Nekromanti Drakar tillbaka?

[Ymir]

Det behövs ett stort, brett fantasylir. Det har Sverige inte haft sedan DoD:91 gick i graven. Chronopia, Turdvang, Svavelvintern och Sambaroum i all ära, men de är inte Det Stora Svenska Rollspelet.

Hur är Eon inte ett "stort, brett fantasylir"? Det kommer aldrig mer finnas ett sådant för numera finns det finns minst två spel med seriösa anspråk på att vara det, DoD och Eon, och mainstream-fantasyspelarbasen kommer förbli splittrad mellan dem (och Symbaurom).

 

[Leon]

Att det är allt. Jag har alltid haft svårt att förstå nostalgi som ett självändamål. Jag försöker relatera men jag kan inte. Sakerna jag har stark nostalgi över i rollspelssammanhang är typiskt saker som jag fortfarande anser håller och än idag står ut som intressanta produkter med en tydlig nisch (typ Vampire the Masquerade). Saker jag däremot gillade back then men inte tycker vore genuint intressanta eller meningsfulla idag, tex Chronopia, Ereb Altor eller Viking, har jag helt enkelt ingen större lust att se återupplivade, trots min nostalgi. (Eller okej, möööjligtvis Chronopia, vissa forumiter har haft så intressanta idéer för det att jag kan se att det gått att sälja mig på det. Muta mig med en mer rokoko:ig setting så är jag såld).

Och själv tycker jag att Chronopia och Vampire är helt meningslösa, medan en revival av Ereb Altor hade varit grymt kul. Så det handlar mer om skillnad i smak än något annat.

För mig är det inte bara nostalgi. Jag gillar äventyrsfantasy och modern BRP.

 

[Vimes]

Även om Khletaar också spelas är det ju inte samma sak som DoD vad kommer till genomslagskraften, bredden och genomslaget. England har sitt Dragons & Dungeons, Sverige har Drakar och Demonerna. Så är det bara!

 

[chrull]

Hur är Eon inte ett "stort, brett fantasylir"? Det kommer aldrig mer finnas ett sådant för numera finns det finns minst två spel med seriösa anspråk på att vara det, DoD och Eon, och mainstream-fantasyspelarbasen kommer förbli splittrad mellan dem (och Symbaurom).

Jag tror att de glömmer lägga till "stort, brett och bra fantasylir". Eon passar inte in i den definitionen för somliga.

(och då måste man fortfarande acceptera att det är "brett" trots att det har en definerad och enligt skaparna själva extremt detaljerad värld och att det kan räknas som stort och fantasy utan magiregler...)

 

[Dimfrost]

Jag håller däremot inte med om att ett nytt DoD egentligen har någon nisch att fylla. Det finns tillräckligt med spel. De är bara inte DoD. Och DoD får automatiskt ett värde i och med namnet. Sedan kan spelet förstås bli dåligt, men det gör det intressant att spekulera här.

 

[Björn Wärmedal]

Och allas dröm-DoD kommer ju dessutom vara det bästa spelet ever ända tills det blir en riktig produkt! Det är ju först då folk kommer att upptäcka att alla visioner inte gick att jämka och att slutresultatet inte är felfritt. Fram till dess är det perfekt

 

[Magnus Seter]

Och allas dröm-DoD kommer ju dessutom vara det bästa spelet ever ända tills det blir en riktig produkt! Det är ju först då folk kommer att upptäcka att alla visioner inte gick att jämka och att slutresultatet inte är felfritt. Fram till dess är det perfekt

A.k.a "Schrödingers Drakar och Demoner".

/M

 

[Ymir]

okej, okej, jag ska göra en ansträngning och försöka föreställa mig ett DoD jag ändå skulle tycka fyllde en funktion på Sveriges rollspelsscen.

- Weird, old-schoolig sword & sorcery-känsla. Extremt bisarr magi, surrealism, cosmic horror, body horror, lite som Kristalltjurens kärleksbarn med Planscape och Lamentations of the Flame Princess.
- Slumptabell-styrd äventyrsgenerering, klassiskt old school:igt. Bisarra, humoristiska tabeller.
- Taktiskt men konfliktsresolution-baserat regelsystem.
- Ganska hårt definierade rollpersons-arketyper, D&D-stylee, men -koola- och specifika sådana, dvs typ Avenger, Warlord och Invoker snarare än astrista, generiska stereotyper som Rogue, Fighter och Wizard. Edit: Eller kanske hellre Life Paths a'la Burning Wheel.
- Alver som faktiskt lever för evigt, inga jävla halvmesyrer a'la Eon och D&D.
- Dare I say it? levlar.
- Genuint -koola- och intressanta fantasyreligioner (det här har nästan inget spel någonsin lyckats med).
- Ett crowdsourcat, wiki-baserat världsbygge.
- Svulstiga, mjukporriga illustrationer av Håkan Ackegård.
- Men ändå genus- och diversity-medvetet (och här har Riot inte ett strålande track record).
- Tryckta, snygga böcker i hanterligt format (återigen, LotFP). Ingen jävla box.


