Min korta Engel-kampanj
Vi kanske borde ta det i en ny tråd, men har du spellett Engel? Hur har det gått?
Jag har inte haft möjlighet att köra en längre kampanj, men en kortare har jag kunnat köra. Vi började med tre tämligen stereotypa änglar. En var michaelit, en var ramielit och en var urielit. Det första de fick göra var att besöka en hemsökt kyrka. Det visade sig förstås vara en klase drömsäd där, som hade besatt prästen i kyrkan. Den episoden var mer eller mindre till för att få upp ögonen för världen och för flugornas herre, samt att ge mig och spelarna mer koll på reglerna i praktiken.
Nästa äventyr var att färdas ut till en by där grymryttare hade vägrats tionde, och helt enkelt läsa lusen av byborna och assistera grymryttarna att samla tionde. I princip så gick ju äventyret ut på att assistera kidnappning av barn, vilket ju satte en del bismak i munnen på rollpersonerna och satte det första fröet av tvivel.
I äventyret därefter så fick de jaga en kättare i skogen. Efter en tids jakt så fick de tala med honom. Michaeliten ville helt enkelt göra köttfärs av honom, men de andra insåg att kättaren inte var ensam, utan hade en hel upprorsarmé, och att risken var stor att de skulle få rätt mycket mos om de försökte. Under den delen av samtalet så fick de reda på att upprorsledaren helt enkelt inte ville längre - alla hans barn, två döttrar och två söner, hade tagits av grymryttarna som tionde och nu fick det helt enkelt vara nog.
Vid det här laget började rollpersonerna få flashbacks om tiden före, som mer eller mindre triggades om upprorsledarens tal om sina barn. Speciellt urieliten började bli väldigt fundersam, och började konstruera en klase kopplingar till upprorsledaren (helt hennes eget påhitt, men det välkomnade jag med glädje). Michaeliten var dock påstridig även fortsättningsvis.
Nu uppträdde en splittring i gruppen, och ramieliten och urieliten började göra vissa efterforskningar i Himmeln i Prag. Det här frångick mina planerade äventyr, så det blev lite impro i Himmeln med beskrivningen av michaeliternas Himmel i Rom som bas. Urieliten lyckades smyga omkring en hel del och hitta maskinerna som ristar tatueringarna, och ramieliten hittade en hel del texter i arkivet. Samtidigt så spionerade michaeliten på de två andra, övertygad om att de frestats och fallit för flugornas herre.
Michaeliten konfronterade således de två andra. Han ville tvinga dem att erkänna sina synder och återgå till Guds flock, och vägrade att lyssna på de andra två och deras lögner. Till slut var positionerna helt låsta, och de båda andra insåg att de var tvungna att fly. Det ville förstås inte michaeliten gå med på, så det blev en kort och intensiv och rätt känslomässig strid mellan rollpersonerna, där ramieliten sårades svårt, michaeliten dräptes och urieliten och ramieliten flög därifrån och flydde.
Där tog kampanjen slut. Det tog fem ganska korta spelmöten. Det finns möjlighet och trådar att följa upp, men i så fall får det ske med ett annat regelsystem. Jag avskyr d20 normalt, och även om Engel har en rätt vettig d20 så var det fortfarande inte helt bra. Jag funderar på antingen True20 eller en moddad T10, kanske den i Västmark.
Det var en lyckad kampanj, och rätt otäck sådan. Den kunde helt klart ha dragits ut på ett tag, men vi upptäckte rätt snart att vi inte kunde hålla på hur länge som helst (av verklighetsmässiga skäl, inte spelmässiga), så det passade rätt bra att kampanjen tog slut där. Det var inte mycket detaljhemligheter de fick reda på, utom att potestates härstammar från tatueringsmaskinen och omfattande listor med barn som grymryttarna lämnat över till Himmeln. Det räckte dock för rätt många bra gissningar out of game om Engels ursprung, även om de inte prickade helt rätt. Däremot var de där samvetsmässiga aspekterna helt rätt, och jag valde att fokusera på den delen av spelet snarare än metaplott.
