<Arvidos> Max: och så tog jag fram en skruvmejsel och en hammare
<Arvidos> Arvidos: Eh.. Okej. :-O

 

[Nightowl]

Mina drömmar är överhuvudtaget fantastiskt bra på arkitektur, stadsplanering och liknande, även om jag aldrig får vara Jackie Chan.

Du och Rising kanske kunde göra drömmar tillsammans - du gör rekvisitan, och han stuntsen?



Erik