Jag är en liten, liten fjolla med ett stort skägg
Jag måste säga att jag var lite osäker på det här inlägget först, eftersom det handlade om skryt
och självhämmande, såväl som att vara sig själv och att skriva saker i tredjeperson, något som jag absolut inte kan koppla till de ovanstående.
Jag antog att du framförallt ville höra om vårt självförtroende och så, eftersom du redan frågat
hur mycket vi är oss själva, men det var väl inte heller helt rätt av mig..
Jag bestämde mig för att vara grundlig i mitt svar.
... hur ofta refererar ni till er själva i tredjeperson egentligen?
I signaturer ibland, för det ser rätt snyggt och enligt mig (och som du redan sagt) distanserat ut.
Ärligt talat, hur många här upprätthåller en myt om er själva? Är ni så coola/häftiga/orginella i verkligheten som den forumspersonlighet ni gömmer er bakom? Är rollspel irl med er den ultimata rollspelsupplevelsen?
Hmm. Ibland känner jag lite press på mig att vara crazy, men jag är mest crazy med folk jag känner, och som jag vet känner mig, och då känns det naturligt snarare än som en fasad. Jag tycker mycket om sådant. Det känns så avslappnat att skämta lite knasigt med varandra. På forumträffar har jag känt det lite att jag farit iväg och varit en gnutta vimsigare än jag tänkt, för att det känts som sådant väntats av mig.
Jag känner också lite sug efter att skriva smarta inlägg, märkas och berömmas ibland, men det är ju något som är genomgående för mänskligheten, jag tror att det inte är så farligt för mig*, och iallafall så är ödmjukhet och tålamod något jag strävar efter.. Usch, dags att sluta innan det börjar låta skrytigt..
Men jag
är faktiskt mycket nöjd med den jag är, vad jag försöker med och vad jag gör, inom både rollspel och annat.
..men samtidigt tycker jag om åsikter som sådana även om de inte går ihop med mina, och jag är en perfektionist inom rollspel och liknande som aldrig blir riktigt nöjd med mig själv.
Är den forumspersonlighet ni har i grunden er själva, men med ytterligare självtillskrivna attribut som ni anammat för att passa bättre in i olika sammanhang?
En annan sak som är genomgående för mänskligheten är att man visar olika sidor av sig själv vid olika tillfällen, även om alla är en del av sig själv: På jobbet, med vännerna, med familjen.. Och på forumet. Så ja, ofrånkomligen så blir det så.
Och över internet så upplever åtminstone jag att man missar en del - Efter att jag träffat människor i verkligheten efter att ha lärt känna dom över internet så visar dom en mer nyanserad sida, och när jag sen träffar dom över internet
igen så har jag en ny bild av dom, även om vi är tillbaka på internet - jag kan fylla i den delen av deras personlighet jag lärt känna i verkligheten när jag kommunicerar med dom. Det är nog ett resultat av avsaknad av kroppspråk, minspråk, röstläge och skillnaderna på hur man kan diskutera över internet och i verkligheten, vare sig det är avsiktligt eller inte.
Är er forumspersonlighet endast en stereotyp bild av er verkliga person?
Ja, jag skulle tro att om det är en sida av mig som är stereotyp så är det min forumspersonlighet. I verkligheten känns mitt gladflumm, mitt kontemplationsflumm, min vänlighet, när den visar sig, och resten av min personlighet mer nyanserat.
Hur viktig är er forumspersonlighet för er totala sociala föreställning av er själva?
Nja. Det har påverkat lite som sagt, men det behöver det inte göra. Visserligen får jag utlopp för en del jag inte snackar så mycket med mina kompisar om, så jag skulle kanska tappa delar av min identitet, främst rollspelsklurare. Det diskuterar jag mest bara på forumet.
Skulle ni tappa förståndet om rollspel.nus server exploderade
Jag skulle få rätt svåra abstinens, även om jag märker att jag börjat kunna släppa forumet lite mer på sistone, vilket är skönt. (Man kan ju faktiskt hänga med i allt
utan att vara konstant uppkopplad!
)
eller skulle ni i er befrielse från forumets bojor förverkliga er själva och uppfylla alla era innersta drömmar, som forumets hämmande inverkan på ert självförtroende tidigare effektivt satt stopp för?
..men däremot tror jag inte att jag bundits upp av forum-Arvidos mer än litegrann inom själva forumet och den kretsen. Ur den synpunkten skulle jag kunna ta det rätt lätt, även om jag kanske skulle känna mig frustrerad av understimulering ibland.. Och det skulle ju då betyda att en del av mig inte fick komma fram.
<font size="1">
*eller så är det det, vi kan ju ta sagan om när Arvidos (fniss ) satt på forumet och skrev ett svar på Muggas långa självransakande tråd. Sedan hoppade han ut på inloggadesidan för att följa alla spännande människor på hans älskade forum! En hade svarat på ett inlägg, men inte på hans.. Arvidos höll sig från att redigera sitt inlägg så att det lät smartare, och vände behärskat tillbaka till inloggadesidan..
Någon annan svarade på ett inlägg i en tråd.. Det var Arvidos inlägg! Han svarade på Arvidos inlägg först! Arvidos inlägg var smartast! Jaaaaaaaa!!!
Ta den här historian som ett exempel.. När jag skrev den tyckte jag den var kul och drev lagom med mig.. När jag sedan läste den så kunde jag lätt tänka mig att den uppfattas som ett sätt att framhäva mig själv, med en grinande gremling och allt..</font size>