Drakar och demoner-91 - det ultimata skitspelet!
Jag spelade en hel massa Expert D&D way back. Det kom nya grejer till det med jämna mellanrum, och så fanns det en skithäftig tidning som hette Sinkadus som kom "1T4 gånger om året". Helfestligt.
Jag spelade mindre och mindre Drakar, mest för att jag spelade mindre rollspel... och så kom spiken i kistan.
Äventyrsspel gav ut ett nytt Drakar, och man var ju helt tänd för det måste ju vara bättre en det gamla ju! Fy fan vad fel man hade!
Det var ett skitspel som helt tydligt var gjort för att man bara skulle köra enkla koboldlir för omogna fjortisar. Dom hade infört nån sorts fåniga yrken med yrkesförmågor, precis som classes i Dungeons, istället för de verklighetstrogna färdighets- och yrkesreglerna i Expert, och ersatt de fina hjältereglerna med fåniga tabeller man skulle slå på. Redan från början, typiskt koboldskitspel som lockar med onödiga powergrejer redan när man är nybörjare, och så hade de ett koboldköpapoängsystem så alla kunde börja med SMI 18.
Inte konstigt att alla finniga fjortisar som inte kunde spela riktigt rollspel köpte det!
Sedan kom det en massa powergamingmoduler till det med bättre och bättre yrken och fåniga beskrivningar av Kaos och svartfolk och det ena med det tredje som alltihop var stulet från utländska spel (jag läste dom visserligen aldrig för man visste ju att dom var dåliga, men polare som liksom jag var över 20 sa det, och dom måste man ju lita på). "Monsterboxen" ska vi bara inte tala om. Fy fan vad dom lurade ungarna att köpa sådan dynga, tack vet jag den klassiska Monsterboken och Monsterboken 2 som dög till annat än att kötta monster och som hade *stämningsfulla* bilder istället för den skiten.
Det jävligaste var att dom hade tagit bort alla de klassiska illustrationerna ur spelet, dom BRA teckningarna av´den BRA tecknaren, vad hette han, Nicke?
I alla fall, DoD -91, det ultimata skitliret.
(Nuförtiden är jag 34, kallblodigt pragmatisk, och tänker inte längre så här, även om jag inte kan uppbåda någon som helst entusiasm inför Drakar -91. Men när jag var i tjugoåråldern... då jävlar! Lärdomen är väl att smaken är som baken, delad.)
Erik