Nekromanti Fantasy raser som du aldrig skulle spela

[Pendragon]

Kitsune-var-rävarna från Werewolf gav mig the creeps efter som det lades så mycket emfas på hur sexiga och förföriska de var i sin splatbook. Jag är säker på att den ansvarige har en fursuit undanstoppad i en garderob nånstans.

 

[Tre solar]

Jag har lättast för osexiga raser. De brukar vara mindre endimensionella, eftersom de inte lika tydligt är skapade ur en våt fantasi.

Jag skulle aldrig spela en "race-as-gender", till exempel Missla.

 

[Krille]

Jag har lättast för osexiga raser. De brukar vara mindre endimensionella, eftersom de inte lika tydligt är skapade ur en våt fantasi.

Hur förklarar du då den mest endimensionella och osexiga av raser: dvärgar?

Spoiler: kommentarer

I ärlighetens namn är "sexig" bara en del av vad jag menar. Det jag menar är snarare köns-stereotyper, till exempel Lolita-flickan och Karlakarlen. Dvärgar är endimensionella om de är modellerade som jätte-manliga. För heteromän är ju sånt inte sexigt som i "jag skulle vilja ligga med dig", och jag tvivlar på att det finns jättemånga kvinnor som tycker det heller. Men det är en våt fantasi som i att dvärgen är stark, händig, kan dricka hur mycket som helst och inte tar skit från någon och att han får ligga med alven på slutet.

Lyckligtvis brukar jag spela spel där dvärgar har mer "o-manliga" drag.

 

[lasergreger]

Det finns ingen fantasytras jag aldrig skulle spela. Om man inte kan komma på något intressant att spela med vilken ras som helst som så är det nog inte rasens fel.

Det sagt så spelar jag OFTA gnome. Jag har alltid gillar det visuella konceptet med en väldigt liten men mäktig individ. Dessutom är gnomer visuellt och användarmässigt bättre att göra något med, än tex. halflings eller dvärgar. Jag gillar verkligen gnomer i Golarion (Pathfinder-settingen) där de är févarelser och känns orginella gentimot de andra raserna, med det menar jag att de är "egna", inte att de andra raserna är helt icke-orginella.

Jag har aldrig spelar dem som gruppens Jar-Jar, förutom i början när jag behöver gruppens beskydd. Och när de senare inser att jag aldrig var det, så är det försent för dem.

 

[Rymdhamster]

Standard-dvärg, nej tack. Dvärgisk advokat, ja tack!

Heck yeah!

 

[Gurgeh]

Jag bojkottar alla fantasyraser som är kortare än jag.

Utom goblins. Goblins är mysiga.

/tobias

 

[Nils of Light]

Jag älskar halvlingar, gnomer eller vad de nu kallas för i sina respektive spel. Tycker dom är tuffa. Sen är jag lite anti alver, sedan Sagan om Ringen har jag ogillat hur odrägligt perfekta dom är och hur alla jämt ska dyrka deras skönhet och hur perfekta dom är i allt. Ska jag spela alv får det vara med någon slags twist.

 

[Arfert]

Jag hatar de nyare D&D-raserna, Dragonborn och dylikt. Raser som känns påhittade av en marknadsavdelning.

Och glober ar ascoola. Som Ladnalf the Gnomish Trickster, nedan. En D&D-karaktär som fick åka med till Saga.

 

[God45]

Jag älskar halvlingar, gnomer eller vad de nu kallas för i sina respektive spel. Tycker dom är tuffa. Sen är jag lite anti alver, sedan Sagan om Ringen har jag ogillat hur odrägligt perfekta dom är och hur alla jämt ska dyrka deras skönhet och hur perfekta dom är i allt. Ska jag spela alv får det vara med någon slags twist.

Jag har älskat alver sedan jag läste 8-bit theater. Det är svårt att argumentera med:

You're an elf. Your history is a very long love poem dedicated to bloodshed. And to yourselves.

Eller den här sidan:

Spoiler: kommentarer

Ahh, thief...
"It is my declaration here today that it is an item of such power and utility to all the peoples of the world, be they elven OR inferior [...]"
Under mina glada muddardagar hade jag avancerade planer på att skapa en ElfMUD med endast två raser - elves och inferiors. Och varje alv skulle lekande lätt kunna dräpa inferiors i drivor med Legolas-volter och übermagi.
Om jag någonsin spelar alv så spelar jag över och framhäver drygheten och odrägligheten, men jag håller mig nästan alltid borta från den typen av överlägsna raser.

 

[Voldstagg13]

Människa är en sån där ras jag har lite svårt för...lite medelfilmjölk utan inriktning.

Spoiler: kommentarer

Rasförrädare!

And what do you know about me?

Att du är en rasförrädare?

Det beror på vilken ras jag företräder, men rent generellt sett så brukar jag bara förråda den ras jag för tillfället tillhör.

