Nekromanti En genrediskussion

ro83rt

Swordsman
Joined
24 Sep 2001
Messages
646
Location
Vallentuna
Påpekande: på biblioteket jag jobbar har fler personer läst Jordan, Eddings och Rowlings serier än som har läst Tolkiens. Och våra böcker av Tolkien är äldre.
Beror det på att de hellre väljer att läsa Edding och Jordan eller för att Tolkienböcker är lättare att få tag på och kanske till med finns i de flesta skolbibliotek?

Som du säger är dock Tolkien nån sorts kvintessens för fantasy, och det beror på att folk som inte läser eller ens gillar fantasy associerar det med honom (jag upprepar mig från annan plats i tråden). Det fanns faktiskt fanklubbar för tidigare fantasyförfattare också, men Tolkienisterna fick medlemmar som sket i all annan fantastisk litteratur .
Fast Tolkien har väl ändå haft ett större genomslag? Det du bör tänka på att bara för att du läser mycket fantasy så äger du inte begreppet. De som bara läser Tolkien har en lika tydlig och nyanserad bild av vad fantasy är som du har. Skillanden är att du inte delar den. Det gör den dock inte mindre giltig. Begreppet fantasy inkluderar även dem.

Däremot är det en mängd standardelement i framförallt rollspelsfantasyn som inte kommer från Tolkien, eftersom de flesta tidiga rollspelsförfattare var fantasy-nördar som läst annat än Tolkien, och dom petade in lite av varje. Därefter har spin-off-romaner, dataspel, videospel, tecknade TV-serier på lördagsmornarna - och rollspel - fört vidare dessa klichéer och mosat ihop dem till en diffus bild av vad som är fantasy.
Fast hela det här argumentet bygger på att du vet vad som är riktig fantasy medan de som bara lirat dataspel och kollat på He-man på morgonen inte skulle veta det. Jag upprepar mig, deras bild är för dem en lika nyaserad och verklig bild som din. Alltså måste även deras uppfattning räknas in där du diskuterar fantasybegreppet.

Snacket om krut dyker upp eftersom människor som mig börjar bli lite förbittrad över att folk säger saker som att "nejnej, det kan inte va nån fantasy om det finns krut med!". Det är en detalj som folk hänger upp sig på. Att det då faktiskt är så att det främsta exemplet på "riktig fantasy" man kan komma på innehåller krut (använt av sappörer, inga automatkarbiner här inte) är naturligtvis bra om man vill retas med dom.
Jag har också insett detta men precis som ni gillar att retas så gäller det även mig. Jag försökte medvetet ta en billig poäng eftersom det taget ur sitt sammanhang känns som ett tämligen tunt argument.
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Jag brukar vilja har breda definitioner som får med allt som av tradition eller andra skäl brukar räknas till en viss genre, även om de är så breda att det riskerar slinka med saker som normalt inte räknas dit. Sådant är bara skoj och kan ge nya perspektiv på saker och ting.

Fantasy för mig måste innehålla 2 element:

- Övernaturliga inslag. Inte så mycket att orda om.

- Arkaiska element. Det måste vara inslag från svunna tider. Ju starkare, desto mer fantasykänsla. Det här är viktigt för mig. Asimovs Stiftelseböcker har t ex övernaturliga inslag (psykiska krafter), men de arkaiska elementen är för svaga för att jag skall kalla dem fantasy (och det vill jag heller inte göra).

Med en matteliknelse är det övernaturliga ettan och de arkaiska elementen nollorna:
Ju fler arkaiska element - desto mer fantasy, men utan övernaturliga inslag hjälper det inte hur arkaiskt det än är.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Re: Jag vill ha en snäv genre!

Jag personligen tycker nog att en genredefinition som blandar ihop Fragglarna, The Shining, Independence Day, Sagan om Ringen och Gullivers Resor (de har alla övernaturliga element) i en enda kompott är rätt... meningslös.
Jo, du har rätt i att mitt försök till genredefinition är så brett att det nästan är meningslöst. Problemet är att fantasygenren är så bred att väldigt mycket kan räknas in i den. De flesta är överens om att både Harry Potter och Sagan om ringen är fantasy, trots att det finns fler skillnader än likheter mellan dem.

