Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Intressant nog fick tyskarna i verkligheten aldrig hum om de franska myterierna. Om Ludendorff hade fått veta det, då hade han nog fixat till en rejäl offensiv.
Nekromanti Ett ukroniskt förslag.
- Thread starter Marukusu
- Start date
Krille
Lord
Den vanliga frågan...
Vad gör man?
Ja, alltså, vad förväntar du dig att en normal rollperson ska göra i den här miljön?
Alla svar i stil med "vad som helst, världen är öppen och den är din att göra vad du vill med" anser jag är icke-svar och kommer att mötas med "men vad gör man?".
Vad gör man?
Ja, alltså, vad förväntar du dig att en normal rollperson ska göra i den här miljön?
Alla svar i stil med "vad som helst, världen är öppen och den är din att göra vad du vill med" anser jag är icke-svar och kommer att mötas med "men vad gör man?".
Re: Den vanliga frågan...
"Vad gör man?"
Dödar gruvarbetare som börjat bilda fackföreningar i sina dungeons. Duuh.
Jag kan tänka mig en hel del som man kan göra i en värld styrd av ett reaktionärt, militaristiskt Kejsartyskland. Honvintriger, kolonial utsugning. Har man bara rätt ränder på uniformen på sig så kan man styra världen, typ.
Svaret lyder: du gör det SL vill att du ska göra - annars jävlar. Det man alltid gör i rollspel.
-Danne, minns.
"Vad gör man?"
Dödar gruvarbetare som börjat bilda fackföreningar i sina dungeons. Duuh.
Jag kan tänka mig en hel del som man kan göra i en värld styrd av ett reaktionärt, militaristiskt Kejsartyskland. Honvintriger, kolonial utsugning. Har man bara rätt ränder på uniformen på sig så kan man styra världen, typ.
Svaret lyder: du gör det SL vill att du ska göra - annars jävlar. Det man alltid gör i rollspel.
-Danne, minns.
Krille
Lord
Med VAD gör man?
Vad jag gör är ointressant. Jag vill veta vad man gör. Så läs nu det här inlägget, tänk igenom ditt svar en gång till och försök igen.
Vad jag gör är ointressant. Jag vill veta vad man gör. Så läs nu det här inlägget, tänk igenom ditt svar en gång till och försök igen.
Re: Med VAD gör man?
Fast nu tycker jag det räcker med den floskeln
Det finns massor av rollspel som inte bygger på ett distinkt "vad gör man". Det bara presenteras en värld/regler - läsaren antas finna detta inspirerande nog att hitta på något själv. I mina ögon finns det inget vettigt svar på "Vad gör man" gällande exempelvis Eon. Man kan göra praktiskt taget vad som helst, utom att vara astronaut, men det framgår s.a.s av världen.
JAG behöver inte veta vad skaparen av en värld vill att jag ska göra i världen - är det bra stoff kan jag komma på det själv. Jag misstänker att Marukusu tycker detsamma.
Jag väler att se ett rollspel som en fisktank, och då måste man inte veta vad man ska göra - man kan bara ta sina rollpersoner och agera i fisktanken.
Fast nu tycker jag det räcker med den floskeln
Det finns massor av rollspel som inte bygger på ett distinkt "vad gör man". Det bara presenteras en värld/regler - läsaren antas finna detta inspirerande nog att hitta på något själv. I mina ögon finns det inget vettigt svar på "Vad gör man" gällande exempelvis Eon. Man kan göra praktiskt taget vad som helst, utom att vara astronaut, men det framgår s.a.s av världen.JAG behöver inte veta vad skaparen av en värld vill att jag ska göra i världen - är det bra stoff kan jag komma på det själv. Jag misstänker att Marukusu tycker detsamma.
Jag väler att se ett rollspel som en fisktank, och då måste man inte veta vad man ska göra - man kan bara ta sina rollpersoner och agera i fisktanken.
Krille
Lord
The Floskel
Javisst. Eller snarare, "njaääää". Det finns massor av rollspel som inte bygger på ett distinkt "vad gör man", eftersom det är så att säga underförstått att man äventyrar. Svaret ges inte eftersom det är underförstått.
Visst, det funkar skitbra i en hel klase världar, exempelvis dem där det är underförstått att man äventyrar, eller andra det det är underförstått att man får skiten urskrämd sig av kosmiska fasor, eller så är det underförstått att man deltar i maktintrigerna med andra makt- och blodsugna blekfisar. I andra världar så funkar det mindre bra, i synnerhet dem som inte har något sådant underförstått inbyggt i sig.