 

[Korpen]

Alv; Att spela Nazihippie är nog det minst tilltalande jag kan komma på.

 

[Krille]

Alv; Att spela Nazihippie är nog det minst tilltalande jag kan komma på.

Seriöst: det där var det bästa argument jag nånsin har hört som talar FÖR att spela alv!

Den enda karaktär som nånsin kan vara bättre är den här:

 

[Mundo]

Jag gillar generellt sett inte gnomer. Halvlängdsmän/misslor och liknande kan jag stå ut med, men då måste allt barnsligt trams bort från dem, som att de aldrig ljuger, alltid är snälla och älskar att baka paj.

Dvärgar ryggar jag tillbaka bara på tanken av att spela en eftersom de alltid har en så extrem kultur av öldrickande, krigsälskande och extrem heder. Kulturer där alla är extremt hederliga är alltid något jag stör mig på. Vilket leder oss till alver där det känns lite som att man spelar en bättre människa bara. Lite smidigare, lite smartare, blir aldrig sjuk, väldigt renlig och doftar lätt av blommor.

Eon-alverna är bättre skrivna även om Kiriya känns ganska så meh och henea är gjorda så man antingen får ha en hel grupp med dem eller aldrig ha en. Leream är duktigt coola dock men jag gillar oftast när alver / andra raser är mer eller mindre integrerade i andra samhällen snarare än att bo i sina helt egna. Hellre "thism-town" som en del av en dominerande ras stad än ett thism-rike skitlångt bort där alla som inte är thism omedelbart dödas eller kastas ut om de kommer dit.

Ger inte så mycket utrymme att rollspela med det liksom.

 

[Zorbeltuss]

Jag har svårt för folkslag vars main attraction är att de är gulliga och som hanterar att bli äventyrare genom att bli tjuvar och lönnmördare hela bunten (okej en majoritet), jag avskyr dem men jag skulle nog kunna spela dem.

Vad jag inte skulle kunna spela är något folkslag som var intelligentaste individer är i nivå med byfånar.

/Zorbeltuss

 

[krank]

Jag har skitsvårt för fantasyraser överhuvudtaget. Åtminstone alla som ska vara "på ett visst sätt". Typ alver. Så tråååååkigt. Standardfantasy är det tråkigaste jag öht kan tänka mig, och där ingår såklart fantasyraserna. Det handlar dels om väldigt statiska och tråk-rasistiska essentialist-grejer (alver är alla X, dvärgar är alltid Y...) och dels om färskhet. Jag har inget tålamod med gamla idéer, finner ingen trygghet i välkända koncept.

Dragonborns är ju lite coola, mest för att de inte gjorts tusen miljoner gånger. Eller jag har iaf inte sett dem tusen miljoner gånger. Jag vuxit upp med tråkiga tolkienderivat som tjatat sönder all eventuell coolhet som kunnat finnas i alver och dvärgar, men Dragonborns har jag nog bara sett i D&D4.

Raser har definitivt bäst före-datum. Jag avskyr att se raser jag redan sett. Det är därför jag har högre tolerans för till exempel insekts-alverna i Gemini än jag har för vanliga standard-tråkalver.

Sen finns det givetvis raser som aldrig någonsin varit något annat än fula och fåniga. Som ankor till exempel.

Spoiler: kommentarer

insektsalverma är en av anledningarna att jag dissade Gemini, Det var en lösnäsa. De klassiska raserna har betydligt mer att ge. Det är därför de är klassiska.

Mig har de uppenbarligen inget mer att ge. Det brukar vara så med "klassiska" saker, att de är uttjatade och välkända och därmed i mina ögon ointressanta.

Helst ser jag såklart helt nya påhitt, inte att man bara står och rör i samma trista gröt och reproducerar fantasyraser via ctrl+c, ctrl+v, men OM man nu absolut känner att man MÅSTE ha några "klassiska" fantasyraser ser jag hellre sådana med lösnäsa än utan.

De är "klassiska" för att det finns de som gillar dem, som gillar de stereotyper de är, och som gillar det bekanta och välkända. Tack och lov är jag inte en av dem.

Stereotyp hit och stereotyp dit.. Jag anar en nypa elitism här. Eller fantasilöshet.

"De är "klassiska" för att det finns de som gillar dem, som gillar de stereotyper de är, och som gillar det bekanta och välkända. Tack och lov är jag inte en av dem."
Så cyberpunk med tuppkam och biotech är inte bekant och välkänt?

Att göra lösnäsor på standardraserna är de nya stereotyperna. Typ "vi har alver men de är INSEKTER!" eller "vi har orcher, men de är amazoner i ett MATRIARKAT!" eller "vi har dvärgar, men de är ROBOTAR som bor i kollektiv!" och så vidare i all oändlighet.