Äh, jag vet inte vad jag vill egentligen. Det är ett problem både att fantasygenren egentligen är så bred att den är poänglös och att mångas uppfattning av den är extremt smal. I slutändan kommer vi bara att komma fram till att genrer är meningslösa över huvud taget eftersom alla har sin egen uppfattning om vad genrerna omfattar.

/tobias
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Jag vill ha en snäv genre!

Problemet är att fantasygenren är så bred att väldigt mycket kan räknas in i den.
Jag tycker att Pom var inne på något ordentligt smart med det arkaiska. Det skär bort en massa saker som jag inte direkt vill kalla för fantasy. Jag tycker egentligen att ett myt- eller världsbyggande är viktigt också. En spökhistoria är inte fantasy för mig, men Call of Cthulhu skulle kunna vara det (ett bygge på en mytologi som sträcker sig utöver berättelserna) och Sagan om Ringen är det (där har vi ett världsbygge). Då kommer Sandman in, medan The Shining (övernaturligt och arkaiskt) åker ut. Yeah.

Sedan blir det tuffare. Kan man inte också kräva att fantasyn åtminstone delvis ska leka med något kulturarv? Om det sedan gäller varulvar, medeltidsromantik, drakar, ninjor eller något annat, så kan jag tycka att det behövs. Annars blir det svårt att hålla rent flummiga världar såsom fragglarnas utanför. Det betyder att Camelot 3000 är fantasy, att final fantasy är fantasy, att Marvels tolkning av Asgård är fantasy, att Sandman är fantasy, osv, medan rollspelet Mutant kan anses inte vara det.

Typ... Jag tror att det är på något sådant sätt man får resonera sig fram, men att det kanske råder skilda meningar om detaljerna ser jag faktiskt inte som något problem. Jag gillar att diskutera.

Det blir nog svårare att göra en genreindelning som ska handla om troll och krut och sånt.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Re: Jag vill ha en snäv genre!

Jag tycker att Pom var inne på något ordentligt smart med det arkaiska.
Jo jag håller med. Jag har svårt att definiera Babylon 5 som fantasy, oavsett hur många telapater som är med. Både det världsbyggandet och kulturarvet är vettiga invändningar, även om man får vara lite flexibel med dem. Lovecraft bygger till exempel sin värld nästan helt utan att blanda in något kulturarv. Även China Miévilles fantasyvärld är nästan helt befirad från jordiska referenser.

/tobias
 

Dewil

Skrivbordsgeneral
Joined
30 Jun 2000
Messages
1,769
Location
Nett-ruh-bi
Jag upprepar mig, deras bild är för dem en lika nyaserad och verklig bild som din. Alltså måste även deras uppfattning räknas in där du diskuterar fantasybegreppet.
Med det där argumentet kan man rättfärdiga precis vilka tokskaper som helst. Jag skulle t.ex. kunna påstå att Hamilton-serien är grunden till alla agentromaner och hänvisa till att de är de enda agentromaner jag har läst.

Någon som bara har läst ett enda verk i en genre kan knappast sägas ha en nyanserad syn på genren.

Jag undrar dock fortfarande vad det är som får somliga _rollspelare_ att framhålla Tolkien som kanon i fantasy-genren.

Dewil
 

ro83rt

Swordsman
Joined
24 Sep 2001
Messages
646
Location
Vallentuna
Med det där argumentet kan man rättfärdiga precis vilka tokskaper som helst. Jag skulle t.ex. kunna påstå att Hamilton-serien är grunden till alla agentromaner och hänvisa till att de är de enda agentromaner jag har läst.
Det skulle du kunna och säkert uppleva det på det sättet. Problemet är att Hamilton har haft aningen mindre genomslag i världslitteraturen än Frodo. Skulle du däremot välja att peka på James Bond skulle du troligtvis får fler sympatisörer. Med ditt argument så måste man ha läst X-antal böcker för att vara kvalificerad för att tycka något och det upplever jag ganska elitistiskt.

Sedan är det skillnad på att tycka och påstå. Du kan påstå vad du vill men så länge du vet att det är bogus är det inte värt något. Standard fantasy är vad det låter som, en standard, och eftersom Tolkien har haft störst genomslag så sätter han också en standard tack vare att så många människor förknippar honom med genren.

