Nekromanti Fajt med utomjordingar. Gör den intressant.

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
Åkej, så vi har en fajt med utomjordingar på en främmande planet. Rollpersonerna är som Terran Marines i StarCraft, ungefär. Utomjordingarna kan se ut hur som helst (tekniskt avancerade, jätteamöbor, flygande hajar, intelligent planet, zombiesoldater ...).

Gör det intressant! Exempel:

Utomjordingarna har satt en bomb att detonera. De tänker ta livet av allihop!Rollpersonerna måste ta sig fram till bomben och desarmera den innan det smäller!

Ös på! Jag vet att det finns massor med expertis om detta!
 

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
2,116
Location
Off grid
Ge utomjordingarna en grymt bra förmåga, osynlighet, snabbhet eller vad som helst. Den ska vara så obalanserad att spelarna blir chockade första gången det stöter på dem. Hitta sedan ett eller flera enkla sätt att motverka det - t.ex. att den bara fungerar i mörker, inte så effektiv i trånga utrymmen eller att man kan få dem synliga genom att hälla saltsyra på dem.

Då blir de (förhoppningsvis) engagerade, får möjlighet att problemlösa lite och sedan nöjet att överlista dem (alt neutralisera övertaget).

//EvilSpook
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,077
Location
Nordnordost
3:16 är ett rollspel som handlar om biffiga rymdsoldater som bankar exotiska monster.

Det var mest en fråga om det var det spelet vi diskuterade.
 

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
2,116
Location
Off grid
Ah tack!
Annars kunde kanske Johannes 3:16 vara en variant för att få det intressant - om än lite drastiskt.

//EvilSpook
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Den främmande planeten är en del av ett stjärnklustersystem. Planeten Delta Virgidia-III kretsar kring Delta Virgidia, som är den fjärde av åtta stjärnor som virvlar runt Alpha Virgidia, en stor röd superjätte. De olika stjärnsystemen ligger på mellan trettio och hundratjugo ljusdagars avstånd från varandra, och närmast Delta Virgidia är just Alpha Virgidia.

När scenariet börjar så har Alpha Virgidia precis gått nova, och explosionen vrålar fram i rymden i nära ljusets hastighet. Om trettio dagar kommer chockvågen fram. Den är stark nog att slå bort koronan från stjärnan Delta Virgidia (för att inte tala om atmosfären på Delta Virgidia-III), och mikrovåga allt levande i systemet.

Rollpersonerna har trettio dagar på sig att evakuera sig själva och civilisterna på Delta Virgidia-III. Kruxet är att det är helt jävla omöjligt med pågående krig mot utomjordingarna. Det innebär att de för att ha en chans att lyckas måste få till ett andrum för evakueringen, exempelvis genom att förhandla fram ett vapenstillestånd eller skapa en buffertzon kring evakueringsområdena.

Och fienden är precis lika desperata som rollpersonerna. De har sina civila att evakuera, och kommer att ta till alla till buds stående medel för att göra det.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
Visst är det 3:16. Men deltagande i tråden kräver inte kunskap om spelet, så jag ville inte skrämma bort folk. Tänk inte 3:16, tänk "Space Marines skjuter utomjordingar". Det skulle kunna vara vilket spel som helst. Så kom med roliga förslag, istället!
 

Snow

Swashbuckler
Joined
17 May 2000
Messages
2,617
Location
Klippan
Fienderna är 300 meter höga trebenta svampliknande växter. De börjar med att (antagligen helt omedvetet) stampa på rollpersonernas landare. Alla vapen rollpersonerna har (om de inte har kärnvapen) är helt verkningslösa. Däremot kan de gå in i svamparna och kämpa mot deras sporer. Sporerna är synnerligen sofistikerade och har små arenor i svamparnas hattar. Där utmanar de rollpersonerna på strid.
 

