Re: Normer på rollspel.nu
Ymir said:
Du har en god poäng här, men samtidigt tycker jag det är lite trött att folk börjar prata om humanisternas "ansvar" så fort rasismen i samhället kommer på tal. Vadå ansvar? Är det tvunget så att humanisterna misskött sitt jobb somehow?
Jag som var otydlig, jag menade inte endast humanisterna utan jag menade allmänheten. Skola är som du nämnde längre ned en viktig institution för att skola medborgare (medveten om detta, är själv blivande SH-lärare). Det jag vill framföra är dock att vi inte får glömma positionerna som vi själva har och hur personer runt om oss kan uppleva det när vi bemöter dem med ren fakta utan hänsyn till deras upplevelser. Ibland sägs det att för att nå fram till en elev i samhällsfrågor krävs det att vi först kan koppla det till deras värld och upplevelser.
Ymir said:
Väga tyngre hur då? Vad beträffar SANNING måste empiri rimligen väga tyngre än personliga erfarenheter i de flesta sammanhang. Med det sagt, i övrigt håller jag med dig, det är klart det är viktigt för akademiker att fråga sig vad som ligger bakom föreställningar, och att personliga erfarenheter kan ha ett stort värde.
Återigen jag som var otydlig. För personen kommer den egna värderingen vägra tyngre. Det som personen har upplevt är nämligen dennes verklighet och dennes sanning även om vetenskapen inte stämmer överens med dennes bild. Utgår vi endast från vetenskapen så försummar vi även det som sker utanför "det som egentligen borde vara". Det var så jag menade, var nog jag som var lite otydlig.
Sen så håller jag med om att humaniora är som vilken vetenskap som helst och har ett egenvärde. Detta betyder dock inte att vetenskapen äger ensamrätt att diktera och övertrumfa olika personers upplevelser i en diskussion om åsikter. Föreställningar byggs i regel inte på vetenskap utan på det egna mötet med ett fenomen, utgår vi då från vetenskap så kommer det förmodligen att sluta i en konflikt där den ena känner sig försummad, fördummad och nedslagen av den som sitter på vetenskapliga kunskaper. Det jag vill säga är att om vi endast utgår från vetenskap är risken stor att folk känner sig förminskad i samtalet.
Om vi istället låter personen förklara varför denne bär på den åsikt som denne bär på så är chansen större att vi kan plocka fram rätt kunskaper för att bemöta åsikten utan att starta en konflikt. I bästa fall så kommer båda parterna att vinna något ur diskussionen och kanske kommer båda att gå ur diskussionen med en förändrad världsbild där den ena förlorat delar av sin negativ attityd till ämnet. Föreställningen har förändrats på ett lyckat sätt istället för att den andra personen känner sig irriterad och frustrerad över att inte bli förstådd. En annan sak som sker om vi låter personen förklara vart denne har fått sin föreställning ifrån är att vi kan mötas inom samma horisont och tala utifrån det vi har gemensamt till en början med istället för att utgå från den punkt som skiljer oss åt.
Hoppas det blev lite tydligare hur jag menade nu och att det inte gled ifrån ämnet som saken handlade om från början.