Nekromanti Exalted – berätta!

[Storuggla]

Jag har två Exaltedböcker i min bokhylla. Två regelböcker alltså. En av dem är den där utgåvan som de släppte i fejkläder och med snöre och hela klabbet. Den har fejkguld. Den ser skittöntig ut. Sen har jag en vanlig regelbok.
Sen har jag en såsbok till några som kallas dragonblooded.
Jag har läst igenom dem alla för några år sedan och aldrig spelat liret. Men! Jag har sneglat på det eftersom halva rpg.net är i lågor över det liret, så måste det ju ha sina bra sidor? Väl?

Så nu vill jag veta vad som är så tufft med Exalted. Varför är det sådant liv om det? Vad är det som gör det så "ballt"? Vad är det som är så dåligt med det att jag borde låta bli (förutom att WW verkar ha blivit splatbookgalna och dett ut såsböcker somman inte kan uttala då alltså)?

In short: Sell me on Exalted!


Storuggla, avmaskar katter 24/7

 

[wilper]

"Sell me on Exalted"? Gå till forum.rpg.net, där är Exalted gullegris och det finns hur många trådar som hellst om det.

Själv gjorde jag en RP helt enligt reglerna, och den vart odödlig, och det var min första RP i det spelet. Så man är _rätt_ mäktig när man knasar runt i världen.

 

[Storuggla]

""Sell me on Exalted"? Gå till forum.rpg.net, där är Exalted gullegris och det finns hur många trådar som hellst om det."

Det är rpg.nets gullegris och det är just därför jag inte frågar där. Vill jag veta vad folk tycker om ärtsoppa med maräng så frågar jag på matlagningsforumet för att få en blandad kompott i åsikterna, jag glider inte in på marangochartsoppa.nu's forum.


Storuggla, tack för freden 1812 liksom

 

[Dimfrost]

Jag blev såld på Exalted i vintras; att läsa alla trådar på rpg.net om spelet fick mig att plocka upp regelboken billigt på ebay. Dock har jag inte särskilt många böcker (grundboken, Fair Folk, Games of Divinity, Book of 3 Circles, Storyteller's Compendium, Scavanger Sons, varav de fyra sistnämnda är tunna mjukpärmsböcker) och jag har inte spelat spelet än, så ta mina åsikter med en nypa salt.

Exalted är speligt på ett rätt skoj sätt, åtminstone om man är spelare: det finns apmånga charms att välja och vraka bland när man konstruerar sin rollperson, och optningsmöjligheter åt det ena och andra hållet. Det kanske inte är så väldigt genialiskt konstruerat om man tänker på spelighetsklur som funnits här på forumet, där Rising och andra vill bygga speliga system från början, eftersom Exalted har storytellersystemet i grunden. Dessutom känns det ofantligt komplicerat för den stackars spelledaren, när det borde ta någon timme att göra en ordentlig spelledarperson, och om man fejkar sånt (vilket jag lätt skulle göra) försvinner lite av speligheten.

Världen är helt enkelt aphäftig. Det är en korvtårta av det bra slaget, alltså där vad som helst kan läggas in men där det ändå finns en central stämning som genomsyrar det mesta. Jag gillar blandningen av uråldriga teknologiska lämningar, dekadenta imperier och wuxiastunts. Det asiatiska är mer Indien och till visa delar Kina än Japan, vilket ju alltid är ett plus. Sedan finns det Final Fantasy-stora svärd och sånt också, och det kan man ju ha lite delade meningar om. Och älvorna och demonerna (båda skrivna av Rebecca Borgstrom) är de häftigaste någonsin.

Sedan finns det ju inte många andra superhjältefantasyspel heller, för det är just vad Exalted är: som nyskapad Solar (den sorts exalted som beskrivs i grundboken) är man mer kraftfull än det stora flertalet gudar. På rpg.net betonas det att man ska låta spelarna göra vad de vill, särskilt om det handlar om att ta över en stad eller ett mindre rike, eller föra privata krig mot någon dödsfurste eller de robotarméer som hotar att invadera skapelsen. Just ja, det finns mechor också. Och i monsterboken (Creatures of the Wyld, som jag inte har läst) sägs det att det kryllar av apor. Behöver du fler skäl?