Wilmer

Hero
Joined
9 Jan 2005
Messages
1,086
Location
Grindmaiden
Ge utomjordingarna konstiga exoskelett (vilket jag antar människorna har). Om de har kontakt med radio så kan de hacka sig in på människornas radiolänk och skratta otäcka insektsskratt åt dem. Tufft i kombination med osynlighet, om utomjordingarna gillar att tauntas och så så blir det en svag, då kan man upptäcka dem genom att läsa av var radiovågorna kommer ifrån. Annars kan du ju ge dem sjukt underliga exoskelett men som twist så är det människor på insidan som antingen försöker lägga skulden utomjordingar eller så är det något konstigt mode/experimentella dräkter.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Vrede och tvivel
När terras skepp närmar sig planeten så beskjuts de från densamma. Vapnen har horribla effekter, skeppen som träffas vibrerar sönder och de egna soldaterna dör skrikande i rymdens vaccum. Ordern till de kvarvarande skeppen är att eliminera alla fiender på planeten. Planetens befolkning är dock helt fredliga och endera oförmögna eller ovilliga att slåss. När terra-skeppen anlände så akitverades uråldriga meteorskyddsutrustningar och slog ut flera av terrans skepp. Spelarna skall gå från raseri över den grymma döden som deras kollegor gick till mötes till tvivel och avsmak för det uppdrag som de har. Planetbefolkningen flyr skrikande undan terrans eld, de sitter hukande i sina hus, kramandes varandra och sina familjer när terrans sparkar in deras dörrar. Gråtande barn, skrikande mödrar och förtvivlade fäder.

Skuggor av stål och sten
Stora delar av planetens yta består av ruiner från en fallen civilisation. Ruiner av enorma städer och förvridna skelett av torn och andra byggnader finns överallt. Det ger ett kluvet intryck; Vissa aspekter av ruinerna ger intrycket att de förföll för inte alls länge sedan medan andra aspekter ger intrycket av att de förföll för århundranden sedan. Termiska effekter verkar ha använts som drivkraft. Många av ruinerna ryker fortfarande. Rester av stora metallmonster ligger utspridda här och var och vartefter tiden lider så hittar man även kompletta sådana. De är alltid helt stilla, men sensorer och undersökningar ger underliga resultat. Sensorer plockar upp energisignaturer och om man lyssnar nära på dem så kan man höra långsamma rytmiska dunkanden och tysta väsanden. Ofta hörs olika ljud. Knäppanden, saker som rasar, surrande ljud i natten, saker som drar förbi månen, rörelser i periferin. Inuti väggar hörs susande av ånga och vatten. I stora underjordiska komplex hörs tunga, stegliknande ljud på långt avstånd. Plötsligt ökar de i frekvens och verkar komma närmare…



Sedan borde man göra någonting av videon till Linkin parks In the end...
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,077
Location
Nordnordost
Och nu kan de som till äventyrs vågar sig på att använda sökfunktionen hitta tråden om de vill läsa om 3:16. Awesome!
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,901
Location
Stockholm
Halvt snott från Scalzis "The Last Colony":
Rymdvarelserna lever inte på någon planet, de lever i rymdens vacuum. Via evolution, mutation eller modifikation är varje rymdvarelse så gott som helt självförsörjande. De behöver inte andas, äta eller defekera på vanligt vis, utan kan klara sig i rymden i månader i sträck. Men då och då måste de, likt valar, fylla på sina förråd av syre, mineraler m.m. Det är då, när de landar på en planet eller måne som de är som mest sårbara. I rymden, däremot, är de nästan oövervinnerliga: för små för att synas på radar eller upptäckas med andra sensorer. En favorit taktik de har i strid är att i lugn och ro "simma" fram till ett fiendeskepp, sätta fast några sprängladdningar på lämpliga ställen, simma därifrån och boooom.

I bland händer det att dessa rymdisar är för långt borta från en lämplig planet när det börjar bli dags att fylla på förråden. Vid sådana tillfällen kan en armada av förbipasserande krigsskepp duga som substitut.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
En massa bra stuff! Tack, alla. Jag är dock mest intresserad av "små" grejor, som man använder i en viss strid, snarare än hela scenarier. Mitt exempel med bomben var otydligt -- jag menade att det var en bomb som skulle döda alla i, typ, byggnaden de befinner sig i.

