Nekromanti För bra i strid

[Bengt]

Nu är det nog något jag inte har fattat (igen). Mina spelares rollpersoner känns allt för bra i strid.

Det är ju hur enkelt som helst att höja upp en stridsfärdighet till 15 och det tillsammans med motsvarande grad i undvika (eller så parerar de) gör ju att de träffar nästan jämt och är hopplösa att träffa. Självklart kan jag skicka på dem ännu bättre motstånd men det blir mest en massa viftande och ingen träffar. Och det här ska ju vara rätt gröna och färska rollfigurer.

Och än värre är det för de som använder sköld, med sköld ska man bara slå Ob2T6 för att lyckas blockera och har man då 12 i färdighet lyckas man nästan hela tiden.

Ska tillägga att jag bara har låtit dem få halva erfarenhetspoängen mot vad de skulle ha fått enligt reglerna.

Magikerna däremot händer det inte så mycket ifrån, de är rätt ofarliga.

 

[Dartagnan]

Det du kan använda för att göra det lite mer spännande är differensen av färdighetsslaget. Har man högre differens än den som blockerar eller undviker lyckas man.

Vid undvika kan det vara lämpligt att låta motståndaren träffa men halvera skadan ifall den undvikande får bättre differens.

Vad det gäller sköld så får man tänka på att den hålls oftast i fel hand och således +Ob1t6. En dubbelhänt person å andra sidan kan hantera skölden med ob2t6.

Så kör vi i alla fall.

//D

 

[Marukusu]

"Vad det gäller sköld så får man tänka på att den hålls oftast i fel hand och således +Ob1t6. En dubbelhänt person å andra sidan kan hantera skölden med ob2t6."

Fel. Sköldar är anpassade för att användas med "fel" hand, samtidigt som man skall ha ett vapen i "rätt" hand. Det blir alltså Ob2T6 även om man blockerar med "fel" hand (eftersom att man "ska" göra det).
Detta har tagits upp tidigare och officiellt verifierats.

...Annars så finns det mycket enkla sätt för en SL att skydda sig mot spelare som gillar att slåss. Bågskyttar, droger/gifter, magiker och femme fatales brukar kunna erbjuda ett mycket vasst motstånd även mot de mest ärrade krigarna om de sköter sina kort rätt.

- Danne, var bara tvungen.

 

[Marcus J]

Säg att det slås ob4t6 för Undvika, vilket var en förändring som vissa element ville införa i Eon 3 men son slopades på grund av bakåtkompatiblitet.

Sen så funkar det alltid att skicka en fuling som slår riktigt hårt på dem. Om de pararer så flyger BRYT bort så snabbt att du knappt kan se det, dessutom så blir de tillbakaknuffade och kan till och med ramla. Undviker de så är det enligt den tidigare föreslagna husreglen svårare.

Var dessutom inte rädd att ha fler motståndare än rollpersoner.

Funkar inte det så får du hiva fram en overkligt bra Rakhorilönnmördare eller ett gäng tunga armborst.

 

[Blasphemy]

Eon är ett spel där man generellt sett är bättre från start än många andra rollspel. Det är inte samma pajaskonster över det hela: "Rollpersonen är en soldat men kan knappt hantera sitt vapen."

15 är en helt okej nivå i Eon men möter vardera rollperson som har en sådan FC två motståndare var med korrekt utrustning och samma färdighetschans så har de STORA problem.

Dessutom så är Eon ett såpass dödligt system så att hur bra FC du än har så drar man sig för strid med många eller farliga krigare. Så innan du börjar dela ut mindre poäng testa och spela med vanliga rollpersoner och sedan kan du justera motståndet efter det.

 

[ripperdoc]

Eftersom stridsreglerna är såpass avancerade i Eon finns det mycket optimerande man kan göra. Läs igenom reglerna och tänk till lite. Det finns en mängd taktiker som är bra eller dåliga mot olika motståndare.

Men vad som är mer intressant är att ge dina spelares rollpersoner en uppgift som inte innebär strid. Lås in dem i en labyrint med gåtor som måste lösas genom spelarnas intelligens eller slag mot lämpliga färdigheter. Ge dem uppdrag att övertala någon, med färdigheten Övertala. Ge dem uppdrag som baseras på andra färdigheter än strid. Det är roligare, och spelarna förstår snart att de inte kan göra optimerade krigare hela tiden eftersom de måste vara duktiga på andra saker också.

Sist men inte minst - en bra magiker som motståndare tar lätt ut vilken krigare som helst. Det är bara att slänga en smärta, blödning eller motsvarande. Ta en titt på besvärjelserna och experimentera fram en duktig SLP-magiker.