(Jag är alltså rätt sugen på att kutta regelsystemet, men det är så invävt i världen att det är svårt att göra på något vettigt sätt. Fast det finns diverse förslag på lightversioner på diverse ställen.)


/Dimfrost

 

[Staffan]

Re: Exalted ? berätta!

Det som är tufft med Exalted är att det är ett spel som är gjort för att man ska kunna ägna sig åt ohämmad powergaming i det utan att det går sönder. Man spelar Hjältar i stil med Herakles, Gilgamesh, och andra legender. Det finns rätt tuffa förmågor kopplade till färdigheterna - inte bara stridsfärdigheterna, utan alla färdigheter. Det finns t ex en förmåga under färdigheten Bureaucracy som låter dig övertala någon till vilket byte som helst om du lyckas tillräckligt bra (även om han kommer att inse att han blivit lurad efter en stund).

Fast själv har jag aldrig lyckats få igång en kampanj i härket, så vad vet jag?

 

[Selly]

Re: Exalted – berätta!

”Det kanske inte är så väldigt genialiskt konstruerat om man tänker på spelighetsklur som funnits här på forumet, där Rising och andra vill bygga speliga system från början, eftersom Exalted har storytellersystemet i grunden.”

Heh, det är i princip raka motsatsen till vad jag tycker – jag ser det som ett stort plus. Visserligen är just Storytellersystemet direkt olämpligt (eftersom det inte funkar särskilt bra i kombination med Charms som dubblar ens antal tärningar; efter ett tag blir det rätt tradigt att sitta där med sina 20+ dekaedrar (å andra sidan så borde väl Ugglan ha tillräckligt med tärningar…)), men att ha ett enkelt system i grunden gör att man får större fokus på magin – som ju är det viktiga i sammanhanget. Att totaläga en ynklig människa går nu tämligen fort, as it should be. Då slipper man (bland annat) fippla med stridssystem i olika upplösning.

”Dessutom känns det ofantligt komplicerat för den stackars spelledaren, när det borde ta någon timme att göra en ordentlig spelledarperson, och om man fejkar sånt (vilket jag lätt skulle göra) försvinner lite av speligheten.”

När jag först skaffade grundboken (i princip när SF-bokhandeln först fick in den) så tyckte jag också att det verkade ganska hopplöst, men det tog mot förmodan faktiskt inte så lång tid innan man skaffade sig rätt schysst koll på vilka Charms som gjorde vad. Det är naturligtvis jobbigare om man nu går och köper Dragon-Blooded, Lunars, Abyssals, Sidereals, Fair Folk och Autochthonians* och ämnar använda samtliga Charms, men…det är det väl ingen som gör.
<font size="1">* Kuriosa: Inte ens på SF-bokhandelns hemsida är det där namnet rättstavat. Go figure. ¬_¬</font size>

”Det asiatiska är mer Indien och till visa delar Kina än Japan, vilket ju alltid är ett plus.”

Njäe. Fair Folk må vara väldigt indiska, och Sidereals är väl främst kinesiska, men Dragon-Bloods är japanska romare, Abyssals är anime-Skeletor-goths (räknas det som asiatiskt?), Lunars är keltbarbarer (yeah, I kinda left the whole Asian thingie now, to focus more on general cultural influences… ¬.¬), och… Öh, ja. Personligen hade jag gärna sett lite mer stilmässiga överlappningar mellan modulerna, men det funkar ändå.

”Och älvorna och demonerna (båda skrivna av Rebecca Borgstrom) är de häftigaste någonsin.”

Damn right. <font size="1">(Inget inlägg är väl komplett utan en dos menlöst medhåll? ^__^)</font size>

 

[Dimfrost]

Jag menade så här: Storytellersystemet är inte speligt, det är tvärtom gjort med helt andra ambitioner. Därför tycker jag att det inte kan vara riktigt optimalt att ha det som grund för ett speligt system (till exempel med just tärningspölar på 20-30 tärningar som resultat). Jag vänder mig inte emot att ha ett enkelt system i grunden, men jag tror att Exalted hade mått bättre av en helt annan grund.

