Nekromanti Ett spänningens ögonblick

Ronin

Veteran
Joined
10 Mar 2011
Messages
17
Location
Söderort Stockholm
Genesis said:
Bara en kort grej. Säg att vi har ett system där slagen är få till antalet, där varje slag är viktigt. En konflikt avgörs genom ett tärningsslag, inte genom en massa slag.

Vi har ett långsamt tärningssystem. Det kräver huvudräkning eller räknande av tärningar eller så har det exploderande tärningar som måste slås om.

Ögonblicket mellan att tärningarna slagits och man räknat ut resultatet, det är ett spänningens ögonblick.

Hade Eon inte krävt så många slag så hade det varit ett bra exempel. Ob-tärningarna är en detalj som ibland funkade väldigt bra. Man slår sitt slag och ligger nära gränsen, men man har en sexa. Slaget är liksom pausat mitt i, man har en aning om hur det kommer att gå, men inget är säkert ännu, inget är hugget i sten. Det finns fortfarande en chans.

Eller är långsamma tärningsslagssystem bara irriterande?
Jag tänkte fatta mig kort i enlighet med mitt eget tycke,
Ett långsamt system är (i allmänhet) varken mer eller mindre spännande än ett snabbt system. JAg vill påstå att det handlar om hurvida du vill ha ett spännande system, isådanafall: om systemet är väl utformat för att vara spännande så kommer det att vara spännande oavsett om det är en tiosekunder eller en tiominutersprocess, om det däremot finns ett val mellan ett snabbt system och ett långsamt där båda är lika väl utformade så borde rimligen det snabba systemet vara i god favör...
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Det var spännande för att det var dödligare än vi var vana vid tror jag.
 

Simon

Swashbuckler
Joined
10 Oct 2000
Messages
2,602
Location
Malmö/Stockholm
Måns said:
Snabbt system: Dra ett kort. Högst kort vinner. Vid lika vinner banken.

Långsamt system: Dra ett kort, blabla...21...tjock...etc

Jag tror att vi kan enas om att Black Jack, liksom Ob-slag, är långsamma, jämfört med att slå en tärning eller dra ett kort.

Jag tror att det bygger upp spänning.

Hur sedan uträkningen går till, om den är spännande i sig själv eller inte, ser jag just nu som irrelevant. Jag menar inte att det uteslutande är att Black Jack är långsamt (relativt) som gör det spännande, men jag tror att det är en bidragande orsak. Push your luck, som redan har nämnts alltså. Det kräver lite uträkningar och lite tid.

Men kanske är det lite meningslöst att bara prata om tid i sig själv? Som sagt, jag tror att det är en bidragande orsak till att bygga upp spänning, men den kan ersättas med annat, eller förstärkas med annat. Eller så klart göras så dåligt att det bara blir tråkigt.
(Nu kanske vi pratar förbi varandra här, men i så fall visar det sig säkert... :gremsmile: )

Det åtminstone jag menar är inte att "systemet" behöver vara så värst snabbt bara för att resolutionsmomentet, när utgången står på spel och vi får veta vilket håll det slår, alltså själva "spänningens ögonblick" är snabbt.

Så jag är inte alls med dig om att black jack är ett långsamt system, när det gäller det som tråden handlar om. Visst tar varje spelomgång längre tid än bara *vänd varsitt kort, högst vinner*, men resolutionsmomentet går precis lika snabbt. Spelandet man har bakom sig inför varje nytt kort är bara bakgrund och uppbyggnad inför nytt kort-momentet, som i sig är skitsnabbt, precis som att slå en tärning i enslagskonfliktresolution, ba *pang*, eller *rassel*, och så ser man hur det gick.

EDIT: Skriver lite till... :gremsmile:
Fast vi kan ju inte bara räkna det sista korten, det är ju helt galet. Alla korten är ju en del av spänningen. Om reglerna hade varit "högsta kortet vinner, dra ett" så hade jag hållt med dig, men så ser inte Black Jack ut. Inte ens roulette ser ut så. Snurran ska snurra färdigt först. Du måste vänta.
Jo, alla korten är en del av spelprocessen, men stakesen är olika i början och slutet av spelet. I början är stakesen: hur bra läge kommer jag ha i endgame? I endgame är stakesen: ska jag vara kvar i spel en runda till eller är jag död?

I roulette är det också olika delar av kulsnurrandet: först en fas när kulan snurrar uppe på kanten, när man kan andas relativt lugnt, för man ser att utfallen inte är nära ännu. Man väntar. Sen kommer momentet när den nääästan har stannat, pulsen går upp och man stirrar på den och försöker telekinesera den till att hamna som man vill, ett moment som är ungefär lika långt i tid som att skaka tärningarna, kasta dem och se dem landa. Ett, skulle jag säga, väldigt snabbt utfallsmoment.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,078
Location
Ereb Altor
Ja, själva momentet är lika snabbt, där allt avgörs, men jag menar att man måste räkna hela förloppet, och att ett sådant förlopp, som är lite längre, bygger upp spänning av sig självt genom tiden det tar. Så vi pratar om lite olika saker, ja.
 
Top