Era fem favoritfilmer?

I ingen särskild ordning (eller oordning), och möjligen inte min absoluta topp fem:
Min middag med André - lite märkligt med en film där det händer så "lite" men som ändå är spännande.
Wag the dog - mycket fina skådespelarinsatser, lite skruvad cynisk humor, och bitande satir
Latcho drom - intressant blandning av dokumentära inslag och livemusik, samtidigt som den ger en inblick i romska samhällen
Cykeltjuven - fin lågmäld och gripande realism (lyckades en gång få med ett gäng elever för att se den på bio - de var tveksamma till det långsamma tempot först men många var rätt golvade när den var slut...)
Haute tension - det pajiga slutet förtar en del av den här skräckfilmen, men jag tycker att den verkligen lever upp till sitt namn de första femtio minuterna, verkligen hög anspänning
 
I bokstavsordning.

Bladerunner -- En tänkvärd och intressant film som fortfarande ser ut som framtiden efter 40 år!
Fight Club -- Ständigt överraskande, omöjligt att gissa vad som ska hända härnäst, och man måste definitivt se den två gånger.
Monty Python and the Holy Grail -- Fortfarande hysteriskt rolig, och citerbar.
Picassos äventyr -- Den bästa svenska filmen. Exakt en replik är på svenska!
Pulp Fiction -- Cool och smart, och liknade ingenting annat när den kom.

Om jag gör en ny lista imorgon är det risk att någon av dem bytts ut mot till exempel Full Metal Jacket, 12 Monkeys, Miller's Crossing, Lord of the Rings eller Time Bandits.
 
shit pommes frittes, det går ju inte att bara ha fem :(

men om man kan ta en bunke och kanske såga av toppen lite grann så är det väl

district 9
the fifth element
dark city (not the changed version)
the man from earth
deep rising

sen är resten av topp-bunken pandorum, kelly's heroes, gattaca, dredd, leon, immortel, death sentence, cypher, cube, liberty stands still, ink, infestation, big trouble in little china, airplane, och det är nog mina topp-topp filmer, och extra shout out till radius.
 
Om jag skall kora favoriter blir det nog mest matinéfilm och/eller splatter. Filmer jag sett massor med gånger för att de triggar någonting. Inte filmer som jag nödvändigtvis tycker är bäst på något sätt, utan bara skön underhållning.

Starship Troopers, för att den är så jefla bra både som effektfull actionfilm och satir.

Plunkett and MacLeane, för att adelsporträttet är roligt varje gång jag ser den.

Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl, för att den kombinerar typ allt jag gillar i ett.

Jurassic Park, den första, eftersom det är ett av mina bästa biominnen.

Raiders of the Lost Ark, som kan vara den bästa äventyrsfilmen som gjorts. Sådetså.
 
Will Hunting - Robin Williams och Matt Damon gör lysande rolltolkningar. Svårt att inte gråta till vissa scener i den här starka och gripande berättelsen.

Aliens - Perfekt blandning av skräck och action. Sigourney Weaver är grym som Ripley!

Min granne Totoro - Så väldigt hjärtevärmande. Ett mästerverk!!

Lord of the Rings - Jag betraktar också trilogin som en film. Trots att jag saknar Tom Bombadil och trots att Jackson tar sig vissa friheter, så är det en fantastiskt välgjord berättelse.

Wolfwalkers - Älskar tecknarstilen och storyn. Dubbelälskar musiken!

Bubblare: Dungeons and Dragons - Honor among thieves, Train to Busan, Labyrinth
 
Helt omöjligt för min del. Dels för att en sån lista beror så mycket på dagform, och dels för att jag inte riktigt vet om jag kan komma på fem filmer som når upp till en sån nivå att de bör hamna på en sån lista. Efter ett par tydliga starka contenders blir det ju mest jämnt skägg mellan en jävla massa bra rullar. Men här är listan för just det här ögonblicket, och jag var tvungen att kolla igenom min filmsamling för att påminna mig om en del titlar:

Jupiter Ascending – den mest självklara och stabila. Magiskt snygg och häftig. Ljuvlig estetik rakt igenom.
Fight Club – Den har inte åldrats helt jättebra, men som dekonstruktion av toxisk maskulinitet förklädd till film om att vara subversiv och antikapitalistisk förklädd till en film om hur coolt det är att slå varandra på käften… är den riktigt bra. Ingen film jag någonsin sätt lever lika hyresfritt i mitt huvud – citat från den dyker hela tiden upp i vardagen. You decide your level of involvement. Let the chips fall where they may.
Alien – Helt fantastiskt ljuvligt vacker film.
Groundhog Day – Fantastiskt kul och samtidigt smart film på många sätt. Bill MUrray är som vanligt ett creep, men här är det en del av poängen.
Smala Sussie – Den enda svenska filmen på listan, av en anledning. Jag pallar inte svensk film överlag men den här är helt jävla fantastisk. Ingen film jag sett har skildrat småstadslivet på ett så genuint igenkänningsbart och samtidigt varmt och samtidigt inte helt dödspinsamt sätt. Och precis som med FIght Club lever repliker från filmen hyresfritt i mitt huvud…

En sjätte skulle vara Everything Everywhere All at Once, tror jag. Men jag gillade iden att stoppa in åtminstone ett par rena komedier och en svensk film också.