Och angående influenserna kan man väl diskutera vad som egentligen kommer varifrån; hur som helst slipper man slentrianmässig nippofili med pseudosamurajer och det är åtminstone jag glad för. I allmänhet tycker jag att de har gjort ett bra jobb med att smälta samman alla olika element till en helhet, om man tänker på hur olika grejer de faktiskt har med. Jag ser Exalted som en lyckad korvtårta helt enkelt.


/Dimfrost

 

[Selly]

Re: Exalted – berätta!

”Jag vänder mig inte emot att ha ett enkelt system i grunden, men jag tror att Exalted hade mått bättre av en helt annan grund.”

Det överensstämmer ju med min åsikt. Skillnaden är att jag dissar Storyteller i Exalted för tärningsmängderna, inte för bristen på spelighet. (Jag tycker nämligen fortfarande att magin får – och bör – stå för det. Men men, man kan väl inte vara överens om allt. (Främst är jag skeptisk till om ett såpass enkelt system som jag vill ha i grundutförande faktiskt kan vara särskilt speligt. Men du skriver ju regelklur på forumet relativt ofta, så du kanske övertygar mig förr eller senare.))

”[…] hur som helst slipper man slentrianmässig nippofili med pseudosamurajer och det är åtminstone jag glad för.”

Personligen är jag glad om man slipper allt som bara gjorts på slentrian, vare sig det är nippofili, sinofili, indofili, eller w-ever. Slentrianmässighet är ju av naturen dåligt, och allt som görs dåligt blir ju…öh, ja, dåligt. ¬_¬

”I allmänhet tycker jag att de har gjort ett bra jobb med att smälta samman alla olika element till en helhet, om man tänker på hur olika grejer de faktiskt har med.”

Well, more power to ya. Jag nämnde ju vad jag tyckte (och har gjort förut), men din åsikt är nog mer aktuell än min; jag tror att min befläckades lite för mycket av tiden då Exalted fortfarande var nytt, innan White Wolf riktigt bestämt sig hur de ville ha det. Eller så är jag bara en ovanligt grinig djävel – who knows. Dessutom har du ju mer eller mindre redan från början köpt Fair Folk-boken, som ju är den coolaste modulen i hela djefla spellinjen. ^_~

 

[Dimfrost]

Skillnaden är att jag dissar Storyteller i Exalted för tärningsmängderna, inte för bristen på spelighet. (Jag tycker nämligen fortfarande att magin får – och bör – stå för det. Men men, man kan väl inte vara överens om allt. (Främst är jag skeptisk till om ett såpass enkelt system som jag vill ha i grundutförande faktiskt kan vara särskilt speligt. Men du skriver ju regelklur på forumet relativt ofta, så du kanske övertygar mig förr eller senare.))

Ett speligt system bör ha en massa intressanta avvägningar hela tiden, kombinationer av begränsningar och fördelar. Exalted lider av att attributen är långtifrån lika bra: jämför Appearence med Dexterity. Och en massa andra grejer, men jag är inte så bra på speliga system själv, jag brukar koncentrera mig på enkelhet (enkla sätt att fördela värden istället för spelmässigt roliga, till exempel) så länge det inte gäller stridssystem.

Jag nämnde ju vad jag tyckte (och har gjort förut), men din åsikt är nog mer aktuell än min; jag tror att min befläckades lite för mycket av tiden då Exalted fortfarande var nytt, innan White Wolf riktigt bestämt sig hur de ville ha det. Eller så är jag bara en ovanligt grinig djävel – who knows. Dessutom har du ju mer eller mindre redan från början köpt Fair Folk-boken, som ju är den coolaste modulen i hela djefla spellinjen. ^_~

Det var diskussionerna kring släppet av Fair Folk på rpg.net som fick mig intresserad av spelet i första hand, tillsammans med förekomsten av uråldrig magitech som jag inte hade någon aning om innan (spelet brukar ju bara beskrivas som asiatiskinfluerad superhjältefantasy och ingenting om uråldrigheten). Och riktigt från början köpte jag kanske inte boken; jag fick den för en vecka sen, och har inte hunnit läsa särskilt mycket. Men cool är den.


/Dimfrost

 

[MrG]

Re: Exalted – berätta!

Exalted lider av att attributen är långtifrån lika bra: jämför Appearence med Dexterity.