Ett annat exempel: Rymdvarelserna fyller på sina ranker med hologram. Endast var tredje fiende är riktig. Rollpersonerna måste hitta ett sätt att kontra hologrammen, annars kommer det att ta tre gånger så lång tid att förgöra alla!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
Ram said:
Vrede och tvivel
Det här är lustigt, för det är precis så jag försökte nalka mig spelet förut. Ett starkt tema i 3:16 är att det inte finns något krig, bara en masslakt arrangerad av människorna. I förra uppdraget kraschade rollpersonernas skepp på en planet, och de vaknade upp, räddade av fredliga utomjordingar som lagat ihop deras kroppar. Deras reaktion? Döda alla utomjordingarna och spränga sjukhuset de befann sig i. "Äckliga pacifister."

Och nu har jag insett att mina spelare mest vill ha utomjordingsdödaraction av 3:16-kampanjen. Så jag tänker ge dem det, och hålla kampanjen ganska kort.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
M-kay... Andra tankar då:
* Oregelbunden gravitation. Planeten har av någon anledning oregelbunden gravitation och vartefter RP vandrar runt på densamma så får de anpassa sina metoder och strider efter de förhållanden som råder. Man möter olika aliens beroende på gravitationskraften etc.
* Strålning. Drop ship:et slås ut av en radioaktiv storm och krashar i ett otillgängligt område. Strålningen börjar genast slå hårt mot RP och de måste slå sig ut så fort som möjligt. Strålningen kan sedan ge udda bieffekter under detta scenario eller under nästkommande såsom paranoia, psykoser, halvlatenta superkrafter som telepati eller telekineti (?), plötsliga sjukdomar etc.
* Finna nya vapen. Någon av de aliens som man battlar med droppar ett nytt vapen med unika egenskaper.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Snodd från Halo Jones: planeten är så supertung att det dels krävs särskilda g-skyddsdräkter för att inte mosas till en blöt fläck (bokstavligt talat), och dels innebär det kluriga tidsdilationseffekter: går det fem minuter på planetens yta så kan det gå åtskilliga månader i resten av universum.

Space marines bor i g-avskärmade underjordiska komplex där gravitation och tid är normala, och kan endast komma ut genom en särskild g-sluss. Deras dräkter är också g-avskärmade, men minsta brott av dem innebär att g-fältet letar sig in och förvandlar personen i den till en blöt flöck. Tidsdilatationen är bara partiell i dräkten - man upplever det som att allt annat går i slow motion (till skillnad från de g-avskärmade komplexen, där man upplever det som att allt annat står still).
 

bobbo_UBBT

Veteran
Joined
2 Sep 2006
Messages
51
Location
Edsbyn
Det är väldigt resurskrävande att sända människor till andra solsystem.Infateriet har bara basutrustnig typ: Automatkarbin,Hjälm,Skyddsväst och Skyddsmask.Det är kanske till och med så att allt är tilvekat på plats så att typ hjälmen är en stålpotta.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
BRUS : Akt Ett.

BRUS
En blodisande rymdfabel om de påfrestningar som några hjältars vänskapsband utsattes för i utrotandet av den nesliga UnOscillator-civilisationen.

Akt Ett - Sergeant Cuntslit's besked
eller Hur jag slutade fitta mig och blev en Badass Motherfucker

Rollpersonerna kommer som pojkar till Fort Jaffe, för att drillas till att bli män.
De kommer som veka civilister, men skall omstöpas till att bli kallhamrade krigsmaskiner.
När de kommer så har de färg på kinderna, glimtar i ögonen och leenden på läpparna. Det är för att de haft ynnesten att växa upp under trygga och bekväma former, vilket enbart beror på de uppoffringar och försakelser som imperiet gjort för deras skull. Så de står till skuld till imperiet, och nu har det blivit dags att börja betala tillbaka på den skulden.

Det här förklarar Drill Sergeant Kunzlieb för rollpersonerna, som alltså precis har tagit sina första steg in i armén. Fort Jaffe ligger på en kall och ogästvänlig planet, och de flesta baracker och lokaler är nedgångna med revor i väggar och tak som blåsten tjuter igenom, och som släpper in det kalla klimatet utanför.