Jag undrar dock fortfarande vad det är som får somliga _rollspelare_ att framhålla Tolkien som kanon i fantasy-genren.
Jag kanske missförstår men jag antar att de tycker han är bra...?
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Elitism

Med ditt argument så måste man ha läst X-antal böcker för att vara kvalificerad för att tycka något och det upplever jag ganska elitistiskt.
Jag ÄR elitistisk och håller med om att man bör ha kunskap om något innan man är kvalificerad att tycka något om det. Visst är det upp till vem som helst att tycka vad de vill om vad som helst, men i de flesta fall kommer kvalitén på tyckandet att vara ganska låg.

/tobias
 

Quan'talis

Swashbuckler
Joined
14 Jun 2001
Messages
2,235
Location
Utlandet
Om jag inte minns fel har jag argumenterat mot att Homeros är fantasy tidigare (fast då tror jag det var Odysséen och inte Illiaden. Synd, egentligen, för Illiaden har jag i alla fall läst) men jag tror att jag har länkat till det inlägget en gång redan, så min blygsamhet förbjuder mig att göra det igen. Dessutom var det säkert inte så bra som jag inbillar mig.

Det första man bör tänka på när man diskuterar genre<sup> <font size="1">1</font size> </sup> är att det inte är något som finns i böckerna, utan i läsarna (och i författarna, och förläggarna, och bibliotekerirna, och bokhandlarna (som naturligtvis är best. form plur. av både ’bokhandel’ och ’bokhandlare’, och den som säger något annat tänker jag stänga in i en boklåda)). Och läsarna bygger naturligtvis sin uppfattning av en genre på de böcker de redan har läst, så en genre kan uppstå först när det finns tillräckligt många böcker av en viss sort (’genre’ betyder ’sort’, till upplysning för de som skolkat från fler franskalektioner än jag, om det är möjligt) att det blir praktiskt att ha ett sammanfattande begrepp. Dessutom måste det rimligtvis ha funnits en hel del läsare som var intresserade av den sorts litteratur som kom att kallas fantasy, och de måste ha varit intresserade av att diskutera litteratur med varandra. Det innebär två saker<sup> <font size="1">2</font size> </sup>:

För det första fanns det en hel massa böcker som var fantasy innan begreppet ”fantasy” kom till, och för det andra har ingen någonsin varit helt och hållet överens om vad som är och inte är fantasy.

Trots det är begreppet mycket användbart: i stället för att säga ”jag gillar böcker som i något avseende liknar Sagan om ringen, Conan the Barbarian, Perdido Street Station och/eller Illiaden” säger man ”jag gillar fantasy”. Det är inte säkert att man menar precis samma sak som den man talar med, men det fungerar som en utgångspunkt – om den man talar med säger ”jag gillar också fantasy” kan man börja diskutera detaljer (om den man talar med i stället säger ”jag läser bara Expressen och porrtidningar” får man däremot hitta något annat gemensamt intresse). På samma sätt fungerar det i en bokhandel eller ett bibliotek – man frågar om de har en fantasyavdelning för att det är en bra utgångspunkt om man vill läsa fantasy, även om man måste vara beredd på att inte alla böcker med fantastiska element råkar stå just där.

En genre är inget mer än en löst definierad uppsättnig fördomar om litteratur. Och som alla andra fördomar är de mycket användbara – vi har inte tid att tänka på alla delar av alla begrepp hela tiden, så vi låter fördomarna ta hand om det mesta så att vi får mer tid över för sånt som kräver högre hjärnfunktioner (eller för all del för Expressen och porrtidningar, om vi så önskar). Och det fungerar bra så länge vi inser att fördomarna är fördomar och är beredda att lägga dem åt sidan och omvärdera våra begrepp när det behövs.

-----

<sup> <font size="1"> 1 </font size> </sup> Och att kalla fantasy en genre är inte på något sätt en självklarhet; de enda genrer man talade om från Aristoteles till någon gång i början av 1800-talet när det började stå klart att romanen inte kommer att försvinna hur mycket man än vägrar att prata om den var epik, lyrik och drama. Och så sent som 1954 påstod M. F. Rodell i sin bok Mystery Fiction att fantasy hör till samma genre som westerns, deckare, historiska romaner och... ehh... vad heter ”romances” på svenska? Förutom ”tantsnusk”, då.