Fast sånt tycker jag beror på kampanjer och spelare. Har haft en Adevnturekampanj där apparence/styling var ett valigt och viktigt slag och i många lägen övertrumfade användandet av Dex. (Visserligen hade många av dem hög dex också, med ursäkten att skulle de vara så snygga, borde de vara vältränade).

Tror det bara var en strid som kändes riktigt viktig (fast där visade sig statsen mindre betydelsfyllda, utan det handlade om att överlista skurken) annars så var de sociala färdigheterna mer dominerande än de fysiska kampanjen igenom.

Så jag skulle hävda att brist i balans inte behöver bero på systemet

 

[Selly]

Re: Exalted – berätta! [Edit]

”Ett speligt system bör ha en massa intressanta avvägningar hela tiden, kombinationer av begränsningar och fördelar. Exalted lider av att attributen är långtifrån lika bra: jämför Appearence med Dexterity. Och en massa andra grejer, men jag är inte så bra på speliga system själv, jag brukar koncentrera mig på enkelhet (enkla sätt att fördela värden istället för spelmässigt roliga, till exempel) så länge det inte gäller stridssystem.”

Det jag gärna hade sett är nåt lite bättre system för social konflikt än att man bara slår ett ensamt ynka tärningsslag (dessutom saknas det i grundutförandet något som ens liknar sociala försvar, så det enklaste sättet att övervinna en fiende är genom att krossa honom med sina drygt 20 successes starka Presence-slag). Att grundegenskaperna är vansinnigt obalanserade håller jag med om; du tog t.o.m mina två favoritexempel. Det ser jag dock snarare som dålig regeldesign än ospelig sådan (det finns ingen anledning att ha såpass obalanserade egenskaper, även om det bara är minimalism man är ute efter).

När det gäller avvägningar så tycker jag alltså fortfarande att det kommer (eller åtminstone borde komma) via Charms. Man börjar ju ändå med cirka tiotalet sådana. I många fall kunde även dessa varit mer balanserade, men som sagt så ser jag inte det som en felaktig inställning så mycket som ett lite slarvigt utförande. <font size="1">Edit: Det känns som om jag tjatar en smula i det här stycket. Om det känns så för dig också så får du slå mig i huvudet med något lämpligt tillhygge så att jag skärper mig.</font size>

Så i grova drag håller jag med, men jag tycker inte att det bör finnas avvägningar hela tiden. Skall jag – i egenskap av ärkehjälte – spöa upp en bonddräng så vill jag nog mest notera att jag har tretton pluppar (på vars tärningar jag får dubbla tior) medan han har två eller tre; i det läget känns avvägningar lite malplacé (and yes, I’m well aware att exemplet var ett tämligen överdrivet sådant). I intressanta situationer däremot, då är det roligt. Men då använder man med 99% säkerhet sina Charms, Spells och Combos ändå.

<font size="1">… Och, öh, fan vad mycket text. Jag suger. >_<;</font size>

”Det var diskussionerna kring släppet av Fair Folk på rpg.net som fick mig intresserad av spelet i första hand, tillsammans med förekomsten av uråldrig magitech som jag inte hade någon aning om innan (spelet brukar ju bara beskrivas som asiatiskinfluerad superhjältefantasy och ingenting om uråldrigheten). Och riktigt från början köpte jag kanske inte boken; jag fick den för en vecka sen, och har inte hunnit läsa särskilt mycket. Men cool är den. ”

Oh yeah. Hell, när spellinjen var ung pratade WW om Final Fantasy mer eller mindre hela tiden, men de verkade mest syfta på de gigantiska svärden samt den totala rårippen av Hearthstones (Materia!) och Limit Break (där brydde de sig inte ens om att ändra namnet) från Final Fantasy VII. Numer pratas det mer om just asiatiskinfluerad superhjältefantasy. Jag tycker inte att någon av dessa beskrivningar egentligen är särskilt talande. Jag exemplifierar mycket hellre med Masters of the Universe. Faktum är att jag nog lägger till det som mitt eget bidrag (eget och eget…) till trådens grundämne (angående positiva saker med spelet): Magitech and those lovely He-Man vibes make me go “Ooo!”.

 

[Selly]

Re: Exalted – berätta!

”Fast sånt tycker jag beror på kampanjer och spelare.”