Kunzlieb är en härjad veteran med fruktansvärda brännskador över halva ansiktet och ett gapande, köttigt vertikalt hål där hans mun skulle ha suttit, ur vilket tolv rör och slangar ringlar ut likt ormar för att sedan sitta inkopplade i olika uttag över hans rygg och bröstkorg. Kunzlieb talar inte, utan projicerar tankar som en talsyntes läser upp i rollpersonernas comutrustning. (som spelledare kan du åstadkomma storverk genom att använda en talsyntes för att kommunicera med spelarna, där du matar in meddelanden i en dator och låter de bli upplästa genom högtalarna samtidigt som du tittar in i spelarnas ögon och låter ditt ansikte signalera samma känslor som Kunzlieb uttrycker) Kunzlieb får snabbt öknamnet cuntslit för att revan i hans ansikte ser ut som en proppfylld vulva.

Kunzlieb är inte den vresiga Full Metal Jacket-typen som skriker och gormar (eftersom han förmår ingetdera) utan föredrar att använda en kombination av uttdragen psykologisk tortyr och elchocker för att diciplinera manskapet. Han går mycket långsamt fram till personerna han vill tala med (han bär alltid en lång, svart läderrock som knarrar något förskräckligt när han rör sig), lutar sig fram obehagligt nära dem och försöker provocera fram reaktioner från dem. Och så fort någon väl blir uppretad så trycker Kunzlieb ett snabbt tryck på en fjärrkontroll för att snabbt avsluta diskussionen genom att få den uppkäftige rekryten att rulla runt på golvet i konvulsioner av en serie kraftiga elchocker.

Kunzlieb är särskilt intresserad av att så split mellan rekryterna, genom att exempelvis dela in dem i grupper som måste tävla mot varandra, där förlorarna får sova i den kallaste och dragigaste sovsalen. Eller genom att ge vissa rekryter i uppdrag att ansvara för sina vanartiga och underpresterande kamrater, på så vis att när den underpresterade rekryten gör bort sig så kommer de båda att bestraffas samtidigt.

Träningen sker mestadels på holodeck, där rollpersonerna först får höra en käck röst som till tonerna av marschmusik meddelar saker som "Dagens simulation kommer bli ett återgivande av Utrotandet av Den Fega Slemsäck-rasen, 8008. De Fega Slemsäckarna hade fräckheten att gå till omotiverat angrepp mot de mänskliga kolonisatörerna som upptäckt och landat på planeten de döpte till "Another New Hope", där De Fega Slemsäckarna gömde sig. En humanoid ras av kortvuxna amfibier med förmodade homosexuella böjelser - här är en illustration som en av våra modiga soldater ritat, där en av dem fiskar efter ålar genom att moona under vattnet - så hade de inte mycket att stå emot vår snabba och obarmhärtiga motoffensiv som ni snart skall få äran och nöjet att återge", och så vidare. Det är korta briefings som visar hur imperiet hånar och/eller demoniserar sina fiender, innan rollpersonerna kastas in i krigssituationer och man använder stridsreglerna som vanligt. Dessa strider är dock överglamouriserade och tillrättalagda. I uppdrag där man skall rädda gisslan så består dessa av idel storbystade cheerleaders, och så vidare.

På en stor dataskärm kan man alltid se hur många kills de olika rekryterna samlat på sig under de genomförda hologramuppdragen. Denna lista blir snabbt modellen för ett hierarkiskt system där de på toppen får ynnestar, medan de på botten får latrintjänst, bestraffningar, och betraktas som paria.

Det här betyder att det viktigaste är vilken relation rollpersonerna får med de andra rekryterna i gruppen. Du får fläska ut detaljerna på egen hand eller i samråd med rollpersonerna (såsom att låta deras personliga rivaler och barndomsvänner få ingå i truppen), men det bör vara färgstarka arketyper såsom dessa:

Nikolai Ardozia - Blåögd korgosse med hollywoodutseende, som inledningsvis ser ut att vara gjord för en raketkarriär inom armén, men som bara har fyllts med förväntningar från alla de krigsfilmer och den propaganda han matats med, och som därefter blir desillusionerad, tillbakadragen och disträ när han konfronteras med den oglamourösa verkligheten. Han börjar begå klumpiga misstag och ser alltmer bruten ut. När Kunzlieb märker detta vill han statuera ett exempel med Nikolai, och blir nästan bara ännu mer förargad när Nikolai inte besvarar tortyren genom att bli arg.

