Man Mountainman
Storsvagåret
Hej!
Jag vet att det här gjorts förut, av gubbarna på white wolf och av Insignia, till exempel, men hear me out. Tanken är i alla fall att skriva ett äventyr eller en kampanj (med setting) som utspelar sig efter att rollpersonerna avlidit.
Spelar man efter döden så är det lämpligt att ta upp en massa filosofiska och moraliska frågor och funderingar, men det har inte jag tänkt göra. Jag satsar på gladfantasy med en annorlunda smak.
Rollpersonerna dör, och hamnar i Underjorden (platsen dit döda kommer när de dör, om de inte hamnar i himlen eller helvetet). Där omges de av en massa spöken, monster och andra läskigheter. De är alla bosatta i en rad slott, som varierar i omfång från små kråkslott till mäktiga borgar. Mellan dessa finns det ett landskap bestående av läskiga skogar och kyrkogårdar, ungefär, och i underjorden finns det en massa tunnlar. Det är alltid natt och alltid fullmåne.
I de största slotten härskar mäktiga Storspöken, jättestora monster som har levt i dödsriket sedan början. I deras slott finns det massvis med spöken och monster (de senare skiljer sig från de tidigare genom att de är infödda invånare i dödsriket, men det kan ibland vara svårt att se skillnad på dem) som lever i ett avancerat ekosystem. Det finns någon form av hierarki och system, men alla invånare tycks inte omfattas av dem. I vissa slott råder krig mellan olika fraktioner. De flesta mindre är dock samlade enheter.
När man dör hamnar ens själ i en ny kropp av äckelplasma. Om kroppen dör, så hamnar spöket i en ny kropp som växer fram på ett närbeläget galgträd (den nya kroppen behöver inte se ut som den gamla). Rollpersonerna skiljer sig från alla de andra spökena i och med att de anländer i sina vanliga kroppar (och matchar således en urgammal profetia).
De flesta spökena i Underjorden är ganska lustiga figurer. Deras former är oerhört många, och de flesta ser långt ifrån mänskliga ut (äckelplasma kan ta många former, och här har jag främst inspirerats av Super Mario Bros-spelen med deras många varianter av spöken). De har alla märkliga förmågor. Monstren, å sin sida, är för det mesta *inte* gjorda av äckelplasma (om man dödar dem blir de små fjolliga spöken) och tar ofta lite mer traditionella former, såsom varulvar och pumpagubbar. Vissa monster är mer Cthulhuanska och andra är bara slemmiga varelser bestående av äckelplasma som sladdrar sig fram i slottens mest hemliga vrår.
De flesta spöken är ganska vänligt inställda till rollpersonerna. De största hoten kommer från Storspökena och några av de riktigt gamla monstren, som faktiskt kan äta upp en varelses själ (och därför döda en mer eller mindre permanent). Det sägs dessutom att Storspökena inte är underjordens mäktigaste invånare, utan att det finns ännu större monster som lurar djupt nere i underjorden.
Och njä, det här är inte tänkt som ett skräckspel. Jag gör inte sådant.
Jag vet att det här gjorts förut, av gubbarna på white wolf och av Insignia, till exempel, men hear me out. Tanken är i alla fall att skriva ett äventyr eller en kampanj (med setting) som utspelar sig efter att rollpersonerna avlidit.
Spelar man efter döden så är det lämpligt att ta upp en massa filosofiska och moraliska frågor och funderingar, men det har inte jag tänkt göra. Jag satsar på gladfantasy med en annorlunda smak.
Rollpersonerna dör, och hamnar i Underjorden (platsen dit döda kommer när de dör, om de inte hamnar i himlen eller helvetet). Där omges de av en massa spöken, monster och andra läskigheter. De är alla bosatta i en rad slott, som varierar i omfång från små kråkslott till mäktiga borgar. Mellan dessa finns det ett landskap bestående av läskiga skogar och kyrkogårdar, ungefär, och i underjorden finns det en massa tunnlar. Det är alltid natt och alltid fullmåne.
I de största slotten härskar mäktiga Storspöken, jättestora monster som har levt i dödsriket sedan början. I deras slott finns det massvis med spöken och monster (de senare skiljer sig från de tidigare genom att de är infödda invånare i dödsriket, men det kan ibland vara svårt att se skillnad på dem) som lever i ett avancerat ekosystem. Det finns någon form av hierarki och system, men alla invånare tycks inte omfattas av dem. I vissa slott råder krig mellan olika fraktioner. De flesta mindre är dock samlade enheter.
När man dör hamnar ens själ i en ny kropp av äckelplasma. Om kroppen dör, så hamnar spöket i en ny kropp som växer fram på ett närbeläget galgträd (den nya kroppen behöver inte se ut som den gamla). Rollpersonerna skiljer sig från alla de andra spökena i och med att de anländer i sina vanliga kroppar (och matchar således en urgammal profetia).
De flesta spökena i Underjorden är ganska lustiga figurer. Deras former är oerhört många, och de flesta ser långt ifrån mänskliga ut (äckelplasma kan ta många former, och här har jag främst inspirerats av Super Mario Bros-spelen med deras många varianter av spöken). De har alla märkliga förmågor. Monstren, å sin sida, är för det mesta *inte* gjorda av äckelplasma (om man dödar dem blir de små fjolliga spöken) och tar ofta lite mer traditionella former, såsom varulvar och pumpagubbar. Vissa monster är mer Cthulhuanska och andra är bara slemmiga varelser bestående av äckelplasma som sladdrar sig fram i slottens mest hemliga vrår.
De flesta spöken är ganska vänligt inställda till rollpersonerna. De största hoten kommer från Storspökena och några av de riktigt gamla monstren, som faktiskt kan äta upp en varelses själ (och därför döda en mer eller mindre permanent). Det sägs dessutom att Storspökena inte är underjordens mäktigaste invånare, utan att det finns ännu större monster som lurar djupt nere i underjorden.
Och njä, det här är inte tänkt som ett skräckspel. Jag gör inte sådant.
