Nekromanti Färdighetsvärde vs Rollspelande

Discordian

Swordsman
Joined
7 Jun 2000
Messages
621
Location
Uppsala, Sverige
Re: Iron Will (15p)

"Det finns en skillnad på en "viss kontroll" och att man aldrig kan bli övertalad/lurad/förförd mot sin vilja. "

Naturligtvis. Jag tycker dock att det främst är en fråga om att rollspela - "borde min karaktär blir lurad av det här eller inte?"

Vissa saker kan man som människa ha väldigt starka åsikter om eller hämningar mot, och då tycker jag inte att man ska tvingas att låta ens rollperson beblanda sig med sådant.

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Iron Will (15p)

Vissa saker kan man som människa ha väldigt starka åsikter om eller hämningar mot, och då tycker jag inte att man ska tvingas att låta ens rollperson beblanda sig med sådant.

Om det är _karaktären_ som har väldigt starka åsikter och hämningar bör den ha lätt att motstå försök som står i strid mot dessa.
Om det är spelaren som har starka åsikter och hämningar och inte står ut med att spela en karaktär som bryter mot dessa kanske han/hon bör välja en karaktär som delar dessa åsikter/hämningar.
Personligen tycker jag det är bra om folk har litet distans till sina karaktärer...
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: Iron Will (15p)

<I>Om det är _karaktären_ som har väldigt starka åsikter och hämningar bör den ha lätt att motstå försök som står i strid mot dessa.</I>

I vår D&D-kampanj just nu har vi en alvtjej som gillar att testa hur kysk gängets munk egentligen är. (-:

<I>Om det är spelaren som har starka åsikter och hämningar och inte står ut med att spela en karaktär som bryter mot dessa kanske han/hon bör välja en karaktär som delar dessa åsikter/hämningar.</I>

De flesta såna skulle nog inte ens överväga att spela en med motsatt åsikt, såvida det inte uttryckligen var för att "prova på" - vänsteraktivister som spelar fascistiska förhörsledare i lajv o dyl - men även då får jag en känsla av att det mest blir teater.

På ett konvent spelledde jag en gång en tjej som spelade en hormonstinn 14-årig grabb. Hon spelade honom ganska bra och hittade på diverse grabbiga grejor som han tog sig för under äventyrets gång, som att smygtitta när en kvinnlig RP badade... men hon föll ur rollen helt vid ett tillfälle. När en kurvig och ganska lättklädd skurk-babe dök upp så visade jag en bild av henne, och tonårsgrabbens reaktion blev ett irriterat "Hmf!"

--
Åke
 

Discordian

Swordsman
Joined
7 Jun 2000
Messages
621
Location
Uppsala, Sverige
Re: Iron Will (15p)

"Om det är _karaktären_ som har väldigt starka åsikter och hämningar bör den ha lätt att motstå försök som står i strid mot dessa."

Lätt att motstå eller helt immun? Då är vi ju tillbaka där vi började - ska rollpersoner få vara helt immuna mot sådant?

Konkret men hypotetiskt exempel: en spelare är starkt emot sex före äktenskapet, men har inte uttalat speciellt att hans karaktär är det. En SLP försöker förföra karaktären och får ett perfekt resultat. Spelaren vill absolut inte gå med på att hans karaktär ska hoppa i säng med SLP:n. Vad gör man?

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Iron Will (15p)

Lätt att motstå eller helt immun?

Det beror ju på vad det är. Om man försöker övertala en kille som sätter sin familj över allt att sälja sin lillasyrra som mat åt orcherna borde han vara immun. Om det gäller en munk som svurit kyskhet tillsammans med alla andra löften han avgivit kanske han bara skall få en liten bonus för att motstå snedsteg.

Konkret men hypotetiskt exempel: en spelare är starkt emot sex före äktenskapet, men har inte uttalat speciellt att hans karaktär är det. En SLP försöker förföra karaktären och får ett perfekt resultat. Spelaren vill absolut inte gå med på att hans karaktär ska hoppa i säng med SLP:n. Vad gör man?

Om han absolut inte vill, till den grad att det skulle förstöra hans nöje att spela den karaktären för all framtid så är det klart att man skall låta honom slippa. Det är ju på skoj när allt kommer omkring så att plåga folk är ju rätt meningslöst.
En utväg kan ju vara att låta dem bli överraskade av "en slump" precis innan något händer. Karaktären och spelaren kommer då undan med blotta förskräckelsen.

Om spelare har personliga problem av denna typ så får man arbeta runt dem, med hjälp av sunt förnuft. Förhoppningsvis hör denna typ av situationer till ovanligheterna. Om en spelare ofta gjorde det ofta i många olika situationer skulle jag bedöma dem som för trasiga för att spela med och byta ut dem.