Så, så känns det just nu. Fråga imorgon och få en annan lista.
 
Last edited:
Det blir ju svårt att vara unik, men jag får väll leva med det.
Picassos Äventyr
Trainspotting
The Royal Tenenbaums
Kill Bill vol 1
Livet är Underbart (den italienska om att vara jude i Italien på 40-talet)

Bubblare (filmer jag tänker på säkert en gång i månaden)
Fury Road
Zoolander
Måndag hela veckan
Kontorstid
Sånger från andra våningen
 
Omöjligt att säga fem filmer; möjligtvis kan jag säga bästa film från vardera genre, men om vi leker med tanken att detta går, så kommer jag att radda upp några filmer som gör att jag återkommer i en sinnesstämning som gör att jag njuter av filmen som om det var den första gången jag såg filmen.

Nyckeln till frihet
Det är någonting melankoliskt över hela filmen, som om det är en man som tittar tillbaka på sitt liv med bitterljuva känslor. En vinst, men vad som krävdes för att få vinsten gjorde det inte värt det. Det är beundransvärt hur man kan få tycke för en person som från början känns känslokall.

Before Sunrise
Jag blev kär i den här romantiska filmen och önskade att den var baserad på en verklig historia. Jag blev väldigt glad när jag många år senare fick reda på att filmen faktiskt var det. Två människor som beslutar sig för att göra följe och man ser hur romantiken mellan dem växer, både från vad som sägs men också från vad som inte sägs.

Dangal
Jag blir alltid tårögd i ögonen när jag ser hur de två kvinnliga brottarna kämpar, både med sin träning men också med sin smått fanatiska fader. Jag ogillar sångakter i filmer, men här njuter jag av varenda sång medan jag hejar på, skrattar eller engagerar mig i karaktärernas historia. Baserad på en verklig händelse i Indien.

Moulin Rouge
Ja, sångnummer var det, men den här filmen är så sorglös och gladlynt att jag alltid slits med i filmen och det är genialt hur de lyckas få ur sig populärmusik så att det passar in i historien.

Scott Pilgrim vs the World
Jag har en svaghet för drömska filmer och Edgar Wright tar mig med på en resa olik alla andra. Bildspråket, klippningen, humorn; själva upplägget av filmen är unikt; en enda lång metafor för någonting annat. Filmen följer inte sociala normer, men det känns också som om författaren skrev historien som ett resultat av upptäcka sin egen självbild.

När jag blir sugen, men inte vill se hela filmen kommer jag tillbaka till denna magnifika musikvideo:


The Dark Knight
Ett mästerverk. Historien och karaktärerna suger in mig varje gång, tillsammans med kameraföringen och den mästerliga filmmusiken. Filmen är inte helt utan fläckar, men det överskuggas av hur briljant allt annat är.

---

Om jag nu måste välja fem av dessa sex filmer, får jag välja bort Moulin Rouge, eftersom musiken är tyvärr numera daterad och därmed något förlorar charmen med de anakronistiska musikvalen. [edit] Fan, jag glömde Zootropolis.
 
Last edited:
När jag skrev den här listan så insåg jag att finns vissa saker som återkommer bland filmer jag klassar som bra. Jag gillar helt klart fantastik och animerat. Om filmen får mig att känna mig smart är det en bonus. Och så bryr jag mig mycket om musiken i filmen. Inga svenska eller finska filmer på listan. Inte för att jag är emot sådana per princip, det finns en del jag gillar. Men utbudet av fantasy, science fiction, skräck och animerat producerat i de nordiska länderna är begränsat i jämförelse med USA, Storbrittanien och Japan. Jag vill inte ha vanliga dramafilmer.

Waking Life (2001)
Richard Linklaters rotoskoperade film om drömmar. Den följer absolut inte en vanlig dramaturgisk kurva, går mestadels ut på att huvudpersonen sitter och lyssnar på folk som håller monologer om filosofi. Men jag tycker den är fullkomligt fascinerande, och har sett om den många, många gånger. Såg den första gången i tonåren, vilket nog är helt rätt tid att se den. Soundtracket består mestadels av tango, och det fungerar. Filmen är inte så mycket av en berättelse, som en surrealistisk upplevelse.

