Plantering - Skörd?
Grejen är att jag har svårt för Risings termer därför att teleologisk säger just ingenting för mig och inte heller ändamålinriktat, då jag lägger ändamål i betydelsen "syfte" eller "inriktning".
Ah, yes. Bra invändning. Termen låter ju lite som "amen de här skräckreglerna har ändamålet att man ska bli rädd. Därför är de ändamålsinriktade regler!"
Istället för att hitta på en term skulle vi kunna använda samma term som redan finns och är väletablerade inom dramaturgin: Plantering och Skörd.
Plantering är när något "ofärdigt" etableras i handlingen. Såsom att Q ger Bond en magnetklocka, att Perseus får en silversköld av Athena, att Ripley visar att hon en baddare på att använda en sån där epa-mecha som man lastar tunga saker med, att flickan i Jurassic Park sägs vara en datornörd eller när skurken knipsar av fingerspetsen på sin underhuggare i Mission Impossible:2. Varje plantering står ut på något sätt, publiken kan fråga sig "varför fick vi veta det där? Vad var meningen med det?" (även om vi lika ofta kan
förstå att det är en plantering vi har sett (såsom i fallet med Bondprylarna), och bara är nyfikna på hur återknytandet skall ske)
Skörden kommer när man återknyter till det som tidigare planterats och besvarar de där frågorna som publiken haft. Alltså när Bond tar sig ut ur dödsfällan, när Indiana Jones ser vad förbundsarken är omsvärmad av, när skurken i Mission Impossible förstår att han skjutit fel kille, osv.
---
Fördelarna med dessa termer är:
1. De är redan etablerade, i just den betydelse vi avser.
2. Man får ett namn för båda leden i fenomenet, vilket underlättar praktiska regeldiskussioner. Typ såsom i "jag tycker det är bäst när spelarna kan skapa planteringar genom att betala dramapoäng, och spelledaren ger tillbaka poäng när han skördar på så vis att rollpersonerna hamnar i knipa." eller "jag tycker inte att deltagarna skall få skörda sina egna planteringar".
3. Risken är inte sååå stor att någon missförstår och tror att man pratar om att odla potatis och sånt.