 

[DesertRain]

Om du tycker att det är försvårt att träffa, rekomenderar jag att man använder den frivilliga regeln om lyckade försvar på sidan 37 i spelledarens guide. Med den blir det inte bara enklare att träffa utan också mer realistiskt. Där finns även några andra regler man kan använda för att striden kan bli mer taktisk och realistiskt.
/Purgatory

 

[Zolod]

Jag fattar inte vad du pratar om ens; Eon har enligt mig ett stridssystem som är väldigt dödligt om man kör med rollpersoner på den nivån ni verkar ha iaf om de relativt ofta är i numerärt underläge.

Om en ensam RP på del nivån möter två motståndare så gör +Ob1t6 på VINIT att han med stor sannolikhet förlorar iniativ och sedan kommer han bara att få stå och ta stryk, vilket gör striderna något långa men absolut inte för lätta. Själv så brukar jag redan från start tillåta RPna att ha åtminstånde uppemot 18 i FV annars så får de det alledes för svårt mot flera motståndare samtidigt (och många moståndare vill man ju ha i sina äventyr så att man får en någorlunda maffig upplevelse ).

 

[Big Marco]

Re: Undvika

Säg att det slås ob4t6 för Undvika, vilket var en förändring som vissa element ville införa i Eon 3 men son slopades på grund av bakåtkompatiblitet.

Ja, och jag ångrar mig fortfarande.

Meningen var att de tre basförsvaren alla skall ha olika för- och nackdelar.

Blockera: Enkelt (Ob2T6) men risken att knuffas bakåt är stor, Bryt ett problem
Parering: Normaltsvårt (Ob3T6) men risk att ens vapen skadas, viss risk för knuff
Undvika: Svårt (Ob4T6) utan risk för vidare effekter vid lyckande.

Men nu stör Ob3T6 på Undvika det hela lite - Undvika är för bra helt enkelt. När jag spelar själv så använder jag inte heller de fyra varianterna av Undvika.

 

[Kropotkin]

Vill du att de skall vara gröna och färska så behöver du inte tillåta dem att höja till 15 för i vapenfärdigheter. Med FV 15 är man en duktig och kompetent krigare, inte direkt grön och färsk.

En god sed som jag ser det är att spelaren skall kunna motivera sin rollpersons färdighetsvärden. En klen snickarlärling med Stridsvana 0 skall rimligvis inte ha Svärd 15.

Spelledaren skall aldrig vara rädd att sätta begränsningar för sina spelare. Har du planerat ett äventyr som bygger på fulleslagsmål mellan bonddrängar så säg åt dem att höja sina värden på Supa istället. En Cirefalisk vapenmästare som ramlar runt i drängastugan ser bara fånig ut.

Om inte annat kan du alltid göra som redan föreslagits och slänga 3-4 Gûrder på varje rollperson. Bett i hälsenan gör alltid lika ont.

 

[Phelan]

Re: Undvika

En annan möjlighet för att begränsa Undvika är ju att låta det minska den offensiva förmågan. Antingen genom att ge +Ob1T6 på egna anfall den rundan (förutom svårighetsökningen av flera handlingar) eller helt enkelt förbjuda attacker samtidigt. Som jag ser Undvika framför mig så är det väldigt defensivt och man får lägga väldigt mycket av sina ansträngningar för att komma bort från motståndarens blad/yxa/lyktstolpe och då borde förmågan att göra en attack tillbaka vara väldigt begränsad. Om man är försvarare och gjort en Undvika borde man kanske ha +Ob1T6 på VINIT rundan efter. Som jag ser det ska Undvika kanske inte vara så svårt i sig, men det är något väldigt defensivt som kännbart ska minska de offensiva möjligheterna.

För att det ska funka om det är Anfallaren som gör ett Undvika på ett Motanfall så kan man istället slänga in ytterligare +Ob1T6 om man redan gjort en attack den rundan.

Mvh / Phelan

 

[Bengt]

Tack alla för tipsen. Men alla förutom Zolod tycks åtminstone hålla med om att färska rollpersoner med 15 i vapenfärdigheter är väldigt bra sådana. Eftersom jag vill ha ganska gröna rollpersoner ska jag se över deras nivåer lite och kanske begränsa dem till 12 eller så.

Och de har redan märkt att de har lite klent på vissa andra färdigheter. Dock är det så att det allt som oftast saknas den färdighet man är ute efter eler så är det lite diffust. T ex om de använder brinnande pinnar att sticka med, ska man då kanske låta det fungera som spjut? Vissa saker hamnar lite mitt emellan andra färdigheter och då gäller det att tänka till och låta dem få lite bonus från liknande färdigheter. Det är tråkigt att slå mot attributen direkt.

Och självklart har de mycket att göra förutom att slåss. Två speltillfällen har innehållit ett skeppsbrott och startat en expedition genom djungeln men bara två strider. En mot ruffiga tjuvar och en mot lermonster med 20 skadekolumner som nästan inte går att skada med vanliga vapen.