Jag har liksom inte sett något distinkt utskrivet svar på "vad gör man" ("förgör det ondskefulla rymdimperiet"), och inte något underförstått heller ("intrigera med halsgnagande blekfisar"). Därför frågar jag.
Javisst. Eller snarare, "njaääää". Det finns massor av rollspel som inte bygger på ett distinkt "vad gör man", eftersom det är så att säga underförstått att man äventyrar. Svaret ges inte eftersom det är underförstått.
Visst, det funkar skitbra i en hel klase världar, exempelvis dem där det är underförstått att man äventyrar, eller andra det det är underförstått att man får skiten urskrämd sig av kosmiska fasor, eller så är det underförstått att man deltar i maktintrigerna med andra makt- och blodsugna blekfisar. I andra världar så funkar det mindre bra, i synnerhet dem som inte har något sådant underförstått inbyggt i sig.
Jag har liksom inte sett något distinkt utskrivet svar på "vad gör man" ("förgör det ondskefulla rymdimperiet"), och inte något underförstått heller ("intrigera med halsgnagande blekfisar"). Därför frågar jag.
Dimfrost
Special Circumstances
Re: Med VAD gör man?
Att många spel suger är inte en anledning att göra fler kassa spel.
/Dimfrost
Att många spel suger är inte en anledning att göra fler kassa spel.
/Dimfrost
Re: Med VAD gör man?
Å andra sidan kan man ju vända på frågan mot dig själv och fråga vad man gör i Skymningshem.
Grundtanken är dock att den värld jag hade i åtanke är en värld med en stat som upprättat världshegemoni likt vår egen värld idag år 2007, fast med värderingar som fastnat i den Victorianska eran. Världen är strikt, militaristisk och sträng. Du förväntas att kämpa och dö för kung och fädernesland - gör du inte det så blir du avrättad, och ditt familjenamn blir skambefläckat. Väldigt primitivt, trots att det sägs vara mer "civiliserat" än andra system. Väldigt tråkigt att rollspela också.
Nej, jag föraktar jag rollspel med medföljande pekpinnar. Vad händer om jag inte vill gå ner i grottan och döda alla kobolder för att få xp och guld? Jag vill kunna lösa saker och ting på mitt eget sätt, alltid ha alternativ. Om jag spelar en tvångsrekryterad sydkinesisk bonde i Tyska Indokina så skall jag kunna desertera om jag vill. Jag skall, i teorin, kunna ta mig ända till Afghanistan och bygga upp ett knarkimperium där. Eller så lyder jag helt enkelt order och försöker hitta den där jävla rebellen Ho Zhi-Ming eller vad han hette för att inte stöta mig med officeren i onödan. Grejen är att jag inte vill ha skygglappar, en morot framför mig och en piska i röven, eftersom att man just aldrig har det så i det verkliga livet. Det finns alltid alternativ.
Blah, nu svamlar jag. Jag har nog gjort radikalare saker tidigare än att hävda att denna rollspelsvärld inte har något mål. Om det gör världen till mindre attraktiv för vissa så tar jag ingen som helst hänsyn till det. Vill du ha något att göra - gör något åt det.
SL bestämmer.
-Danne, hänsynslös.
Å andra sidan kan man ju vända på frågan mot dig själv och fråga vad man gör i Skymningshem.
Grundtanken är dock att den värld jag hade i åtanke är en värld med en stat som upprättat världshegemoni likt vår egen värld idag år 2007, fast med värderingar som fastnat i den Victorianska eran. Världen är strikt, militaristisk och sträng. Du förväntas att kämpa och dö för kung och fädernesland - gör du inte det så blir du avrättad, och ditt familjenamn blir skambefläckat. Väldigt primitivt, trots att det sägs vara mer "civiliserat" än andra system. Väldigt tråkigt att rollspela också.