The Company of Wolves / Vargarnas natt (1984)
Den bästa varulvsfilmen jag sett, och då har jag sett många. Sagolik och mystisk, och jag uppskattar de analoga effekterna. Att alla scener som kräver massor av vargar spelas med belgiska herdehundar är lite larvigt, men scenen med resandemannen som kommer hem och förvandlas till varg framför ögonen på sin fru är så bra att allt är förlåtet. En varulvsfilm laddad med symbolik och feminism. Om du någonsin tänkt att "tänk om man kunde utforska de där sexuella och farliga antydningarna i Labyrinth mer", så är det här en film för dig. Fast ingen popmusik. Istället stämningsskapande blandning av skräckfilmsmusik och folkmusik från George Fenton.

もののけ姫 / Prinsessan Mononoke (1997)
Klart jag måste ha med en Miyazakifilm på listan. Det är ett svårt val, för många av dem är fantastiska. Valet låg mellan antingen denna eller Nausicaä, och båda har ju liknande teman: dilemman och konflikter kring bevarande av naturen. Tror att denna vinner på att den har ännu mer gråskåla, och "skurkarnas" motiv går att förstå. Animerad film har i sig en speciell plats i mitt hjärta, och miljöerna i Mononoke är så oerhört vackra. Spegelblankt vatten, klövar som trycker ner mjuk mossa, glöden från smedjan... Det är en film vars miljöer jag skulle vilja besöka. Joe Hisaishi gör bra filmmusik som vanligt.

Streets of Fire (1984)
Är den här filmen bra, på nivå av resten av denna lista? Nej. Är den realistisk? Också nej. Har den ett djup? Absolut inte. Men jag älskar den. Den är 100% "rule of cool": hjälte i trenchcoat, exploderande motorcyklar, rockmusik, neon, dueller... En ung Willem Dafoe i galonbyxor, omgiven av eld! Soundtracket är en stor del av vad filmen gör bra. Vill du inte se filmen, så lyssna åtminstone på musiken. Skaparen ville ha en "rocksaga", och det fick han. I övre tonåren tvingade jag alla mina kompisar att se den här med mig, en återkommande favorit på filmkvällar tillsammans med Donnie Darko och Fight Club. Vilket leder till vi ibland citerar filmen. En film jag vill basera rollspel på.

The Arrival (2016)
Till skillnad från alla andra filmer på listan, så har jag bara sett den här en gång. Så den är inte skärskådad på samma sätt. Men jag tänker på den ofta. Tar ofta upp den som exempel på vilken slags science fiction-filmer jag verkligen gillar. Eftersom hela filmen handlar om att försöka översätta ett utomjordiskt språk, och jag är väldigt språkintresserad, så passar den mig perfekt. Emellanåt surrealistisk, och när jag kom ut från biografen så minns jag att jag bubblade av saker jag ville diskutera. Så för att lägga in en nyare film och inte bara vältra mig i nostalgi, så hamnar den på min topp 5.


Några andra att nämna: Lejonkungen (1994), Den långa flykten (1978), Paprika (2006), Fight Club (1999) och Nattens väktare (2004) och Time Bandits (1981).
 
Lanina said:
Streets of Fire (1984)
Är den här filmen bra, på nivå av resten av denna lista? Nej. Är den realistisk? Också nej. Har den ett djup? Absolut inte. Men jag älskar den. Den är 100% "rule of cool": hjälte i trenchcoat, exploderande motorcyklar, rockmusik, neon, dueller... En ung Willem Dafoe i galonbyxor, omgiven av eld! Soundtracket är en stor del av vad filmen gör bra. Vill du inte se filmen, så lyssna åtminstone på musiken. Skaparen ville ha en "rocksaga", och det fick han. I övre tonåren tvingade jag alla mina kompisar att se den här med mig, en återkommande favorit på filmkvällar tillsammans med Donnie Darko och Fight Club. Vilket leder till vi ibland citerar filmen. En film jag vill basera rollspel på.
Click to expand...
Jag bara måste berätta en så sjuk grej. Jag var inne i en videobutik när jag var åtta år och hittade en VHS-film jag så gärna ville se. Jag vet inte vad det var son lockade så mycket med den. Omslagets framsida vat tecknat, men bilderna på baksidan visade en otecknad actionfilm. Blev av någon anledning väldigt tagen av att huvudpersonen stod med ena foten på en vält mc-hoj, det kändes häftigt. Jag förstod att jag aldrig skulle få hyra filmen men tjatade faktiskt ändå på tanten i kassan. Ett nej blev det såklart och jag lämnade butiken tomhänt. Sen glömde jag bort filmen.

Men flera år senare har jag tänkt på den. Vad det var för film, om den var bra etc. Men jag har inte kunnat hitta den. Jag hade ju inte så mycket att gå på i min sökning, bara att omslagets framsida var tecknat och att huvudpersonen har foten på en motorcykel. Hur hittar man en film med så lite info?