 

[Ost]

Men alla förutom Zolod tycks åtminstone hålla med om att färska rollpersoner med 15 i vapenfärdigheter är väldigt bra sådana.

Här är en till som inte riktigt har samma erfarenheter... jag har sett alldeles för många FV 15-RPer som stupat i strid på de mest besynnerliga sätt, och über-SLPer som fullkomligt slaktats av gröngölingar... naturligtvis flyttar höga FV över oddsen i ens favör, men EONs stridssystem är lynnigt och oförutsägbart - allting kan hända!

 

[Svarte Faraonen]

Slåss dina SLP smart?

Det vanligaste problemet när en rollperson blir "för bra" är att man som spelledare aldrig riktgt tänker på motståndarnas taktik. Man sätter bara upp en gubbe per rollperson och låter dem banka loss på varandra. Med lite strategi kan en underlägsen grupp "kanonmat" fortfarande dominera rollpersonerna. Om rollpersonerna rör sig in i fientligt område, låt dem inte möta fienderna ansikte mot ansikte, utan förbered ett bakhåll. Om fienderna har bågar, låt dem gömma sig och beskjuta rollpersonerna. Tvinga rollpersonerna att slåss i uppförsbacke (svårare att slåss, mer utmattning). Om fienderna har lättare rustningar än rollpersonerna, dra nytta av deras ökade rörlighet och (förmodade) bättre kunskap om terrängen för att tillåta att de retirerar, gömmer sig och tvingar rollpersonerna att jaga efter tills alla de där utmattningskryssen ger rollpersonerna en nackdel. Om fienderna befinner sig på en plats där det är möjligt, låt dem bombardera rollpersonerna ovanifrån med stenar och liknande (exempel kan vara om rollpersonerna lurats in i en ravin eller liknande, men även till exempel om fienden befinner sig på ett höloft i en lada). Kort sagt, slåss smart, och dina spelare kommer snart tvingas tänka för att överleva i stället för att bara lita på sina färdighetsvärden.

 

[Bengt]

Re: Slåss dina SLP smart?

Du har helt rätt. Men det är ju också exakt därför jag inte vill att de ska vara för bra, tvinga dem att tänka mera och inte bara lita till svärden.

De har bara fått smaka på enkla rakt-på-strider men striderna har trots allt en mycket underordnad betydelse i min kampanj.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Slåss dina SLP smart?

Använd då rollpersonerna som måttstock för vad som kan förväntas av en motståndare i spelet. Anta att en genomsnittlig rollperson vid start (21-22 år gammal, normal yrkesframgång) kan stå som mall för den typiske yrkesmannen i början av sin karriär. Detta innebär att en sådan person har en handfull färdigheter kring 15, vilka antagligen är vapenfärdigheter och liknande om personen slåss på en yrkesmässig basis. Så om rollpersonernas fiender hyr in legoknektar eller andra skumma typer mot dem, låt dem befinna sig på samma kompetensnivå.

Jag kan tänka mig att följande faktorer kan användas för att ge olika typer av motståndare en fördel:

Bönder, thugs från slummen, tirakiska stammedlemmar, med mera: Rollpersonerna slåss på bortaplan. Deras motståndare vet var alla gömställen finns (de får -Ob1T6 på Gömma), var i träsket man kan ta sig över torrskodd och var man sjunker ned i gyttjan (rollpersonerna måste slå för RÖR eller Tur varje runda för att inte sjunka ned och fastna), hur takvägar och bakgator går (låt rollpersonerna fastna i en återvändsgränd eller liknande), med mera.

Inhyrda soldater: Rollpersonerna är jämnt matchade. Soldaterna är folk som regelbundet slåss för sitt uppehälle, varje dag tränar för att hålla igång stridsfärdigheterna, med mera. När de får pengar är det en sund investering att lägga dem på en bättre rustning eller en ny sköld. Dessutom har de kunskap om olika taktiska grepp man kan ta till, till exempel att besitta en fördelaktig position.

Det ensamma monstret, trukhbärsärken, och liknande: Varierar beroende på typ, men huvudpoängen är att detta är en fysiskt överlägsen och numeriskt underlägsen fiende. Dra nytta av trånga utrymmen där rollpersonerna ändå bara kan anfalla en åt gången. Om monstret har mörkersyn och rollpersonerna inte har det, dra dig inte för att utnyttja ljusförhållanden. Underskatta inte skräckeffekten när den här besten överraskar rollpersonerna (slag för Stridsvana för att inte gripas av panik kan vara tänkbart).

Något som kan vara mycket roligt om man har en grupp SLP som matchar rollpersonerna i skicklighet (till exempel en grupp skickliga och välrustade legoknektar) är att göra det strategiska planerandet till den huvudsakliga konflikten. Båda sidorna försöker tvinga in den andra i en situation där de befinner sig i en strategiskt underlägsen position, så själva striden blir ganska kort, medan förberedelserna bara begränsas av spelarnas fantasi. Överraskningsanfall, fällor, avtal med tredje parter, med mera bör finnas att tillgå som medel. En fin "fisktankig" utmaning.