Nej, jag föraktar jag rollspel med medföljande pekpinnar. Vad händer om jag inte vill gå ner i grottan och döda alla kobolder för att få xp och guld? Jag vill kunna lösa saker och ting på mitt eget sätt, alltid ha alternativ. Om jag spelar en tvångsrekryterad sydkinesisk bonde i Tyska Indokina så skall jag kunna desertera om jag vill. Jag skall, i teorin, kunna ta mig ända till Afghanistan och bygga upp ett knarkimperium där. Eller så lyder jag helt enkelt order och försöker hitta den där jävla rebellen Ho Zhi-Ming eller vad han hette för att inte stöta mig med officeren i onödan. Grejen är att jag inte vill ha skygglappar, en morot framför mig och en piska i röven, eftersom att man just aldrig har det så i det verkliga livet. Det finns alltid alternativ.
Blah, nu svamlar jag. Jag har nog gjort radikalare saker tidigare än att hävda att denna rollspelsvärld inte har något mål. Om det gör världen till mindre attraktiv för vissa så tar jag ingen som helst hänsyn till det. Vill du ha något att göra - gör något åt det.
SL bestämmer.
-Danne, hänsynslös.
Insiktstillägg
Efter att ha andats in frisk luft för första gången idag under en marsch till brevlådan så insåg jag att det inte är ett rollspelssystem som jag skapar - utan en värld. En alternativ värld som man kan spela rollspel i, med valfria regler.
Vill du få skiten skrämd ur dig av monster från bortom stjärnorna, spela med CoC-regler. Vill du vara en odödlig markgreve från Vorpommern som tycker om att bita folk i halsen, spela Vampire. Jag skiter fullständigt i vad du föredrar för spelsystem, du får spela vad du vill. Jag vill bara göra en alternativ värld med Deutschland über alles.
-Danne, halleluja.
Efter att ha andats in frisk luft för första gången idag under en marsch till brevlådan så insåg jag att det inte är ett rollspelssystem som jag skapar - utan en värld. En alternativ värld som man kan spela rollspel i, med valfria regler.
Vill du få skiten skrämd ur dig av monster från bortom stjärnorna, spela med CoC-regler. Vill du vara en odödlig markgreve från Vorpommern som tycker om att bita folk i halsen, spela Vampire. Jag skiter fullständigt i vad du föredrar för spelsystem, du får spela vad du vill. Jag vill bara göra en alternativ värld med Deutschland über alles.
-Danne, halleluja.
Re: The Floskel
Fast är inte en äventyra en sådan där luddig syssla som man kan göra i vilken värld som helst? Det är ju faktiskt fullt möjligt att göra berättelser om äventyrare i vår nutida, riktiga värld. Jag skulle vilja säga att det i sådana fall är underförstått i alla världar att man kan äventyra, undantaget dem som specifikt kan svara på din fråga (i ett rollspel om att spela dagisfröknar som samlar på kludd är äventyrande inte nödvändigtvis underförstått). Om inte annat kan man ju alltid svara "äventyra" på din fråga
Marukusu skiljer ju på värld och spel, och det är ett rimligt perspektiv. En värld är en källa av information/inspiration och ett spel är ett system för att skapa roliga speltillfällen ur sagda värld. Märk dock väl att spelet som sådant endast är ett hjälpmedel att få ut faktiska speltillfällen - om man anser sig klara utan dessa ramar går det ju fortfarande bra att spela i världen. Det är ju egentligen bara en annan variant på att byta spelsystem till en given värld.
Fast är inte en äventyra en sådan där luddig syssla som man kan göra i vilken värld som helst? Det är ju faktiskt fullt möjligt att göra berättelser om äventyrare i vår nutida, riktiga värld. Jag skulle vilja säga att det i sådana fall är underförstått i alla världar att man kan äventyra, undantaget dem som specifikt kan svara på din fråga (i ett rollspel om att spela dagisfröknar som samlar på kludd är äventyrande inte nödvändigtvis underförstått). Om inte annat kan man ju alltid svara "äventyra" på din fråga
Marukusu skiljer ju på värld och spel, och det är ett rimligt perspektiv. En värld är en källa av information/inspiration och ett spel är ett system för att skapa roliga speltillfällen ur sagda värld. Märk dock väl att spelet som sådant endast är ett hjälpmedel att få ut faktiska speltillfällen - om man anser sig klara utan dessa ramar går det ju fortfarande bra att spela i världen. Det är ju egentligen bara en annan variant på att byta spelsystem till en given värld.
Krille
Lord
Utsiktsavdrag
Tja, vilka spelsystem jag föredrar ska du ju faktiskt skita i, så där gör du rätt. Dessutom är det inte det jag frågar om.
