Problemet med frågeställningen, i min mening, är att den antyder (men säger inte rakt ut) att det finns uteslutande termer. I.e antingen är du förtryckt, eller också inte, eller att du antingen är mer förtryckt eller mindre förtryckt jämfört med en annan. Det var säkert inte OPs mening, och OP menade säkert inte att göra så med flit, eller också har jag missuppfattat vad OP menade, men det är ett logiskt felslut none the less. Dvs, att säga att det är antingen eller, är ett felslut.
Förtryck kan inte förstås i absoluta termer. Det kan ofta inte heller förstås i relativa termer, och då menar jag typen "mörkhyade män är mer förtryckta än ljushyade kvinnor." Snarare fungerar förtryck i kontexter. Vissa är förtryckta i många kontexter, andra i färre kontexter, och dessa kan ofta inte sättas i relation till varandra. T.ex blir det helt absurt att jämföra kvinnors sexuella förtryck med mörkhyade mäns förtryck i ett rättsystem (om dessa två förtryck existerar i samma samhälle).
Nu blir det såklart frestande att börja räkna, typ som en poängskala - den som är förtryckt i flest kontexter är den som är mest förtryckt. Men det målar inte heller en rättvis bild eftersom extremt förtryck i en enda aspekt kan vara nog för att göra livet outhärdligt för en grupp, medan förtryck i alla aspekter, men till väldigt liten grad kan göra livet synnerligen krångligt, men inte olidligt, för en annan grupp.
Om vi målar upp ett exempel av två stycken non-descript grupper, där den ena systematiskt blir arresterad och dömd till böter, men inget annat, och den andra sällan blir arresterad och dömd, men när det väl händer är det enda straffet tortyr och döden. Vilken av dessa är förtryckt? Måste vi välja mellan dem?
Sådant är mitt perspektiv. När man adresserar problem tycker jag inte att man skall väga dem mot andra problem och försöka passa in dem på en skala så att man kan prioritera endera framför den andra. I.e - det är synd om X men inte Y, för X har det värre. Båda kan vara förtryckta, och båda kan behöva hjälp, båda kan ha problem som behöver lösas.
Inte heller är privilegie och förtryck uteslutande. I.e inget hindrar båda från att vara sanna samtidigt. Är man mörkyad, och man, så kan man vara både utsatt för förtryck (som mörkhyad) och ha privilegier (som man). Dessa två är inte uteslutande. De är beroende av kontexten i vilken de befinner sig. Likaså gäller såklart för kvinnor. Inte heller kan en ensam frågeställning enkelt lösas genom svart-vitt tänkande. Exempelvis kan kvinnor vara förtryckta (exempelvis) i yrkeslivet, men privilegiade när det gäller (exempelvis) straffskalor.
Vill man lösa problem, speciellt problem som rör sociala strukturer, så duger det inte att försöka dela in människor enligt skalor om lidande eller proklamera definitiva påståenden om dess situation. Det hjälper ju föga ljushyade kvinnors situation i arbetslivet om vi sänker deras straffskalor ytterligare, och det hjälper ju knappast mörkhyade mäns situation i rättsystemet om vi ger dem högre lön på deras arbetsplats (om det nu är sådana situationer dessa grupper är i).
Det enda som hjälper är att adressera specifika problem, specifika sociala strukturer, snarare än att göra svepande påståenden om hela grupper. Det är åtminstone min mening.