 

[Blasphemy]

Re: Undvika

Jag har en liten husregel som säger att man får en nivå svårare (+Ob1T6) på undvika om man har tyngre rustning än läder. Detta har inte att göra med den utmattning man får utan att man helt enkelt blir klumpigare om man springer omkring i en ringbrynja eller ett metallpansar.

 

[Marukusu]

Re: Aber...

Nu skall jag avvika från min sadistisk-SL-image och bli mer av en softliner. Så att ni vet.

Som SL så bör du tänka på att inte göra motståndarna för bra. Jag har mer än en gång råkat ut för totalt utplånade spelgrupper och jag kan avslöja att det inte är så jäkla kul när man inte är SL längre... dock mest eftersom att man måste börja om från scratch igen, ytterst få vågar bära hand mot den allsmäktige DANNE.

Hursomhaver så skall naturligtvis SLP ha ett eller flera mål att arbeta efter och anledningar till sitt agerande (som inte nödvändigt vis går ut på att döda alla RP, se ovan). Man kan t.ex. låta fienden försöka tillfångata RP istället för att döda dem, kanske för att förhöra dem eller använda dem som "gisslan" och kräva lösen från sin fiende (faktiskt mycket vanligt förr i tiden - åtminstone om de tillfångatagna var ädlingar).

- Danne, med Xtremt mycket XP.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Aber...

Givetvis ska man inte sträva efter att döda rollpersonerna, även om jag anser att det är fullt legitimt att sätta upp situationer där ogenomtänkta handlingar kan få grava konsekvenser, till exempel förlust av viktiga ägodelar, kontakter eller just död.

"Hursomhaver så skall naturligtvis SLP ha ett eller flera mål att arbeta efter och anledningar till sitt agerande (som inte nödvändigt vis går ut på att döda alla RP, se ovan). Man kan t.ex. låta fienden försöka tillfångata RP istället för att döda dem, kanske för att förhöra dem eller använda dem som "gisslan" och kräva lösen från sin fiende (faktiskt mycket vanligt förr i tiden - åtminstone om de tillfångatagna var ädlingar)."

Här berör du också en annan mycket viktig sak, nämligen att mycket få personer är beredda att slåss till döden. Om man ser en av personerna på sin egen sida dö -- en person man kan ha känt i flera år och varit en god vän eller åtminstone medarbetare till -- kommer man, om man inte grips av våldsam hämndlystnad (regeln för Raserianfall), antagligen att tänka på att ge upp. I övrigt håller jag helt och hållet med -- det är både vettigare och roligare om SLP har ett mål annat än att utplåna rollpersonerna.

Dock vill jag hävda att denna typ av situation hjälps av den sorts taktiska manövrerande jag tidigare beskrivit -- det är enklare att säga "ni är i underläge, ge upp" om rollpersonerna faktiskt är omringade, uttröttade, med mera. Annars har spelare en tendens att vara fruktansvärt envisa och rusa in i säker död, bara för att de inte har begripit att kapitulation faktiskt är en möjlighet.

 

[dream]

Uppfriskande! Invändningen brukar annars vara att Eon är för dödligt...

Själv tycker jag inte att rollpersonerna blir för bra. Det spelar ingen större roll enligt min erfarenhet huruvida man har 10 eller 15 i sitt vapen - andra saker är mycket mer betydelsefulla i Eon:

* Stridsvana! Eller snarare VINIT. Om du vill ge dina spelare en utmaning, höj motståndarnas stridsvana / skicka mer än en person på dem (så att spelaren får svårare VINIT)
* Utrustning! Om rollpersonerna har tunga rustningar så testa att låta dem möta lätt rustade, smygiga bakhållspersoner. Om rollpersonerna är lätt rustade, låt dem möta lite plåtnicklasfolk... Generellt är reglen att om man är tungt rustad så kör man ingen parad - snabba anfall, om man är lätt rustad kör man blockad om man är oerfaren och undvika om man är erfaren - undvika är svårare, men du slipper riskera att bli tillbakaknuffad.
* Taktik! Om rollpersonerna verkar vinna för enkelt - låt motståndarna greppa / tackla / använda avståndsvapen / gift / annan valfri taktiskt vettig manöver... Du kan också pröva att låta motståndaren finta eller anfalla flera gånger för att få upp svårigheten för spelarna. Låt personer som använder sköld smaka på några tunga anfall från ett stort vapen, se hur de reder ut att vara tillbakaknuffade eller liggande! Använd motståndare som kan fälla rollpersonerna etc. etc.

Hoppas det hjälper...