När jag skrev den här listan så insåg jag att finns vissa saker som återkommer bland filmer jag klassar som bra. Jag gillar helt klart fantastik och animerat. Om filmen får mig att känna mig smart är det en bonus. Och så bryr jag mig mycket om musiken i filmen. Inga svenska eller finska filmer på listan. Inte för att jag är emot sådana per princip, det finns en del jag gillar. Men utbudet av fantasy, science fiction, skräck och animerat producerat i de nordiska länderna är begränsat i jämförelse med USA, Storbrittanien och Japan. Jag vill inte ha vanliga dramafilmer.
Waking Life (2001)
Richard Linklaters rotoskoperade film om drömmar. Den följer absolut inte en vanlig dramaturgisk kurva, går mestadels ut på att huvudpersonen sitter och lyssnar på folk som håller monologer om filosofi. Men jag tycker den är fullkomligt fascinerande, och har sett om den många, många gånger. Såg den första gången i tonåren, vilket nog är helt rätt tid att se den. Soundtracket består mestadels av tango, och det fungerar. Filmen är inte så mycket av en berättelse, som en surrealistisk upplevelse.
The Company of Wolves / Vargarnas natt (1984)
Den bästa varulvsfilmen jag sett, och då har jag sett många. Sagolik och mystisk, och jag uppskattar de analoga effekterna. Att alla scener som kräver massor av vargar spelas med belgiska herdehundar är lite larvigt, men scenen med resandemannen som kommer hem och förvandlas till varg framför ögonen på sin fru är så bra att allt är förlåtet. En varulvsfilm laddad med symbolik och feminism. Om du någonsin tänkt att "tänk om man kunde utforska de där sexuella och farliga antydningarna i Labyrinth mer", så är det här en film för dig. Fast ingen popmusik. Istället stämningsskapande blandning av skräckfilmsmusik och folkmusik från George Fenton.
もののけ姫 / Prinsessan Mononoke (1997)
Klart jag måste ha med en Miyazakifilm på listan. Det är ett svårt val, för många av dem är fantastiska. Valet låg mellan antingen denna eller Nausicaä, och båda har ju liknande teman: dilemman och konflikter kring bevarande av naturen. Tror att denna vinner på att den har ännu mer gråskåla, och "skurkarnas" motiv går att förstå. Animerad film har i sig en speciell plats i mitt hjärta, och miljöerna i Mononoke är så oerhört vackra. Spegelblankt vatten, klövar som trycker ner mjuk mossa, glöden från smedjan... Det är en film vars miljöer jag skulle vilja besöka. Joe Hisaishi gör bra filmmusik som vanligt.
Streets of Fire (1984)
Är den här filmen bra, på nivå av resten av denna lista? Nej. Är den realistisk? Också nej. Har den ett djup? Absolut inte. Men jag älskar den. Den är 100% "rule of cool": hjälte i trenchcoat, exploderande motorcyklar, rockmusik, neon, dueller... En ung Willem Dafoe i galonbyxor, omgiven av eld! Soundtracket är en stor del av vad filmen gör bra. Vill du inte se filmen, så lyssna åtminstone på musiken. Skaparen ville ha en "rocksaga", och det fick han. I övre tonåren tvingade jag alla mina kompisar att se den här med mig, en återkommande favorit på filmkvällar tillsammans med Donnie Darko och Fight Club. Vilket leder till vi ibland citerar filmen. En film jag vill basera rollspel på.
The Arrival (2016)
Till skillnad från alla andra filmer på listan, så har jag bara sett den här en gång. Så den är inte skärskådad på samma sätt. Men jag tänker på den ofta. Tar ofta upp den som exempel på vilken slags science fiction-filmer jag verkligen gillar. Eftersom hela filmen handlar om att försöka översätta ett utomjordiskt språk, och jag är väldigt språkintresserad, så passar den mig perfekt. Emellanåt surrealistisk, och när jag kom ut från biografen så minns jag att jag bubblade av saker jag ville diskutera. Så för att lägga in en nyare film och inte bara vältra mig i nostalgi, så hamnar den på min topp 5.
Några andra att nämna: Lejonkungen (1994), Den långa flykten (1978), Paprika (2006), Fight Club (1999) och Nattens väktare (2004) och Time Bandits (1981).