Denice LeChausseur
Denice är kristen rocksångare, har studerat filosofi och uträtt missionsarbete i drabbade delar av galaxen, och är det enda barnet till två mycket framgångsrika författare av lättsamma självhjälpböcker och amatörpsykologiska verk i stil med "lås upp din medmänniskas leende", "tolka din deprimerade tonårsdotters nycker" och "bli vän med din zorga-ödla".
Denice har kort sagt full ammunition av alla olika slag för att sätta sig på höga hästar och leverera självgoda floskler, "bara för att jag vill hjälpa dig". Denice är inställsam och gör sitt bästa för att söka förståelse. Hela tiden gör han analyser av andras handlingar och reaktioner, och ger dem råd och tips på hur de skall förbättra sin situation. "Vad du går igenom just nu, det är vad filosofen Cyberclaw kallade för att Överklocka Den Inre Brandväggen. Vad du är för blind för att inse, det är att du bara brottas med dig själv medan du..."
Det mest irriterande med Denice är att han inte är tillräckligt dålig för att bli hårt bestraffad av Kunzlieb. Denice håller humöret uppe och ser diciplineringen som ett sätt att stärka ens karaktär och lära känna sinna begränsningar.

Uwe Doyle
Uwe är en liten kort tjockis med vek röst som hela tiden låter andfådd och bekymrad. Uwe måste bära stomipåse och har dessutom drabbats av en märklig sjukdom som gör att han anländer till Fort Jaffe med hög feber och senare får utslag som han hela tiden kliar på. De andra pojkarna är rädda för att Uwes sjukdom skall smitta, vilket gör honom utstött och ensam. Uwe är en snäll, försynt pojke som hela sitt liv varit bortskämd av mycket rika och överbeskyddande föräldrar, och han platsar inte alls i armén. Hans tillstånd blir snabbt värre, han får hemska utslag över hela kroppen som om hans skinn höll på att frätas bort, och han bekänner för rollpersonerna att läkarvården som erbjuds här i Jaffe är så dålig att han fruktar för sitt eget liv. Han måste hem till mamma och pappa, säger han, så att de kan låta kvalificerade läkare undersöka honom. Uwe meddelar att han planerar att börja simulera sinnessjukdom i hopp om att bli hemskickad. Dagen därpå börjar Uwe apa sig, yla och dregla på marken, och Kunzlieb ser till att han blir bortförd. Sedan meddelar han att det enligt reglementet finns vissa säkerhetsåtgärder som måste vidtas när en rekryt beter sig på detta vis. Det måste undersökas om utbrottet kan bero på något rekryten ätit eller kommit i kontakt med. "Finns det någon här som har några upplysningar om vad Doyle kan ha gjort för att ådra sig detta tillstånd?" frågar han. Om ingen säger något så trycker han på en knapp och spelar upp en ljudinspelning från Uwes samtal med rollpersonerna om att simulera sinnessjukdom. Rollpersonerna bestraffas hårt för att ha ljugit, och Uwe sätts i arrest i väntan på att fängslas. Två dagar senare så kommer ett fordon för att plocka upp Uwe, men de bär inte med honom till fängelset och drar ut honom i en svart liksäck. Kort därefter börjar rykten gå om att männen fick plocka upp vissa delar av Uwe med en spade och hälla ner i liksäcken.

Katzuhiro "Euro" Iwata
Denna unga pojke kommer från månen Europa och får snabbt Euro som tilltalsnamn. Euro är något av ett mysterium; en tillbakadragen albino med något av en rockstjärneattityd som ofta står och ler - som om han skrattade åt något skämt som ingen annan än han själv förstod - eller verkar lite upphöjt frånvarande på det där sättet som glamourösa storstjärnor kan vara när de umgås med vanliga plebejer.
Ingen vet mycket om Euro, och han undviker att prata om sin bakgrund. När han väl pratar så håller han sig kort och koncis. Det mesta han har att säga är skärskådande repliker om sina medrekryter eller om Cuntslit. När någon säger att Nikolai är som gjord för ett liv i armén så fnyser Euro och förklarar att de inte vet vad de talar om, till exempel, och när någon har blivit nedbrottad och slagen av Hank så säger Euro bara "om du tror att det är dig det är synd om, så har du inte fattat någonting."
Euro är en fantastisk naturbegåvning när det gäller de militära prövningarna, men anstränger sig inte mer än han behöver. Till och med Kunzlieb verkar undvika honom.