Det är nog vanligare att folk inte vill bli förförda, lurade, övertalada av samma skäl som de inte vill misslyckas med andra saker... Då är strikta regler en hjälp IMHO.
 

Evil Peter

Hero
Joined
23 May 2000
Messages
1,008
Location
Västerås och Fagersta
hur gör ni med övertala och liknande färdigheter rollpersonerna emellan? Låter ni personen som slår perfekt på Förföra verkligen förföra en medspelares rollperson, till exempel?

I den grupp jag spelar i brukar vi aldrig använda sådana färdigheter när vi agerar mot/med varandra. Det brukar inte vara så jättestora motsättningar så det var inte förrän nu jag kom att tänka på hur fel det är att inte använda dem. Man har ju en väldig nackdel annars när man ska försöka lura sina medspelare då de ofta vet lite mer än sina rollpersoner och då inte har lust att låta sina rollpersoner gå på vissa saker. Det är dåligt rollspelande men tyvärr har det hänt mig ett par gånger. Det känns också lite kasst att börja klaga på att de agerar fel då deras rps trots allt har ett val. Det är väl bara att försöka få vår sl att införa färdighetsslag jämt och skicka mer lappar...

C
 

Evil Peter

Hero
Joined
23 May 2000
Messages
1,008
Location
Västerås och Fagersta
Kan du då förklara vad färdigheterna är till för?

Jag tycker att en rp borde vara lika bra på att prata med både slp:s som andra rp:s. Varför skulle han inte vara det?

C
 

Discordian

Swordsman
Joined
7 Jun 2000
Messages
621
Location
Uppsala, Sverige
Re: Iron Will (15p)

Kloka synpunkter! Tja, uhm, jag skulle vilja säga nåt mer nu men det verkar som om vi blivit så överens vi kan. :)

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli
 

Sebastian Strix

Veteran
Joined
13 Sep 2000
Messages
92
Location
Borås
Re: Könsroller (tämligen OT)

Per definition är väl den som känner obehag vid tanken på homosexuella relationer "homofob", men ordet brukar framförallt användas om den sortens människor som går ut och "knackar bögar", tror att alla homosexuella är pedofiler, tror att homosexuella ska försöka ge sig på dem sexuellt etc. Otrevliga typer, med andra ord. Mao, man får vara försiktig hur man använder ordet. Bara för att man känner det obehag Krille beskriver behöver man inte vara otrevlig mot homosexuella i andra sammanhang.

Erik, som spelat bög utan problem, fast han hade ingen pojkvän bland de andra RPna, förstås...
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: tråkigt.

Okej, jag ska förklara mig.
Jag är av uppfattningen att folk som inte har munläder eller saknar förmågan att lära sig det inte bör spela rollspel. Allt som oftast tycker de inte att det är så särskilt kul heller. Jag vill förstås inte låsa ute någon från rollspelet, för egentligen tror jag att alla kan lära sig, bara de vill.

Har man gott munläder kan man spela både blyg och vad dess motsats heter (kommer inte på ordet). Att rollspela är ju att vara andra personer än man själv, och det uppnår man genom själva rollspelandet. Och jag tycker det är bra mycket mer känsla att själv spela blyg när man är motsatsen, snarare än att ett papper säger att man är blyg. Att uppleva andra roller är IMHO inte att se "Oj, min RP har säkert dubbelt så mycket i det värdet än vad jag har i verkligheten." Det är inte tillräckligt med verklighetsflykt för åtminstone mig.

Så jag vill att alla ska försöka spela alla sorters roller, och verkligen försöka finna sina gränser. Och där håller Ymir med mig :)

Då frågar jag, förstår du vad jag menar? Det var svårt att formulera min förklaring nämligen...

/RipperDoc - det är det som är så kul!!

<A HREF="http://www.nogo.nu" target="_new">http://www.nogo.nu</A>
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: Kan du då förklara vad färdigheterna är till för?

Hmm...
Jag låter nästan alltid spelarna få rollspela sina sociala färdigheter, istället för att slå. Oavsett om det är till en annan RP eller en SLP.

Och svaret på din rubrik är:
Jag använder sällan sociala färdigheter odh dylikt. Men ju mer "fysiskt" det blir, desto oftare låter jag värdena ta över. Fysikaliska egenskaper är svåra att rollspela, men inte sociala.

/RD

<A HREF="http://www.nogo.nu" target="_new">http://www.nogo.nu</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Fortfarande tråkigt

Jag är av uppfattningen att folk som inte har munläder eller saknar förmågan att lära sig det inte bör spela rollspel. Allt som oftast tycker de inte att det är så särskilt kul heller.