Vad jag undrar om vad för slags hjälp spelare och spelledare har för att komma igång. Slänger du Encyclopedia Britannica i huvudet på dem och säger "spela nu, era lata jävlar, jag skiter i vad ni gör, bara ni gör nåt!"?
Eller slänger du Encyclopedia Galactica i huvudet på dem och säger "antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda rymdimperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!"?
Edit: Svaret på din fråga står i regelboken på sidan 21, med början i avsnittet "Vad gör man".
Tja, vilka spelsystem jag föredrar ska du ju faktiskt skita i, så där gör du rätt. Dessutom är det inte det jag frågar om.
Vad jag undrar om vad för slags hjälp spelare och spelledare har för att komma igång. Slänger du Encyclopedia Britannica i huvudet på dem och säger "spela nu, era lata jävlar, jag skiter i vad ni gör, bara ni gör nåt!"?
Eller slänger du Encyclopedia Galactica i huvudet på dem och säger "antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda rymdimperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!"?
Edit: Svaret på din fråga står i regelboken på sidan 21, med början i avsnittet "Vad gör man".
Krille
Lord
Re: The Floskel
Visst, men hur äventyrar man i, för att sno Marukusus ord, "en alternativ värld med Deutschland über alles"? Det är det jag har svårt att se utan att det flummar ut till "men du kan ju göra allt". Ger han mig en krok, en knuff åt något håll, eller en hjälpande hand, så kan jag börja spela utan problem. Utan den hjälpen får jag anstränga mig mycket mer, och eftersom jag är en lat jävel så skiter jag i det hela och plockar fram Panty Explosion istället. Där besvaras "vad gör man?" redan på häftets baksida*.
Sen är det klart att Marukusu har sin fulla rätt att bara beskriva en värld. Tja, då får han väl göra det. Jag tänker inte hindra honom. Men vill han ha folk som använder världen så tror jag att det underlättar med åtminstone ett och kanske flera svar på frågan "vad gör man". Risken är annars stor att världen blir... tja, på sin höjd en egen minikampanj hemma i all obskyritet.
* Svaret är "mobbar sina klasskamrater och försöker låta bli att dö i käftarna av stora elaka monster med många tentakler".
Visst, men hur äventyrar man i, för att sno Marukusus ord, "en alternativ värld med Deutschland über alles"? Det är det jag har svårt att se utan att det flummar ut till "men du kan ju göra allt". Ger han mig en krok, en knuff åt något håll, eller en hjälpande hand, så kan jag börja spela utan problem. Utan den hjälpen får jag anstränga mig mycket mer, och eftersom jag är en lat jävel så skiter jag i det hela och plockar fram Panty Explosion istället. Där besvaras "vad gör man?" redan på häftets baksida*.
Sen är det klart att Marukusu har sin fulla rätt att bara beskriva en värld. Tja, då får han väl göra det. Jag tänker inte hindra honom. Men vill han ha folk som använder världen så tror jag att det underlättar med åtminstone ett och kanske flera svar på frågan "vad gör man". Risken är annars stor att världen blir... tja, på sin höjd en egen minikampanj hemma i all obskyritet.
* Svaret är "mobbar sina klasskamrater och försöker låta bli att dö i käftarna av stora elaka monster med många tentakler".
Re: The Floskel
Du har förstås rätt i att man ska försöka locka spelare, om man vill att andra än en själv ska spela (vilket jag inte vet om Marukusu vill). Men jag menade nog bara att frågan "Vad gör du" inte alltid är relevant - för mig och säkert många andra är ett spännande världskoncept nog för att sätta igång idéer som kan omsättas i spel. Dessutom torde de flesta världsbeskrivningar ge åtminstone hintar om vad man kan spela i världen, utan att de skriver på baksidan av spelet vad man gör.
Du har förstås rätt i att man ska försöka locka spelare, om man vill att andra än en själv ska spela (vilket jag inte vet om Marukusu vill). Men jag menade nog bara att frågan "Vad gör du" inte alltid är relevant - för mig och säkert många andra är ett spännande världskoncept nog för att sätta igång idéer som kan omsättas i spel. Dessutom torde de flesta världsbeskrivningar ge åtminstone hintar om vad man kan spela i världen, utan att de skriver på baksidan av spelet vad man gör.
Re: End of discussion. [OT]
"Vad jag undrar om vad för slags hjälp spelare och spelledare har för att komma igång. Slänger du Encyclopedia Britannica i huvudet på dem och säger 'spela nu, era lata jävlar, jag skiter i vad ni gör, bara ni gör nåt!'?