(Jag förväntar mig att ni är vederbörligen imponerade av M. F. Rodell, för jag plockade honom direkt ur Oxford English Dictionary, under ”fantasy, n. 4 f.” Real knowledge comes from big books!)

<sup> <font size="1">2</font size> </sup> Egentligen innebär det förstås mycket mer än två saker, men jag säger att det bara är två för att förvirra er och göra er mer benägna att tro på mitt resonemang. Haha :gremelak:
 

ro83rt

Swordsman
Joined
24 Sep 2001
Messages
646
Location
Vallentuna
Re: Elitism

Jag ÄR elitistisk och håller med om att man bör ha kunskap om något innan man är kvalificerad att tycka något om det. Visst är det upp till vem som helst att tycka vad de vill om vad som helst, men i de flesta fall kommer kvalitén på tyckandet att vara ganska låg.
Frågan är ju hur mycket kunskap du i så fall ska ha och vem som ska avgöra det. För att avgöra vad som är kvalité eller inte är ju en väldig subjektiv fråga. Självklart innebär kunskap ökad insikt men för den tretton-åring som klarat av Ringenböckerna och precis börjat med en Jordan så är ju Fantasybegreppet rätt färgat av den han just läst. Har då inte han rätt att till sin uppfattning om fantasy? Är den mindre värd än din uppfatting om fantasy?
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Re: Elitism

Har då inte han rätt att till sin uppfattning om fantasy? Är den mindre värd än din uppfatting om fantasy?
Naturligtvis har han rätt att ha en uppfattning. Vad en uppfattning är värd är upp till var och en, men för de flesta antar jag att en informerad uppfattning är mer värdefull. Naturligtvis är åsikter om kvalité subjektiva. Lika naturligt är det att om jag vill ha en fantasybok rekommenderad till mig eller vill ha åsikter om fantasylitteratur i allmänhet lyssnar jag mer på den som läst 100 böcker än på den som bara läst Sagan om ringen. Jag kan inte ens påstå att jag tycker att det är elitistiskt att lyssna på erfarenhet och kunskap.

/tobias
 

ro83rt

Swordsman
Joined
24 Sep 2001
Messages
646
Location
Vallentuna
Re: Elitism

Naturligtvis har han rätt att ha en uppfattning. Vad en uppfattning är värd är upp till var och en, men för de flesta antar jag att en informerad uppfattning är mer värdefull. Naturligtvis är åsikter om kvalité subjektiva. Lika naturligt är det att om jag vill ha en fantasybok rekommenderad till mig eller vill ha åsikter om fantasylitteratur i allmänhet lyssnar jag mer på den som läst 100 böcker än på den som bara läst Sagan om ringen. Jag kan inte ens påstå att jag tycker att det är elitistiskt att lyssna på erfarenhet och kunskap.
I så fall är vi överens. Jag tycker inte heller att det är fel att lyssna på erfarenhet och kunskap. Min poäng från början var att även trettonåringens begränsade insikt i fantasykulturen också måste tas med i beräkningen när vi försöker att komma fram till vad "Standardfantasy" är för något.
 

Saxifrage

Hero
Joined
7 May 2003
Messages
1,561
Location
Stockholm
Du bad om det...

"nej, fantasy kan inte ha radioaktiva mutanter för det finns inte i Sagan om Ringen!"

Sorry, men nu känner jag att jag måste säga "De Blå Regnens Tid". Här kommer det: "De Blå Regnens Tid".

Sådär. Nu känns det mycket bättre. Vi ses på Slottet If.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
Jag orkar inte klura mer på indelningen, utan det får vara såhär och jag hoppas att ni förstår poängen..
Såhär är lite hur jag ser på det..

[ - Eskapism
[ Tidförflyttning ]
- Futiristiskt
- Historiskt
1800-tal
Västern
Medeltid
Riddarromaner
[ Science Fiction ]
- Punk
- Världsförvridning
Efter katastrofen
Dystropi
Utopi
- Fantastiskt - med teknologi
[ Fantasy ]
- Saga
- Mytologi
- Världsförvridning
Dark
Urban
- Fantastiskt - med magi

Om man går tillräckligt lågt ner så hamnar man till sist en enskilda genrer, som Dark fantasy eller sagor för barn.. Man kan kombinera en massa kategorier, som futuristiskt, punk, fantastiskt - med teknologi, urban fantasy, fantastiskt - med magi, mytologi och få cyberpunkfantasyspelet Shadowrun.. Det spelet har alltså blandat mellan SF- och fantasygenren och kan därför knappast klassas som antingen eller, trots att det är lagt i en futiristisk miljö.. Däremot kan det klassas som eskapism..