Det var litet väl hårt. Jag har träffat många spelare som verkligen gillar att spela och försöker spela sin karaktär efter bästa förmåga men som just brister i förmågan att prestera en vinnande retorik för bluff/övertala/mm. Att bara skrota alla dessa spelare som för oviga i "munlädret" känns litet ojuste.
Det är klart att om man har en grupp fylld av veritabla mästare inom retorikens svåra konst så kan man strunta i sätt att kompensera för bristande färdighet men då har man bara kringgått denna fråga, inte löst den.

Har man gott munläder kan man spela både blyg och vad dess motsats heter (kommer inte på ordet).
Oblyg? ;)

Att rollspela är ju att vara andra personer än man själv, och det uppnår man genom själva rollspelandet. Och jag tycker det är bra mycket mer känsla att själv spela blyg när man är motsatsen, snarare än att ett papper säger att man är blyg.

Jag håller med. Dock finns det många som i pressade situationer har en tendens att "fuska" litet, mer eller mindre ofrivilligt. Sålunda kan bonden Petter bli litet bättre på att välja sina ord när det verkligen gäller.
Om man kör på _enbart_ rollspel kommer denna typ av "fusk" uppmuntras. Man tjänar ju på det s.a.s.

Att uppleva andra roller är IMHO inte att se "Oj, min RP har säkert dubbelt så mycket i det värdet än vad jag har i verkligheten." Det är inte tillräckligt med verklighetsflykt för åtminstone mig.

Jag tycker det skulle vara tråkigt att begränsa sig och alla sina spelare till att spela karaktärer som är sämre eller likvärdiga med deras verkliga förmågor. Det kan vara kul för en blyg person att spela den galanta ädlingen som har lätt att prata med flickor.
Visst är det bra om han anstränger sig så mycket han kan men utan någon form av regelstöd kan det bli litet väl svårt. En persons bästa bedrift kanske inte är i närheten av det han önskar att hans karaktär skall klara av.

Dessutom finns det de som kan t.ex förföra på ett bra sätt men tycker det är tråkigt/obehagligt/osv... Då kan det också vara praktiskt att ha en regelabstraktion så att man slipper spela ut det.

Då frågar jag, förstår du vad jag menar? Det var svårt att formulera min förklaring nämligen...

Jag tror jag förstår, men jag håller inte med... Jag vill hellre hålla mitt spel öppet för alla typer. Jag tycker det blir roligare så :)
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: Fortfarande tråkigt

<I>Det var litet väl hårt. Jag har träffat många spelare som verkligen gillar att spela och försöker spela sin karaktär efter bästa förmåga men som just brister i förmågan att prestera en vinnande retorik för bluff/övertala/mm. Att bara skrota alla dessa spelare som för oviga i "munlädret" känns litet ojuste.
Det är klart att om man har en grupp fylld av veritabla mästare inom retorikens svåra konst så kan man strunta i sätt att kompensera för bristande färdighet men då har man bara kringgått denna fråga, inte löst den.</I>

Det går ju inte ut på att man ska övertala den andra spelaren, utan dennes karaktär. Vet den andre spelaren om det skall han ju spela sin karaktär så att denne lättare blir övertalad. Så man måste inte vara en mästare på "äkta" retorik, utan kunna rollspela. Och det tror jag att alla kan, eller kan lära sig. Tror inte du?

<I>Dock finns det många som i pressade situationer har en tendens att "fuska" litet, mer eller mindre ofrivilligt. Sålunda kan bonden Petter bli litet bättre på att välja sina ord när det verkligen gäller.
Om man kör på _enbart_ rollspel kommer denna typ av "fusk" uppmuntras. Man tjänar ju på det s.a.s.</I>

Fusk kan man aldrig skydda sig helt från. Att det fuskas är inte ens spelsätts fel, utan spelarnas fel. De får lägga av med fuskandet helt enkelt (det finns metoder :)).

<I>Jag tycker det skulle vara tråkigt att begränsa sig och alla sina spelare till att spela karaktärer som är sämre eller likvärdiga med deras verkliga förmågor. Det kan vara kul för en blyg person att spela den galanta ädlingen som har lätt att prata med flickor.
Visst är det bra om han anstränger sig så mycket han kan men utan någon form av regelstöd kan det bli litet väl svårt. En persons bästa bedrift kanske inte är i närheten av det han önskar att hans karaktär skall klara av.</I>

Eftersom det handlar om "simulerad övertalning" så gör det ju inte så mycket. Man gör ju sitt bästa, och förhoppningvis kan man spela mer oblyg än vad man egentligen är. Det är förstås svårare att göra samma sak rörande ex. intelligens, men det är en annan sak.

<I>Dessutom finns det de som kan t.ex förföra på ett bra sätt men tycker det är tråkigt/obehagligt/osv... Då kan det också vara praktiskt att ha en regelabstraktion så att man slipper spela ut det.</I>

Tja...sådana spärrar tycker jag inte man ska ha. Har man det så tycker jag att man kan försöka bli av med dem...tycker jag. Sedan skulle jag inte säga att dessa problem är vanliga.