Jag har alltså tänkt på detta fram och tillbaka i flera år, och det har retat mig att jag förmodligen aldrig kommer hitta filmen. Och sen, 32 år efter att jag tittade på filmen i butiken så läser jag ditt inlägg! Jag vet inte vad som fick det att klicka till i mitt huvud. Var det kanske att du nämnde motorcyklar? Eller att jag på något sätt mindes titeln långt bak i mitt undermedvetna? Ingen aning, men när jag läste beskrivningen tänkte jag, att det är ju ett skott i mörkret, men det finns en liten chans att det kan vara…OCH DET VAR DET!!! Det var rätt film!!! Tack snälla du för att du hjälpt mig lösa ett 32 år gammalt mysterium!!!


IMG_2288.jpegIMG_2289.jpeg
 
Cirka omöjligt, men jag kan väl ljuga ihop nåt utifrån godtyckliga kategorier för att få vara med.

Svängigaste komedi: Svart katt, vit katt (1998) klår nog Blues Brothers (1980)

Bästa Colin Farrell: The Lobster (2015) klämmer sig in framför In Bruges (2008)

Vackrast: Porträtt av en kvinna i brand (2019) kniper platsen i konkurrens med The Dancer (2016)

Favoriten från förr: Terminator 2 (1991) som fick slåss med Blade Runner, första Conan, Excalibur och Ghost in the Shell bland annat.

Det bästa jag såg ifjol: Oppenheimer (2023) om jag ska tro på det jag skrivit i Filmklubben (4+ mot ett antal andra fyror).
 
Franz said:
Vilka är era fem favoritfilmer och vad är det som gör att ni har just dessa som favoriter? Mina är följande:
Click to expand...
De filmer jag sett flest gånger är gamla Star Wars-trilogin och Life of Brian, men det är riktigt länge sedan jag såg någon av de fyra.

Return of the Jedi var den av Star Wars-filmerna som jag gillade mest då på 90-talet när det tittades som mest, och den får representera hela sin genre här när jag ska komma fram till fem stycken filmer. Jag var ju en Luke-fanboy, gillade "sänka emperiet"-biten och när Luke och Vader har sin fäktningsscen så är det en av mina favoritscener i film någonsin (det är bättre än i mitt huvud än i verkligheten, jag har dubbelkollat på youtube).
If you don't join the dark side, maybe she will.

Life of Brian är peak Monty Python. Holy Grail har ett par fantastiska toppar, men Life of Brian har inga dalar. Det är top notch rakt igenom, en hel långfilm.
What have the romans ever done for us?

A knight's tale får vara med. Rätt nivå riddarromantik och rätt nivå tramshumor möts och harmoni uppstår. Varje gång jag sett filmen så blir jag på skitglatt humör efteråt.
It's called a lance, helloooo!

Equilibrium (eller Cubic, världens sämsta översättning). Vad är kvar av mänskligheten om vi tar bort våra känslor är den dystopiska tankeställningen här, och så lite badass gun-kata också. Lögndetektorscenen är ihop med ovan nämnda SW-scen är en sådan där fantastisk scen (som återigen är bättre i mitt huvud än i verkligheten, jag har dubbelkollat på youtube).
Not without incident.

Tai Chi Masters. Jet Li och Michelle Yeoh (med flera) visar hur man rör sig smidigt och med precision. Nu är ju det här inte den enda shaolinfilmen med bra fightingscener så varför just den här? Det kanske är det att två barndomsvänner med framstående martial arts-kunskaper väljer två olika vägar i livet och till slut möts igen, nu som fiender med helt olika syn på Tai Chi. Håller sig på rätt gräns av "skådespelarna hänger i snören när de slåss som editeras bort sen" med för mig god marginal. Minns det som att jag störde mig massor på det i Hidden Dragon Crouching Tiger, t.ex.
Här har jag inget bra citat tyvärr.
 
Last edited:
DeBracy said:
Vackrast: Porträtt av en kvinna i brand (2019) kniper platsen
Click to expand...
Håller med! Helt fantastisk. Scenen med vårbrasan och kören är filmmagi.


Jag har inte sett Pojken och hägern än, så min lista ser ut så här just nu.
  • Totoro. Omöjlig att beskriva.
  • Her. Om att bli förälskad i sitt operativsystem.
  • Billy Elliot. Brittisk koldammsrealism om Billy, som vill dansa balett.
  • Interstellar. År 2001 från år 2014.
  • Portrait of a Lady on Fire. Fantastiskt vacker kostymfilm om konst och kärlek.
Bubblare: DUNE, Barbie (förra årets roligaste film!), Ex Machina, Arrival, Children of Men, Tenet. Och antagligen många fler som jag inte kommer på just nu.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top