Om vi pratar om fysiska kontra sociala egenskaper: ja. Om vi specifikt jämför Appearance med Dexterity: nej. Problemet med Appearance ligger inte i att det är en social egenskap som inte används i strid, utan att det är en social egenskap som knappt används alls. Det finns liksom två andra egenskaper för ”såhär trevlig är jag”, och skall man gå efter det som är skrivet så används Appearance till exakt ett tärningsslag, nämligen ett av de tre slag man enligt boken skall slå för att förföra någon (ja, och så har Lunars en bunt Charms baserade på Appearance, men hur detta är balanserat vet jag inte (jag gillar inte Lunars)). Värdelöst.

Naturligtvis står det alla och envar fritt att fullständigt fista bokens exempel och regler, och istället använda egenskaperna som man själv vill. Men att man kan ändra på reglerna tycker inte jag är ett vettigt argument till att de skulle vara bra eller balanserade. För min del skulle jag gärna se en utsparkning av Manipulation, eftersom den bara är exakt samma sak som Charisma, fast ondskefull, slemmig och mycket bättre. Men det skulle ju inte fungera, för då skulle det inte finnas tre egenskaper i varje egenskapsklass längre (och då börjar vi komma in på varför jag hatar den sortens grupperingar (och när vi ändå typ är inne på ämnet så borde man baka ihop Perception och Wits också)). But hey, maybe that’s just me.



Men som sagt, i fallet fysiska kontra sociala egenskaper så håller jag fullständigt med.

 

[Dimfrost]

När det gäller avvägningar så tycker jag alltså fortfarande att det kommer (eller åtminstone borde komma) via Charms. Man börjar ju ändå med cirka tiotalet sådana. I många fall kunde även dessa varit mer balanserade, men som sagt så ser jag inte det som en felaktig inställning så mycket som ett lite slarvigt utförande.



Så i grova drag håller jag med, men jag tycker inte att det bör finnas avvägningar hela tiden. Skall jag – i egenskap av ärkehjälte – spöa upp en bonddräng så vill jag nog mest notera att jag har tretton pluppar (på vars tärningar jag får dubbla tior) medan han har två eller tre; i det läget känns avvägningar lite malplacé (and yes, I’m well aware att exemplet var ett tämligen överdrivet sådant). I intressanta situationer däremot, då är det roligt. Men då använder man med 99% säkerhet sina Charms, Spells och Combos ändå.

Med "avvägningar" menade jag "avvägningar när man skapar sin rollperson", alltså vad man väljer att satsa på. Till exempel att alver är smidiga men svaga, och troll klumpiga men starka, vilket gör att det inte är uppnbart vilken ras som är bäst krigare när en krigare vill vara stark och smidig (dåligt exempel, jag vet, men jag kommer inte ihåg det som Rising eller Nightowl tagit upp i någon av spelighetstrådarna). Sådant fick gärna finnas med och inte bara i valet av Charms.

I övrigt: det jag tycker är coolast med spelet är snarare bronsåldersepiken (snarare än He-man) korsat med teknologirester. FF-kopplingarna är jag inte så het på.


/Dimfrost

 

[Selly]

Yeah, jag sade ju att jag suger.

”Med "avvägningar" menade jag "avvägningar när man skapar sin rollperson", alltså vad man väljer att satsa på. Till exempel […]”

Åhå. Då får jag väl ge mig själv en bunt minuspoäng, för det var jag ju för dum i huvudet för att begripa. Nå, då är jag istället böjd att hålla med, och då blev ditt exempel med grundegenskaperna plötsligt mycket tydligare också. Som det är nu är det ju uppenbart att en skicklig krigare skall ha mycket i Dexterity, och att man i princip kan skita i både Strength och Stamina (vilket du redan vet, men jag skriver det ändå). Det är alltså bara viga ninjor som är bra på att slåss, medan trollen suger. Att det är tråkigt håller jag med om.

”I övrigt: det jag tycker är coolast med spelet är snarare bronsåldersepiken (snarare än He-man) korsat med teknologirester. FF-kopplingarna är jag inte så het på.”

För att återvända till Ugglans ursprungsfråga: Det kan ju ses som en av spelets styrkor att olika individer finner (till synes) ganska olika saker att gilla med det (även om vi är överens när det gäller Fair Folk). Thumbs up, I guess. ^_^

 

[Dimfrost]

Re: Yeah, jag sade ju att jag suger.