Fantasilöshet är för mig när man INTE gör något nytt. När man bara kör på med det som redan finns. Öldrickande dvärgar som bor i underjordiska fort. Alver som lever i tusen år och bor i skogar. Copy-paste. Det du kallar lösnäsor innebär åtminstone en GNUTTA nytänkande.

Elitism? Kanske. Jag pratar bara om vilka raser jag ogillar, och varför. Jag tänker inte börja gilla raser jag tycker är tråkiga bara för att DU fillar dem, eller för att du tycker att jag är "elitistisk" när jag ogillar dem. För mig är nytänkande en av de viktigaste kvaliteterna verk kan ha, och det står jag för.

Pappa: Typpkammar och biotech som man inte gör något nytt med är fantasilöst, ja. I mina ögon. Det ger mig inte speciellt mycket.

Man kan göra nåt nytt med kända byggstenar. Det är själva berättelsen som är det intressanta, vad man gör med den. Och lösnäse-raserna är ett tecken på fantasilöshet. Saknar djup.

...för dig. För dig är berättelsen det (enda?) intressanta. Jag ser berättelsen som intressant, men jag vill också helst se nytänkande när det gäller byggstenar, när det gäller koncept.

Och på vilket sätt är det inte elitism eller fantasilöshet att påstå kategoriskt att det du kallar "lösnäseraser" saknar djup? På vilket sätt är en ölhävande, skäggig dvärg som bor under jorden "djupare" än en dvärg man gjort något intressant med? Jag säger tvärtom; genom att göra nya varianter kan man undersöka stereotyperna, sätta dem i nya sammanhang och skapa nya perspektiv och ny förståelse.

Jag vände mig mot ditt kategoriska "de är uttjatade och välkända och därmed i mina ögon ointressanta." och snack om bäst-före-datum...i dina ögon ja. Men att antyda att det skulle vara ett bevis på en allmän fantasilöshet irriterar.

 

[obak]

Avskyr raser vars beskrivning börjar med "En ras av krigare med strikt hederskodex" *kaskadvomatos*.
Speciellt Nagai rasen i Star Wars eller kindreds of the east från owod, "watashiwa japanman! hai hirohito harakiri!".
Kräks också på "bättre än alla andra" raser som alltid skall vara godast, starkast och ädlast, gärna proklamerandes dålig poesi och gråta över hur onda människor är, Na'vis någon?

 

[IcarusDream]

Jag vill inte spela dragonfarts eller vad de heter från DnD4..

 

[kloptok]

På förekommen anledning, här är några tips på ett gäng nya påhitt att spela för den som tröttnat på de konventionella alverna/dvärgarna/drakmännen/gnomerna/hustomtarna/whatnot. En gelatinous slime cleric eller en antropomorf Welsh corgi (se bild)? Nyskapande i alla fall, det får man ändå ge det.

Spoiler: kommentarer

Lite OT, men bästa rollpersonen på den sidan är klassikern Sir Bearington. Det är OT för det handlar inte om raser man hatar, utan om most awsun character evah

 

[Recca]

Jag spelar inte dvärg eller hobbit.

Dock så har jag kört en dvärg i ett spel som jag hoppade av en gång och den dvärgen gillade jag väldigt mycket. Det var en outcast, vild och farlig. Manlig dvärg förstås, jag tror inte kvinnliga dvärgar existerar. Han var som en vanlig dvärg men mer vildvuxen och inte lika traditionell som jag föreställer mig att dvärgar är, så mer åt rogue-hållet. Men när man måste bryta mot rasstereotypen för att göra en intressant roll så känns det so m att man ändå gör fel.

Spoiler: kommentarer

Bah! Kvinnliga dvärgar existerar visst. Det är bara det att de också har skägg så man kan inte skilja dem från de manliga.

anth, alla vet att dvärgar är könlösa och ploppar upp ur marken som svampar

 

[Arntsen]

Hah! Vad många det är som har fel! Dvärgar är grymma, allt med ordentlig skäggväxt är bra! Med andra ord går alver fetbort, spela en florafil? Ush! Men åter till dvärgarna, jag kan hålla med om att standarddvärgen är rätt tråkig, men de är suveräna om man skall göra en "outcastkaraktär", nykterist och pacifist någon?
Även jag har svårt för gnomes/hustomtar (konsekvent med skägget? nej inte det minsta) och halvlängdsmän, visst dvärgar är korta men det finns fan en gräns, dessutom har de inte skägg. Sen så har vi allt med fjäll, känselspröt, morrhår och fjädrar, nu är visserligen ankor en av mina all time favourite-raser, men jag skulle aldrig spela en.

Sen så har vi warforged, robotar är coola, men i en fantasysetting, nej, absolut nej, jag vill bara bitchslappa personen som tyckte det var en bra idé, sen att golems är helt ok (inte att spela i och för sig) och att warforged torde vara baserade på dem, är en annan sak, men att vara konsekvent är uppenbarligen inte min starka sida.