Det jag tror många blandar ihop är den storskaliga eskapismgenren med fantasygenren.. Många kallar ju eskapismen för fantasy, för att det ligger rätt i mun.. Särskilt om det är dåtid, för då måste det ju bara vara fantasy.. Visst, man kan tycka att SF och Fantasy inte är samma sak utan varandras motsatser, men det är som att säga att kyla och värme är varandras motsatser, när de i själva verket tillhör den större kategorin Temperatur.. Hög kyla och hög värme ger brännskador.. SF och fantasy är världflykt..

Så.. Vissa saker håller sig till en kategori.. Sagor om skogsrån är exempelvis mytologi men om man börjar blanda saker hejvilt så kan man inte längre säga att det bara är en sak med samma säkra bestämdhet..

/Han som försöker bortse från att SF-berättelser skrivs för att ge nutida samhällskritik
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Science fiction

SF och fantasy är världflykt..
Jag tänkte påpeka att det här var en förenklad beskrivning,

Han som försöker bortse från att SF-berättelser skrivs för att ge nutida samhällskritik
men det gjorde du så bra själv.

Även om mycket science fiction aldrig blir något annat än äventyr och eskapism finns det även de berättelser som rymmer samhällskritik och kan ställa intressanta frågor om vad resultatet skulle bli av nya upptäckter, ändrade levnadsförhållanden eller teknologiska framsteg.

/tobias
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
...men även fantasy

"Även om mycket science fiction aldrig blir något annat än äventyr och eskapism finns det även de berättelser som rymmer samhällskritik och kan ställa intressanta frågor om vad resultatet skulle bli av nya upptäckter, ändrade levnadsförhållanden eller teknologiska framsteg."
Men även fantasy kan vara det.. Swifts Gullivers Resor för att ta ett tydligt exempel.. Även vår käre Tolkien uttalades sig lite i förbigående om exempelvis dödsstraff i form av Gandalf när han diskuterar med Frodo om Gollum borde dödats av Bilbo eller inte.. »'Deserves it! I daresay he does. Many that live deserve death. And some that die deserve life. Can you give it to them? Then do not be too eager to deal out death in judgement. For even the very wise cannot see all ends.«

Samhällsfrågor är dock mycket vanligare i SF än fantasy.. Det håller jag helt klart med om..

/Han som, för att hoppa lite, även fått för sig att en del fantasyrollspel hyllar vissa ideologier
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Re: Science fiction

Detta är ju något som kan gälla för alla genrer. China Miéville är ju ett utomordentligt exempel på en författare som ger uttryck för en viss politisk ideologi i fantasyn. Det är väl egentligen fallet med all litteratur, att det finns sådant som söker ta upp verkliga frågor och sådant som skärmar sig från dem. Det finns många böcker som utspelar sig i den "verkliga" världen som undviker verkliga frågor i betydligt högre grad än vad vissa fantasyböcker, det är bara det att det blir mycket mer påtagligt i fantasyn.
 

Targon

Hero
Joined
29 Jun 2000
Messages
1,667
Location
Lund
Min enkla lösning

Varför krångla till det? För mig är fantasy helt enkelt ett annat namn för "saga" och som genre anser jag det sammankopplat med klassisk sagodiktning. Jag rekommenderar att man ser genren ur ett litteraturhistoriskt perspektiv, från Homeros och Hesiodos förbi den keltiska sagotraditionen och medeltidens riddarskrönor (ex. om Kung Arthur och Graal), därefter vidare in i förromantikens sagovurm (James "Ossian & Fingal" Macpherson på 1760-talet och bröderna Grimm i 1800-talets början), till Wagners ring och in i 1900-talet med Robert E. Howard och ett par lärda herrar i Oxford. Fantasy är alltså, vill jag mena, ingenting annat än litterära skildringar som på ett eller annat sätt, medvetet eller omedvetet, förvaltar ett (företrädesvis västerländskt) sagoarv.