Eller slänger du Encyclopedia Galactica i huvudet på dem och säger 'antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda rymdimperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!'?"
Om man skall hålla på på det viset så kan man slänga random spelsystem i huvudet på sin spelgrupp och säga "antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda tyska imperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!".
Jag håller inte på att utveckla ett rollspelssystem för tillfället, jag vill bara skapa en kool värld av militarism, monarkism, vaxade mustascher och preussisk officersheder.
Exakt hur du vill spela världen är upp till dig själv.
ALLTSÅ: Jag vill ha en värld där Centralmakterna vann första världskriget. Vad du som individuell person sen väljer att göra med den världen skiter jag fullständigt i. Jag hoppas att jag har gjort mig själv förstådd, för att jag vägrar att fortsätta föra den här deldiskussionen vidare, eftersom att den inte tillför någonting till spelvärlden i övrigt.
"Edit: Svaret på din fråga står i regelboken på sidan 21, med början i avsnittet 'Vad gör man'."
Tror du jag har tillgång till regelboken eller?
Jag var ledare för anti-köpa-Skymningshem 2-falangen i vår spelgrupp, som bestod av bara mig själv. Tji fick jag, rätt kul rollspel när allt kom omkring.
-Danne, mycket väsen om det oväsentliga.
"Vad jag undrar om vad för slags hjälp spelare och spelledare har för att komma igång. Slänger du Encyclopedia Britannica i huvudet på dem och säger 'spela nu, era lata jävlar, jag skiter i vad ni gör, bara ni gör nåt!'?
Eller slänger du Encyclopedia Galactica i huvudet på dem och säger 'antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda rymdimperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!'?"
Om man skall hålla på på det viset så kan man slänga random spelsystem i huvudet på sin spelgrupp och säga "antingen spelar ni rebeller som vill krossa det onda tyska imperiet, eller så hittar ni på något själva, men nu har ni i alla fall fått hjälp så skyll inte på mig om ni har tråkigt!".
Jag håller inte på att utveckla ett rollspelssystem för tillfället, jag vill bara skapa en kool värld av militarism, monarkism, vaxade mustascher och preussisk officersheder.
Exakt hur du vill spela världen är upp till dig själv.
ALLTSÅ: Jag vill ha en värld där Centralmakterna vann första världskriget. Vad du som individuell person sen väljer att göra med den världen skiter jag fullständigt i. Jag hoppas att jag har gjort mig själv förstådd, för att jag vägrar att fortsätta föra den här deldiskussionen vidare, eftersom att den inte tillför någonting till spelvärlden i övrigt.
"Edit: Svaret på din fråga står i regelboken på sidan 21, med början i avsnittet 'Vad gör man'."
Tror du jag har tillgång till regelboken eller?
Jag var ledare för anti-köpa-Skymningshem 2-falangen i vår spelgrupp, som bestod av bara mig själv. Tji fick jag, rätt kul rollspel när allt kom omkring.
-Danne, mycket väsen om det oväsentliga.
Re: The Floskel
Om jag inte ville att andra skulle kunna spela den här hypotetiska spelvärlden så hade jag inte lagt ut det på Internet.
Jag vill inte "sträcka ut hjälpande händer" eftersom att det är spelledarens jobb. Jag skall inte gå in och säga till en SL att han gör "fel" eftersom att han inte spelleder på ett visst sätt. För mig är det helt ovidkommande ifall en spelgrupp väljer att spela idealistiska judiska terrorister i Ottomanska Imperiet, intrigerande Storfurstar av Ryssland eller konkubiner åt en kinesisk knarkbaron. Det är upp till SL och spelgruppen att bestämma sånt - jag vill bara skapa en värld, damnit.
-Danne, vill ha ordnung i tråden.
Om jag inte ville att andra skulle kunna spela den här hypotetiska spelvärlden så hade jag inte lagt ut det på Internet.
Jag vill inte "sträcka ut hjälpande händer" eftersom att det är spelledarens jobb. Jag skall inte gå in och säga till en SL att han gör "fel" eftersom att han inte spelleder på ett visst sätt. För mig är det helt ovidkommande ifall en spelgrupp väljer att spela idealistiska judiska terrorister i Ottomanska Imperiet, intrigerande Storfurstar av Ryssland eller konkubiner åt en kinesisk knarkbaron. Det är upp till SL och spelgruppen att bestämma sånt - jag vill bara skapa en värld, damnit.
