Systemet med poäng för att skapa RP i DoD-91 är närmast erbarmligt. Det användes en gång, och sedan aldrig mer. Vi slog grundegenskaper som vanligt, tog en lagom mängd BP och yxade runt lite i tabellen över särskilda förmågor (som var rätt kul).
Samtidigt var några saker lätta förbättringar. Kostnadssystemet för färdigheter, till exempel. Det var väldigt godtyckligt i EDD.
För att få strid spelbart är det ett tips att tillåta uppdelning av attacker även med lågt FV i flera. Har man FV15, får man anfalla två gånger med CL7 och 8, eller kanske även med 5, 5, och 5. Det minskar pingisen och ger ett taktiskt val. Postiva mod läggs till före uppdelning, negativa efter. Man behöver även nerfa helrustningar en del (ABS8 ger otroligt långa och tråkiga strider) och platta ut skador så att små vapen blir lite farligare.
För att magiker ska vara spelbart måste man göra något radikalt, exempelvis minska alla kostnader för att lära besvärjelser med 2/3. En husregel av typen att alla besvärjelser kan läggas som kvick med mod -5 gör magiker roligare i strid (får agera varje runda). Tar man lång tid på sig med en besvärjelse får man positiv mod, exvis +5 för lång tid (det gör att dyra besvärjelser där man får råd med typ FV5 (ja, även efter 2/3 rabatt är det ap-dyrt) blir vettiga när det inte är tidskritiskt).
Den bästa egenskapen hos både EDD och DoD-91 är att de är enkla att anpassa och husregla. När man gjort det genom något hundratal spelträffar blir båda spelen bra och spelbara, och vilket som är bäst en teoretisk fråga. Jag vägrar tro att det fanns någon som spelade dessa spel 100% RAW över lång tid.