<I>Jag vill hellre hålla mitt spel öppet för alla typer. Jag tycker det blir roligare så :)</I>

Jag med. Som jag sagt vill jag inte hindra någon, däremot lära dem. För rollspel är en färdighet som någon annan :)

Sist vill jag säga att jag faktiskt tror att folk, medvetet eller undermedvetet, ofta vinklar sina karaktärer så det stämmer någorlunda överens med en själv ändå. Var och en efter förmåga alltså. De som känner att de kan bli helt schiscofrena och spela sin egen motsats gör det, och de som inte känner att de kan så bra väljer roller som ligger närmre en själv. Det är vad min erfarenhet hitills säger mig, åtminstone.

/RipperDoc


<A HREF="http://www.nogo.nu" target="_new">http://www.nogo.nu</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Fortfarande tråkigt

Det går ju inte ut på att man ska övertala den andra spelaren, utan dennes karaktär. Vet den andre spelaren om det skall han ju spela sin karaktär så att denne lättare blir övertalad.

Hur avgör man hur "lättövertalad" man skall vara om man inte använder sig av färdigheten?

Fusk kan man aldrig skydda sig helt från. Att det fuskas är inte ens spelsätts fel, utan spelarnas fel. De får lägga av med fuskandet helt enkelt (det finns metoder :)).

En av metoderna kan imho vara att göra ett system som inte uppmuntrar till fusk.

Eftersom det handlar om "simulerad övertalning" så gör det ju inte så mycket. Man gör ju sitt bästa, och förhoppningvis kan man spela mer oblyg än vad man egentligen är.

Detta låter ju mycket bättre än det du sade tidigare. Jag tycker också att det är bra om folk rollspelar efter bästa förmåga. Sedan kompletterar jag detta med ett färdighetsslag, jag gissar att det är där våra stilar skiljer sig. Där jag låter ett (modifierat) färdighetsslag avgöra så låter du spelarna själva bestämma, eller?

Tja...sådana spärrar tycker jag inte man ska ha. Har man det så tycker jag att man kan försöka bli av med dem...tycker jag.

Jag håller inte med. Jag tycker att man kan fungera bra som spelare utan att vara överdrivet förtjust i att spela ut alla detaljer i en förförelsescen. Det är nog bra att inte vara helt inflexibel.

Om en spelare säger till mig "vi behöver väl inte gå in på alla de kladdiga detaljerna? Det här är vad jag vill uppnå: ...", så kommer jag acceptera det. Jag kommer inte tycka att han/hon är feg, blockerad eller på något annat sätt trasig.

Sist vill jag säga att jag faktiskt tror att folk, medvetet eller undermedvetet, ofta vinklar sina karaktärer så det stämmer någorlunda överens med en själv ändå.

Jag kan verkligen inte hålla med. Det är rätt vanligt, i.a.f bland dem jag spelar med att man väljer karaktärer som är vitt skilda från spelarens verkliga förmågor. Jag har t.ex spelat en riktig fixartyp som hade kontakter överallt och hade mycket lätt för att kommunicera med samhällets skummare element. Jag som person har ingen aning om hur saker går till i undre världen men jag tyckte inte att en sådan småsak skulle hindra mig, och det gjorde den inte... Jag spelade efter bästa förmåga och slog tärningar som hjälp.
Jag har även spelat en riktigt läskig typ som var mästare på att skrämma folk till att göra saker genom mer eller mindre implicerade hot. Detta är också långt utanför mina förmågor i det vanliga livet men möjliggjort genom de små tärningarna...
 

Evil Peter

Hero
Joined
23 May 2000
Messages
1,008
Location
Västerås och Fagersta
Re: Kan du då förklara vad färdigheterna är till för?

Jag använder sällan sociala färdigheter odh dylikt. Men ju mer "fysiskt" det blir, desto oftare låter jag värdena ta över.

Ok, det kan säkert fungera om man använder färdighetsvärdena till att avgöra hur bra man får övertala, förföra osv. Det är ju rätt dåligt rollspelande att övertyga någon på ett bra sätt om ens rp bara har 5 eller liknande. Detta tar dock bort ett viktigt element i rollspel tycker jag. Om man är född med torrt munläder "får" man alltså inte spela t.ex. en adlig casanova eller slipad affärsman eftersom man själv inte är bra på att hantera de sociala färdigheterna. Det kanske är lite långsökt men jag tycker det är ett liknande fall som att man måste kunna fäktas för att få spela en riddare. Idén med rollspel är väl att man ska kunna vara någon annan än den man är och uppleva andra karaktärers för- och nackdelar?

C
 
Top