Det här vore ett genuint häftigt DoD för mig. Fan, jag är redan taggad.

 

[Eksem]

+1 på mjukporr-Ackegård iaf.

 

[Leon]

Hur är Eon inte ett "stort, brett fantasylir"? Det kommer aldrig mer finnas ett sådant för numera finns det finns minst två spel med seriösa anspråk på att vara det, DoD och Eon, och mainstream-fantasyspelarbasen kommer förbli splittrad mellan dem (och Symbaurom).

Två skäl att EON inte är ett DoD-alternativ för mig:

1) en annan typ av fantasy - mindre Fritz Leiber och mer Eddings. Inte min tekopp. Och för mig känns det ganska smalt.

2) för crunchiga regler - särskilt om man kan hoppas på ett DoD någonstans mellan grundlådan expert medans Eon är alldeles för krångligt för mig.

 

[Leon]

Det här vore ett genuint häftigt DoD för mig. Fan, jag är redan taggad.

Hälften av de här är ju jättekonstiga. Levels?!

Alltså, vi förstår att du inte blir inspirerad av idén ett nytt DoD. Det är OK. Smaken, som sagt var

 

[Ymir]

Hälften av de här är ju jättekonstiga. Levels?!

Alltså, vi förstår att du inte blir inspirerad av idén ett nytt DoD. Det är OK. Smaken, som sagt var

Det är inte så konstigt. tänk såhär: jag spelar (och skriver) redan jättemycket Eon. För att DoD ska vara intressant för mig måste det alltså ge mig något Eon inte ger mig, och då är den göttiga känslan av att få levla upp sin karaktär ett praktexempel på en sådan grej. Jag förstår inte hatet mot levlar, jag tycker det är en rolig mekanik i mer speliga rollspel.

och när jag väl försökte alldeles nyss blev jag ju fetinspirerad av idén med ett nytt DoD? Jag vill -redan- spela spelet jag spånade fram där liksom.

 

[nyvinter]

Jag brukade vara rätt mycket emot levelsystemen men jag har fått ändra mig på den punkten. Det är ett enkelt sätt att spelmekaniskt bli bättre med massor med mindre bokföring. Däremot tror jag på att man ska i sådana fall ha ett multiklassystem i grunden och inte som ett eftertänk.

 

[Hans E Magnusson]

Översätt Openquest och klistra dit drakar loggan, klart.

 

[Leon]

Översätt Openquest och klistra dit drakar loggan, klart.

Not far off Fast OpenQuest2 får jag känslan av har expanderat för mycket...

 

[Hans E Magnusson]

Not far off Fast OpenQuest2 får jag känslan av har expanderat för mycket...

Nja lite kanske, men ta Openquest basic (avskalad version) då blir det nog perfekt

 

[DeBracy]

Okej, nu får någon förklara för mig varför RQ6 är så fantastiskt .

Jag skulle inte drista mig till att säga fantastiskt (jag har inte lusläst det och jag har inte provspelat det), men:

• Genomarbetad t100-BRP som byggt in den här moderniteten "motsatta slag"
• Ett motmedel mot pingisstrid - "Special Effects" - som innebär att det händer mer än bara hugg, parera, hugg, parera

Nackdelen med RuneQuest 6 är att det är tjockt alldeles nåt värst, med tre olika magisystem och en massa annat, så om det inte blir 64 sidor kommer jag nog aldrig ta mig igenom det. Men jag tror det är göttigt! Jag tycker det verkar ha den där sammanhängande och robusta känslan som jag en gång i tiden tyckte Drakar och Demoner kunde ha, den där som kan misstas för "realism" men egentligen är någon form av intern trovärdighet.

Tror väl inte det blir så många som blir förvånade ifall jag säger att jag inte skulle se någon vits med ett retro-DoD som är likt -91:an som (numer) anser ha för mycket krångel jämfört med vad man får tillbaka. DoD -91 utan krångel = Saga / Monster & Magi. Ett svenskt spel som ger mer tillbaka för pysslet? Symbaroum eller Eon antar jag.