För att återvända till Ugglans ursprungsfråga: Det kan ju ses som en av spelets styrkor att olika individer finner (till synes) ganska olika saker att gilla med det (även om vi är överens när det gäller Fair Folk). Thumbs up, I guess. ^_^

Ja. Det finns folk som spelar highschooldrama med drakblodstjejer, och det är inte riktigt vad jag är sugen på (överlag är jag inte särskilt förtjust i drakbloden och de civiliserade trakterna). Något för ugglan, kanske?


/Dimfrost

 

[MrG]

Re: Exalted – berätta!

Ops! Kanske skiljer mer mellan Exalted och Adevnture än jag trodde i så fall.

Får helt enkelt sätta mig in i Exalted och se om inte ens mina spelare kan få Apperance att fungera...

Annars har jag alltid tyckt att perseption/alertness har varit det överanvända tärningskombinationen i alla WWssytem jag stött på, har Exalted lyckats vikta det?

 

[Selly]

Egenskaper och dylikt (en smula OT).

”Ops! Kanske skiljer mer mellan Exalted och Adevnture än jag trodde i så fall. […] Får helt enkelt sätta mig in i Exalted och se om inte ens mina spelare kan få Apperance att fungera...”

Kör man som det är skrivet så är det som sagt bara den där tredjedelen av ett slag man använder det till, men det bör man ju ändra på. I Adventure använder man väl Appearance bl.a till Intimidation, right? Det gör man inte i Exalted (men det finns ju förstås inget som hindrar att ni gör det när/om ni spelar).

”Annars har jag alltid tyckt att perseption/alertness har varit det överanvända tärningskombinationen i alla WWssytem jag stött på, har Exalted lyckats vikta det?”

I 2nd Edition av gamla WoD så använde man Perception + Alertness till initiativ i strid. Det togs bort i och med Revised, och används heller inte till det i Exalted. Hur det sköts i Adventure har jag ingen koll på. Perception + Awareness (som färdigheten heter i Exalted (ej att blanda ihop med den övernaturliga färdigheten med samma namn i gamla WoD (och ja, det kan lätt bli förvirrande))) används väl…för att upptäcka saker, I guess. Gör ni det ofta? ^_^

 

[Staffan]

ja, och så har Lunars en bunt Charms baserade på Appearance, men hur detta är balanserat vet jag inte

Har de? Jag har inte gått genom Lunar-boken i detalj, men jag minns en tråd på rpg.net (från tiden då jag hängde där) där någon undrade varför det INTE fanns några Appearance-baserade charms. Svaret var "Vi ville inte hindra att någon tog ett fult totemdjur, som t ex vårtsvin."

 

[Selly]

Arrrrgh!

”Har de? Jag har inte gått genom Lunar-boken i detalj, men jag minns en tråd på rpg.net (från tiden då jag hängde där) där någon undrade varför det INTE fanns några Appearance-baserade charms. Svaret var ’Vi ville inte hindra att någon tog ett fult totemdjur, som t ex vårtsvin.’”

Eh, ja. Jag kollade det nu, och det verkar som om du har rätt, och jag hade fel. Jag tycker som sagt inte om Lunars, så jag utgick helt enkelt från att eftersom alla deras Charms är baserade på Attributes så borde det ju rimligen finnas några på Appearance. Men nu har du övertygat mig bortom alla tvivel om att Lunars är den sämst skrivna fatsplatboken till Exalted as of yet. Obalanserat som fan (man kunde ju tyckt att Appearance borde varit gratis i det läget), och dessutom en obotligt korkad motivering. Skall vi inte ta bort Strength-baserade Charms också, ifall någon vill ha ett svagt totemdjur, som t.ex en kissemiss? Arrrgh! >_<
<font size="1">Och, öh, I’m not yelling at you, I’m yelling at White Wolf. ^__^</font size>

 

[MrG]

Re: Egenskaper och dylikt (en smula OT).

Kan vara det att Adventure uppmuntrar mixat användande även om vissa skills står under vissa atribut... så så länge spelarna kom med plausiba kombinationer fick de använda dem.

Och mycket riktigt så tycker jag att det ofta blir upptäcka fara / vara uppmärksam slag, kanske gammal ovana från drakar...