Escape from Hell - Vad serverar en bar i helvetet?

[Rymdhamster]

Jag har alltid tänkt att om jag någonsin råkar få ett TPK i DnD så kommer jag säga: "Okej, då lägger vi den kampanjen på hyllan ett tag. Nu börjar kampanjen Escape from Hell!". Well... det kanske är dags att jag faktiskt skriver den kampanjen så jag är förberedd =D

En av de första platserna de döda rollpersonerna kommer till är "The last hope tavern". En utpost i helvetet fylld av avdankade demoner, och de själar som inte vågar försöka fly.

Men vad kan egentligen ett avlägset värdshus i ett lavafyllt, asktäckt helveteslandskap tänkas ha på menyn egentligen?

Första tanken jag hade var att de har en fallen ängel fastkedjad bakom baren som de tappar på blod, som har någon potent egenskap (i synnerhet bland de mer demoniska gästerna). Men en ängel kan ju inte blöda hur mycket som helst, så ge mig era förslag!

Tanken är att detta ska vara i princip setting-obereonde, så bara det känns lagom helvetiskt och fantasy så passar det säkert in!

 

[Mannen i skogen]

Ett glas ångest.
Ett glas ånger.
Ett stop besvikelse.
Sju shottar försuttna möjligheter.
En flaska ensamhet.
Flaskor och fat av märkena "Seemed like a good idea at the time" och "Paved with good intentions"

 

[afUttermark]

mjölkdrinkar

 

[God45]

Rom från sjunkna piratskepp!

 

[Svarte Faraonen]

Vin från tyranners källare. Dyr whisky som smakar hostile takeover. Öl som ger lust till ölkällarkupper. Rom där piskrappen från sockerplantagen fortfarande ekar i flaskan. Gin och tonic som stärker kropp och själ inför imperialistiska erövringar.

 

[God45]

Den här är stulen från Dark Sun men: Kaffe!

Som så klart görs från de malda benen av Kaffemonstret som är en 8HD party killer.

 

[DeBracy]

Ingen aning, men jag är säker på att det självantänder när glaset skickas längs den välpolerade bardisken sådär snitsigt.

 

[Tant Ragnar]

Sand

 

[Zire]

"Vätska" från fatet-vi-inte-talar-om.

 

[anth]

En sak som vår spelgrupp använt vid flera tillfällen är en "superdrink".
Lite som den allgalaktiska gurgelbrännaren i Liftarens guide.

I Gamla Stan, Stockolm fanns förut ett ställe som hette "Harakirikorven".
På menyn hade de ett specialerbjudande:
En korv som var så kryddstark att om man beställde den och åt upp hela fick man den gratis.
Många försökte och flera av dessa fick besöka sjukhus efteråt.

Nu byter vi ut harakirikorven till harakiridinken.
Det finns en flaska, väl synlig bakom bardisken. Kanske är den fastkedjad? Kanske ser det ut som innehållet brinner?
Ingen vet vad flaskan innehåller - det är barägarens hemlighet.
Kanske har han samlat spillvattnet från en djävuls alkemistlbratorium?

Om någon vågar beställa en drink så är det kvällens höjdpunkt och alla står och hejar på.
Att dricka är ungefär som att dra ett kort från "Deck of Many Things" - precis vad som helst kan hända: mutationer, superkrafter och omedelbar död.
Man har en fullständig absurd d100-lista att slummpa ifrån: 50 bra saker, 50 dåliga. När ett resultat slagits fram strycks det och man ersätter det med ett nytt resultat.

När vi körde var effekterna permanenta, men man kan köra att de varar mer som en rejäl fylla: 3d6 timmar? 1d6 timmar men openeded om man slår 6? 1d6*1d6 timmar?

Tar man en drink till innan effekten försvunnit händer ungefär samma sak som vid "mixing potions" i DnD: man slår på en ny tabell för att se hur de två effekterna reagerar med varandra.

Den här baren, som jag har för mig hette "Brinnande Ögat", har dykt upp i nästan alla kampanjer som vi har spelat.