Ska de bli nåt slags retro-DoD håller jag tummarna för t100 och något som är lösare i kanterna, mer DoD 2 eller så, men det är stor fåfänga från min sida att sitta och önska nåt för jag känner mig inte ett dugg som målgruppen (vilket det nu är). Min starkaste koppling till Ereb Altor är Arferts bilder på de olika kulturerna och humanoiderna från Monster-boxen, har nog aldrig spelat i den världen.

 

[Skarpskytten]

Jag skulle inte drista mig till att säga fantastiskt (jag har inte lusläst det och jag har inte provspelat det), men:

• Genomarbetad t100-BRP som byggt in den här moderniteten "motsatta slag"
• Ett motmedel mot pingisstrid - "Special Effects" - som innebär att det händer mer än bara hugg, parera, hugg, parera

Nå, det låter ju bra. Jag spanade in karaktärsbladet, och såg att de hade träffområden. Det hoppas jag att ett ev nytt DoD inte har, för det tillför inte ett dugg till den här sortens fantasy. Det blir bara spelförstörande och lyteskomik (i alla fall i den tappning som vi fick i Expert).

Ska de bli nåt slags retro-DoD håller jag tummarna för t100 och något som är lösare i kanterna, mer DoD 2 eller så, men det är stor fåfänga från min sida att sitta och önska nåt för jag känner mig inte ett dugg som målgruppen (vilket det nu är). Min starkaste koppling till Ereb Altor är Arferts bilder på de olika kulturerna och humanoiderna från Monster-boxen, har nog aldrig spelat i den världen.

Jo, det är ju det jag sitter och hoppas på också, men de som verkar veta något bekräftar ju inte att det är detta vi får, eller ens något i närheten av detta. Och med tanke på att Riotminds har suttit på DoD i vad är det femton år och än så länge inte gjort något av det som har det minsta med 80-tals-Drakar att göra (inget ont om Trudvagn, men det är inte och kommer aldrig att vara Drakar och Demoner) så är jag en aning oroad. Jag kommer - liksom Marco - bli riktigt bitter och ledsen om de släpper något som nästan är det jag vill ha. (Släpper de något som inte alls är det jag vill ha så har jag ju redan börjat göra mitt eget DoD).

Och Ereb Altor, om nu Robert är något på spåret? Jag har spelat rätt mycket Ereb, visst, den har sina poänger, men det är på det hela taget en ganska medioker värld och jag tror inte att vi behöver det för att spela den här sortens fantasy. Dessutom antar jag att det måste bli Ereb utan Trakorien och allt Granström hittat på, det vill säga något rumphugget och utan några av sina bästa bitar.

Målgruppen är väl 100000 nostagiska gubbar som spelade DoD är det begav sig och lika många kids (av alla kön och former och färger och läggningar) som inte har upptäckt rollspel ännu. Eller?

 

[Staffan]

Hur är Eon inte ett "stort, brett fantasylir"? Det kommer aldrig mer finnas ett sådant för numera finns det finns minst två spel med seriösa anspråk på att vara det, DoD och Eon, och mainstream-fantasyspelarbasen kommer förbli splittrad mellan dem (och Symbaurom).

Eon 1-3 är på tok för pillrigt, är ganska knuten till en specifik värld som är på tok för genomtänkt, har ett magisystem som attraherar den som vill spela universitetsprofessor men inte den som vill slänga eldbollar till höger och vänster, och tar en hel kväll att slå fram rollpersoner.

Eon 4 är klart bättre på de flesta av dessa punkter, och som jag skrev i en annan tråd så är diverse "bi-färdigheter" en lysande grej. Det är dock om möjligt ännu starkare knutet till Mundana, och framför allt Jargien som är en av de i mina ögon tråkigare delarna av Mundana. Det saknar även magiregler, även om böner i viss mån agerar substitut.

 

[maxtillberg]

Personligen skulle jag betala väldigt mycket för en välproducerad ny utgåva av Drakar och Demoner. Troligtvis skulle jag aldrig spela den, nostalgi är en underlig sak. Jag vilja se en uppdaterad version av BRP med fokus på berättande. Helst sanslöst påkostad med riktigt snygga illustrationer. Både RQ6 och Magic World tycker jag har för omfattande och detaljerade regler. Dungeon World har en hel del spännande ideer men jag är osäker på om de går att kombinera med BRP. Jag är antagligen den enda på jorden som uppskattar Sarkath Hans gravvalv men om man kunde få Steve Perrin att skriva en fortsättning hade det varit riktigt roligt.
/Max