Hank Doestre - En enorm gorilla till man, med rödsprängda kinder, hårig rygg och kantstötta, gulbruna tänder. Hank är uppvuxen på en mycket avskild farmarkoloni, och är - hur osannolikt det än kan låta - den minsta och vekaste av sina fem bröder. Han har under hela sin uppväxt blivit retad, slagen och nedbrottad av dessa, och aldrig haft några jämnåriga att själv få bossa över. Förrän nu, vill säga. Hank ser detta som sin chans att få ta revansch mot världen, och är inledningsvis den värste busen och antagonisten som rollpersonerna och de andra kommer få behöva se upp med. Kunzlieb förstår Hank's potential som plågoris och använder honom som marionett för att djävlas med övriga rekryter. Efter en tid börjar Hank känna sig ensam och drar ned på sitt retsamma beteende, för att istället prova att skaffa sig en vän. Detta gör att Kunzlieb börjar djävlas med honom, vilket Hank har enorma problem att tillåta. Hank blir nästan bara ännu argare av att få en stöt, vilket leder till ytterligare stötar, och än ytterligare stötar. Efter en hård bestraffning så byter Hank personlighet och riktar all sin bitterhet mot Kunzlieb. När han och rollpersonerna kommenderas tömma latrinen så berättar han sin livshistoria för dem, och om hur han skulle kunna ge allt för att få sätta en översittare som Kunzlieb - som hans bröder - på plats.

Till slut, precis innan du avslutar akten, så ger Kunzlieb honom en stöt vilket får honom att bli så arg att han boxar Kunzlieb i magen. Alla kan se att Kunzlieb tappar andan och börjar spotta ut vätska mellan slangarna han har i käften, innan han ger Hank ännu en stöt. En riktigt lång en, tiden tycks rentutav stå still medan alla ser hur Kunzlieb står - som besatt av en demon - och pressar ned sin tumme mot knappen på sin förbannade fjärrkontroll. Hank skakar först till och rullar omkring på golvet, innan han plötsligt presterar det omöjliga och reser sig upp - medan Kunzlieb fortfarande står och trycker på sin fjärrkontroll - och ställer sig öga mot öga mot den förvånade Kunzlieb och sliter ut slangarna från dennes fittansikte med sin högerarm.

När vakter kommer för att övermanna Hank så har han dragit ner byxorna på Kunzlieb och börjat trycka in slangarna i dennes stjärt, och när de inte lyckas dra bort honom från Kunzlieb så tar en av vakterna upp en pistol och skjuter honom i huvudet.

---

Det är en uppenbart tagen Kunzlieb som dagen därpå samlar manskapet för ett viktigt meddelande. Det hörs små viskande skratt runtomkring, men Kunzlieb är oroväckande oberörd av detta. De flesta är på gott humör - endast Euro ser (för första gången) rädd ut, och han vänder sig mot rollpersonerna och säger "det här är illa, det förstår ni va?"

Kunzlieb säger ingenting till en början, men verkar bara utstråla mer och mer föraktfullhet och grymhet ju längre tråkningarna pågår, tills han startar en filmsekvens som visar människor i panik, en rymdbas i brand, fräsande ljud som sticker i öronen likt högfrekventa brus, följda av död och förintelse.

"Vi står under angrepp av en okänd fiende," förklarar Kunzlieb. "Vårt imperie vill inte ta några chanser och riskera några av sina bästa män innan vi vet mer om vad som har attackerat oss. På fängelser och anstalter över galaxen har män fått erbjudandet att delta i en första motoffensiv och rekogneseringsuppdrag mot vår fiende, i utbyte mot sin frihet. Jag lyckades övertyga högre ort om att denna styrka skulle behöva utökas med några fräscha rekryter som var bekanta med den senaste arméträningen och vapentekniken, och vars lojalitet och trovärdighet inte kan betvivlas på samma sätt som övriga i styrkan. Ni har alltså fått äran att delta i ert första skarpa militära uppdrag, innan ni ens fullgjort er militärutbildning. Grattis. Packa era väskor, ni kommer att bli upplockade om fyra timmar."
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Hur vet de att de har trettio dagar på sig?

Om explosionen färdas nära ljusets hastighet, borde den anlända precis efter informationen om att det kommer att anlända...?
 
Top