-Danne, vill ha ordnung i tråden.
Krille
Lord
Ok, uppfattat [ANT]
Sorry för urspårningen.
Sorry för urspårningen.
Tsaren i orubbat bo?
Om Ryssland tillhör den förlorande sidan förvintern 1914, leder detta till att tsaren sitter kvar i orubbat bo och att den pågående demokratiseringen och industriliseringen fortsätter
Om Ryssland förlorar kriget finns väl rätt goda möjligheter till statskupp, revolution eller liknande? Kanske kollaps i delrepubliker som Österrike-Ungern och Osmanska riket gjorde efter det riktiga första världskriget?
Om Ryssland tillhör den förlorande sidan förvintern 1914, leder detta till att tsaren sitter kvar i orubbat bo och att den pågående demokratiseringen och industriliseringen fortsätter
Om Ryssland förlorar kriget finns väl rätt goda möjligheter till statskupp, revolution eller liknande? Kanske kollaps i delrepubliker som Österrike-Ungern och Osmanska riket gjorde efter det riktiga första världskriget?
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Tsaren i orubbat bo?
Ja. Tsardömet hade överlevt förnedrande nederlag förr: Krimkriget, ryuskjapanska kriget. Orsaken att tsarväldet bröt inhop 1917 var påfrestningarna av ett långt och blodigt krig. Om kriget bara varar några månader så undviker man just detta. Istället kan tsarens mer reformvänliga minstrar få vatten på sin kvarn: "om vi ska klara oss mot preussarna måste vi modernisera landet och lära oss av vad de har gjort."
Ja. Tsardömet hade överlevt förnedrande nederlag förr: Krimkriget, ryuskjapanska kriget. Orsaken att tsarväldet bröt inhop 1917 var påfrestningarna av ett långt och blodigt krig. Om kriget bara varar några månader så undviker man just detta. Istället kan tsarens mer reformvänliga minstrar få vatten på sin kvarn: "om vi ska klara oss mot preussarna måste vi modernisera landet och lära oss av vad de har gjort."
Re: Tsaren i orubbat bo?
"Istället kan tsarens mer reformvänliga minstrar få vatten på sin kvarn: "om vi ska klara oss mot preussarna måste vi modernisera landet och lära oss av vad de har gjort.' "
...Om sen tsaren skulle lyssna på sina reformvänliga ministrar är en annan sak, Nikolaj II var en riktig hejare på att lösa upp dumor...
Jag tror högst personligen att tsardömet var på väg bort i vilket fall förr eller senare, Ryssland var ett land som skrek i behov av total samhällsomvälvning. Frågan är nog snarare vilka som hade tagit över efter honom (eller hans sjuklige tronföljare) - socialrevolutionärerna eller bolsjevikerna.
-Danne, skulle tippa på Lenin.
"Istället kan tsarens mer reformvänliga minstrar få vatten på sin kvarn: "om vi ska klara oss mot preussarna måste vi modernisera landet och lära oss av vad de har gjort.' "
...Om sen tsaren skulle lyssna på sina reformvänliga ministrar är en annan sak, Nikolaj II var en riktig hejare på att lösa upp dumor...
Jag tror högst personligen att tsardömet var på väg bort i vilket fall förr eller senare, Ryssland var ett land som skrek i behov av total samhällsomvälvning. Frågan är nog snarare vilka som hade tagit över efter honom (eller hans sjuklige tronföljare) - socialrevolutionärerna eller bolsjevikerna.
-Danne, skulle tippa på Lenin.
man kan också fråga sig hur världen på 20-30-talen skulle sett ut kulturellt om tyskland vunnit, och den gamla världens ideal inte krossats av den industriella dödsmaskin som västfronten var.
En betydligt mer konservativ värld kan man gissa, mer kvarlevor från la belle epoque, mindre modernism. Knappast nytt kvinnomode, ingen jazz att tala om i europa osv.. och gamla "victorianska" värden hänger kvar längre...
En betydligt mer konservativ värld kan man gissa, mer kvarlevor från la belle epoque, mindre modernism. Knappast nytt kvinnomode, ingen jazz att tala om i europa osv.. och gamla "victorianska" värden hänger kvar längre...