 

[Genesis]

På Det sista hoppets taverna serveras allehanda dryckjom, men inget är så populärt som nepenthes. Vistelse i helvetet är plågsamt, både på grund av den smärta som åsamkas dess innevånare av eldar, djävlar och andra olyckliga själar, och på grund av de ständiga attacker av minnesbilder från allt vidrigt de gjort och att smärtsamt de blivit utsatta för i livet därovan. Det enda botemedlet är nepenthes, en brygd som får dem att domna av, att glömma sig själva och sin smärta. De som sitter där har ingen aning om hur länge de varit där. Problemet är att brygdens kortvariga effekt är att döva smärta och hemska minnen, men dess långvariga effekt är att döda glädjen och radera lyckliga minnen, tills allt som återstår är en själ endast kapabel till lidande och hat, och våldsamt beroende av nepenthes för att överhuvudtaget stå ut med sig själv och inte kastas in i ett smärtfyllt vansinne. Och eftersom deras glada känslor och lyckliga minnen frätts bort av nepenthes så blir de, när de väl får sitt balsam, helt tomma, hålögda minneslösa varelser utan kapacitet till varken glädje eller vrede, stirrandes tomt framför sig tills smärtan börjar återvända och mer nepenthes beställs. Till slut, när inte ens nepenthes verkar längre, hämtas de av djävlar som tar dem till deras evighetsvistelse.

Spelas med fördel ut genom gott om flashbackscener som bara slutar när rollpersonen dricker nepenthes.

EDIT: Serveras i koppar som ser ut såhär:

 

[Skarpskytten]

Om du vill äta? Skolmat från svenskt 80-tal. Och akta dig för ”Janssons frestelse”. Den är lagad av kött från Jansson själv. Och ”vännernas soppa” ska vi bara inte tala om …

 

[Rymdhamster]

Fan vad sköna förslag allihopa! Jag inser att jag var allt för låst vid helvetet som "vår värld fast annat sceneri", men med er hjälp börjar jag fokusera tankarna i rätt riktningar!

Självklart kan man sätta sig vid baren med ett stop ånger, ett tjärtlikt öl som tenderar att skumma över så snart man stöter till stopet.

Bitterhet serveras alltid i träkoppar, för bägare av metall skulle frätas sönder på en gång.

De gråa, halvt genomskinliga nepenthesbrukarna som tomögda sitter i ett hörn.

Och om de kommer till de finare ställena där djävlarna själva sitter och krökar just vin från tyranners källare och rom som smakar som tusen lidande slavar...

Jag får gåshud!

 

[Mannen i skogen]

det smakar som en blandning av mina föräldrars förakt, sveket från min älskade, och när mina barn tog livet av sig för att slippa ha mig som förälder

 

[Lightshy]

Bara Gammeldansk. Dag ut o dag in….

 

[Ithaqua]

En sak som vår spelgrupp använt vid flera tillfällen är en "superdrink".
Lite som den allgalaktiska gurgelbrännaren i Liftarens guide.

I Gamla Stan, Stockolm fanns förut ett ställe som hette "Harakirikorven".
På menyn hade de ett specialerbjudande:
En korv som var så kryddstark att om man beställde den och åt upp hela fick man den gratis.
Många försökte och flera av dessa fick besöka sjukhus efteråt.

Nu byter vi ut harakirikorven till harakiridinken.
Det finns en flaska, väl synlig bakom bardisken. Kanske är den fastkedjad? Kanske ser det ut som innehållet brinner?
Ingen vet vad flaskan innehåller - det är barägarens hemlighet.
Kanske har han samlat spillvattnet från en djävuls alkemistlbratorium?

Om någon vågar beställa en drink så är det kvällens höjdpunkt och alla står och hejar på.
Att dricka är ungefär som att dra ett kort från "Deck of Many Things" - precis vad som helst kan hända: mutationer, superkrafter och omedelbar död.
Man har en fullständig absurd d100-lista att slummpa ifrån: 50 bra saker, 50 dåliga. När ett resultat slagits fram strycks det och man ersätter det med ett nytt resultat.

När vi körde var effekterna permanenta, men man kan köra att de varar mer som en rejäl fylla: 3d6 timmar? 1d6 timmar men openeded om man slår 6? 1d6*1d6 timmar?

Tar man en drink till innan effekten försvunnit händer ungefär samma sak som vid "mixing potions" i DnD: man slår på en ny tabell för att se hur de två effekterna reagerar med varandra.

Den här baren, som jag har för mig hette "Brinnande Ögat", har dykt upp i nästan alla kampanjer som vi har spelat.

*Bartendern känner sig stolt och häller upp en osande, syraskvättande, etterdrypande och naturligtvis brinnande drink*

- Huset bjuder.

 

[Ulfgeir]

Enda ölen du kan få är Bud Ice...

 

[Rymdhamster]

Enda ölen du kan få är Bud Ice...

 

[Skarpskytten]

Enda ölen du kan få är Bud Ice...

The horror, the horror.

 

[Leon]

Alltså, nu framgår det kanske litet av svaren, men det är typ ett kristet helvete? Med synd och skuld och evig pina? Inte ett Hel eller Irkalla?