Klart som korvspad!
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Min enkla lösning

Varför krångla till det? För mig är fantasy helt enkelt ett annat namn för "saga" och som genre anser jag det sammankopplat med klassisk sagodiktning.
Hur blir det med gränsfallen, då? Zelda-spelen är exempelvis inte nödvändigtvis förknippade med någon sagodiktning, då det bara är en värld och ingen given "dikt" (=handling/story). Final Fantasy förvaltar vissa teman ur sagoarvet (drakar och magi, exempelvis) men är det fantasy? Och i så fall, är Star Wars fantasy (det är ju en tematisk saga, även om de kosmetiska detaljerna ändrats). Och om Star Wars är fantasy, hur är det med westernmyterna? De är ju "sagor" om man med sagor menar påhittade berättelser. De kan ha en väldigt stark mytisk tyngd, men är de "fantasy"?

Är moderna spökberättelser (såsom The Ring) fantasy? De förvaltar ju spöken. Är då också Akira fantasy; där mentala krafter existerar? Hur är det med Bamse, superhjältar, Alf och smurfarna? Alla har ju påhitt i någon utsträckning, så de förvaltar arvet efter att hitta på något som inte finns, om man nu tycker att det är det som är "sagoarvet".

Och tar man med Bröderna Grimms sagor så blir det svårt att utelämna moderna Chicktracts; de är ju samma sorts sedelärande historier, men är verkligen de senare "fantasy?" De kan ha demoner, änglar, helgon och hela faderullan, men hur är det med fantasyinnehållet? Jag är nyfiken på var du egentligen sätter gränserna. Är Pelle Snusk fantasy? Och är en porrversion av Snövit och De Sju Dvärgarna det?
 

Targon

Hero
Joined
29 Jun 2000
Messages
1,667
Location
Lund
Re: Min enkla lösning (om porr och annat)

Gränsfall är ett helvete vad gäller genrebestämningar. Kanske därför som genrebegreppet egentligen är problematiskt att överhuvudtaget hålla på med, fastän jag vet att man fortfarande anser det vara fruktbart att syssla med, b la annat på litteraturvetenskapliga institutionen i Lund.

Din problematisering av min kanske alltför kategoriska "lösning" är schysst och riktig och sätter, som jag kan se det, i fråga hela diskussionen om fantasy som en specifik genre. Med mitt inlägg ville jag dock komma bort från tendensen att begränsa fantasy till "skildringar som utspelar sig i förmoderna, pseudomedeltida världar som är påhittade, där det finns övernaturliga prylar och där man kan hitta hästar, armborst och värdshus men inga lokomotiv, attackhelikoptrar eller imperiekryssare". Dock kanske man skulle sätta en fet parentes med mitt prat om "förankring i tidigare sagodiktning" och helt enkelt likställa fantasy och saga. Fantasy=saga, kort och gott. Å andra sidan kanske detta blir på tok för brett. Då blir Star Wars omedelbart "fantasy" (en kategorisering som jag dock personligen inte har något emot). Det samma gäller massvis av böcker, filmer och dataspel mm som utspelar sig i framtida världar eller i vår egen postmoderna tid.

Jag drar mig dock för att betrakta p-filmsversionen av Snövit som fantasy, något jag grundar på en stilla reflektion kring verkets intention. Utan att ha sett rullen i fråga är jag ändå ganska säker på att intentionen med historien om porrsnövit inte är att i första hand gestalta sagan om snövit på ett nytt och estetiskt nydanande sätt utan att filmen helt enkelt ska tjäna som runkmaterial där man använder en välkänd story för att på ett "kul" sätt fylla ut den nödvändiga dödtid som krävs av en porrfilm. Porrversion av Snövit och De Sju Dvärgarna är alltså inte "fantasy" men använder sig förmodligen friskt av "fantasyelement". Frågan blir dock omedelbart hur man hanterar en sådan åtskillnad mellan skildringar som är "fantasy" och skildringar som använder "element av fantasy". Är det överhuvudtaget fruktbart att göra en sådan åtskillnad.

Usch vilken krånglig diskussion jag har snott in mig i. Kanske bäst att hålla käft.
 
Top