Teori vs spekulation 2: Argumentet som Gud glömde
"men det går ju inte att bevisa något om man inte har bevis för det"
...och har man inga bevis som talar för ens teori så har man ingen teori. Då har man en spekulation.
Det finns för övrigt bevis och det finns bevis. Inom matematik och logik så finns något som kallas för bevis. Ett bevis där bevisar att en sats är sann. Givet en viss förutsättning så kan man följa en logisk obrytbar kedja till satsen. Om så är fallet så är satsen bevisad och sann. Pytagoras sats är en sådan sak som är bevisad sann. En sats som inte är bevisad sann är ett teorem.
Inom resten av vetenskapen så har man en teori om man kan göra en iakttagelse i naturen, lägga fram en förklaring till denna iakttagelse, presentera "bevis" som stödjer förklaringen, och det inte finns bevis som säger emot förklaringen. Till skillnad från matematiken så kan man bara bevisa att en teori är falsk. Däremot kan man, med en tillräckligt stor mängd bevis för teorin, anse den som sannolik eller till och med säga att den gäller tills vidare.
Ett jättebra exempel är Newtons gravitationsteori. Den funkade jättebra för att förklara hur stenar faller till marken eller hur planeter cirklar runt solen, med ett undantag: Merkurius, som sket fullständigt i Newtons teori. Merkurius bevisade att Newtons teori inte var sann, utan tvärtom falsk. Men övriga planeter visade att bara för att Newtons teori inte var hela sanningen så var den inte oanvändbar: man kunde fortfarande räkna på resten av solsystemet samt en och annan fallande sten och få en bra förutsägelse.
Sen kom Einstein med en bättre gravitationsteori. Den funkar jättebra även för Merkurius, men är för jobbig för att använda om man inte räknar på just Merkurius. Så därför använder man Newton när det räcker med den exaktheten och Einstein när man behöver den högre exaktheten. Einstein har för övrigt också fel - det har kommit ännu bättre gravitationsteorier efter honom, men precis som Newton så räcker Einsteins teori i 90% av de fall där Newton inte räcker.
---
Så funkar bevis och teorier i vetenskapen utanför matematiken: man använder en teori om de ger ett resultat som stämmer överens med bevis från verkligheten inom de krav av exakthet man har. Finns inga bevis så har man ingen teori. Då har man en spekulation. Finns det bevis som motsäger teorin så får man använda teorin med dessa begränsande förbehåll, förkasta teorin helt och hitta på en ny, eller förbättra teorin så att den tar hänsyn till de nya bevisen.
Grejen är att det inte finns några bevis alls om det atlantiska ursprunget till pyramiderna. Alltså är det en spekulation. Däremot finns det gott om historiska bevis om att Giza-platåns pyramider är kulmen av en pyramidbyggardynasti som började med farao Djoser. Alltså är det en teori. Att det finns vissa saker i teorin som inte förklaras, som till exempel syftet med luftschakten i konungens och drottningens kammare i Keops-pyramiden, säger inte emot teorin. Visst kan man spekulera om dem, men spekulationerna måste stämma överens med bevisen i övrigt. Att förkasta faktum att Djoser med efterträdare byggde pyramider, för att sedan slänga fram en spekulation om att pyramiderna byggdes av atlantiderna, enbart för att passa in luftschakten, det är inte vetenskap och det är inte en teori. Det är lurendrejeri, självbedrägeri eller möjligen ren och skär okunskap. I bästa fall är det en kul metaplott till en TV-serie eller film.
