Nekromanti Fantasyras fokus: Orcher

[God45]

Varför kan inte orcher vara nobla vildar? Jag tycker det skulle vara ett fräscht koncept.

Jag har sett det gjort en hel del och jag har aldrig sett det göras bra vilket är en stor del av varför jag inte gillar det.

Men det beror också på att jag vill kunna gå och döda orkerna om kungen säger till mig att göra det utan att behöva spela ut Pocahontas. För 90% av gångerna kommer jag vara den feta engelska snubben med flätor och slakta orkerna ändå eftersom jag vill ha guldet. Orker symboliserar varelser det är ok att slakat. Jag kan förhandla med vampyrer, svartalver eller till och med kobolder men orkerna vill jag bara kunna hacka ner.

Håller nog inte riktigt med här. Jag föredrar när man kan ser på Orcher lite som romarna såg på t.ex. hunnerna; farliga, brutala och inte de bästa grannar. Men möjliga att förhandla med ibland och kanske även handla med, speciellt från en styrkeposition.
Det är trist när våld blir den enda möjliga interaktionen med någon fantasyras; möjligtvis med undantag för rena monster som tyranider och vampyrer.

Men sen försöker jag alltid att undvika att blanda in riktig moral i mitt spelande, så jag har just inga problem med att gå och slakta människor på barnhem om kungen ber mig.

Du kan förhandla med de vilda orcherna om du fått dem att respektera dig så du gillar nog den versionen bättre än de onda orcherna

 

[Svarte Faraonen]

Varför kan inte orcher vara nobla vildar? Jag tycker det skulle vara ett fräscht koncept.

Jag gillar också halvorcher. De känns som det bästa av det bästa.

Nobla vildar är aldrig fräscht (inte tokonda vildar heller för den delen).

 

[Bolongo]

Nischen "ädla vildar" kan fyllas ganska bra av många olika varelser i D&D: Shifters, Wild Elves, Lizardfolk i vissa tolkningar, och varför inte helt enkelt "primitiva" människostammar. Tidiga upplagor hade rentav bokstavliga neandertalare...

 

[Sodivra]

På senare tid märker jag att jag fått svårare att köpa kanonmatskonceptet. Det har liksom blivit svårare för mig att motivera varför min karaktär ska in i orchernas territorie, döda dem och ta deras guld, om min karaktär inte är ett psyko. Eller för den delen lösa ett slumpmässigt möte med våld.

Behöver inte betyda att de ska vara ädla vildar för det. Jag gillar att de bara är brutala rivaler, och här har mina erfarenheter Apocalypse World färgat mig mycket. I AW så lever rollpersonerna i en värld av brist, och våld följer naturligt av det. Typ:

Ni har rent vatten, vi har det inte. Vi har inte råd att köpa det av er, så vi tar det med våld från er. Eller så kanske vi kan byta bort vår ammunition mot vatten, men vi vill ha ammunitionen för att överleva också.

Samma sak gör jag gärna med orcher. Dom är inte ädla, dom är inte ondskefull kanonmat heller. Men de är starka, bra på att slåss, många och de behöver mat/guld/slavar/ära åt klanen för att överleva. Så de tar det med våld.

Mongolliknelsen är inte helt off. Den mongoliska invasionen bestod av tänkande, kännande människor, men det var en krigarkultur och om de kom till dig så var det fan bäst att du slogs för ditt liv.

Genomkorrupta orcher som den förlängda armen åt deras onda overlord hade också funkat, underhuggare med ett tydligt uppdrag att ödelägga, men det har jag inte riktigt använt.

 

[Sodivra]

Efter att ha läst recensionen så köpte jag Orkworld någon gång 2003 eller så. Det var ett ganska fiffigt och kul litet spel där man spelade en orchstam som ganska mycket ett straight up-nomadfolk.

Det var mycket culture gaming och idéer i det jag gillade: Att generera sin egen stam, hur ära/XP funkade, hur Trubbel funkade, orch-myterna som stod nedskrivna i spelet, hur alver funkade. (= fruktansvärda halvgudar) John Wick försökte visst få det att framstå som mer spektakulärt än vad det var (Jag har lite svårt för John Wick), men jag önskar ändå att jag fått chansen att prova det. Det var lite före sin tid i min rollspelskarriär när jag köpte det.

 

[God45]

På senare tid märker jag att jag fått svårare att köpa kanonmatskonceptet. Det har liksom blivit svårare för mig att motivera varför min karaktär ska in i orchernas territorie, döda dem och ta deras guld, om min karaktär inte är ett psyko. Eller för den delen lösa ett slumpmässigt möte med våld.

Behöver inte betyda att de ska vara ädla vildar för det. Jag gillar att de bara är brutala rivaler, och här har mina erfarenheter Apocalypse World färgat mig mycket. I AW så lever rollpersonerna i en värld av brist, och våld följer naturligt av det. Typ:

Ni har rent vatten, vi har det inte. Vi har inte råd att köpa det av er, så vi tar det med våld från er. Eller så kanske vi kan byta bort vår ammunition mot vatten, men vi vill ha ammunitionen för att överleva också.

Samma sak gör jag gärna med orcher. Dom är inte ädla, dom är ondskefull kanonmat heller. Men de är starka, bra på att slåss, många och de behöver mat/guld/slavar/ära åt klanen för att överleva. Så de tar det med våld.

Mongolliknelsen är inte helt off. Den mongoliska invasionen bestod av tänkande, kännande människor, men det var en krigarkultur och om de kom till dig så var det fan bäst att du slogs för ditt liv.

Genomkorrupta orcher som den förlängda armen åt deras onda overlord hade också funkat, underhuggare med ett tydligt uppdrag att ödelägga, men det har jag inte riktigt använt.

Mitt problem är att min karaktär aldrig skulle tänka på det sättet. Om du kommer från en kultur där orkerna är sedda som livsfarliga odjur som måste dödas innan de dödar oss och den enda direkta kontakten du har med något orkiskt är halv-orkerna som är resultatet av våldtäkter så hade du inte sett orkerna som bara ett till folkslag. De hade varit monster! Att de dessutom beter sig som monster hade inte hjälpt saken.

 

[Sodivra]

Mitt problem är att min karaktär aldrig skulle tänka på det sättet. Om du kommer från en kultur där orkerna är sedda som livsfarliga odjur som måste dödas innan de dödar oss och den enda direkta kontakten du har med något orkiskt är halv-orkerna som är resultatet av våldtäkter så hade du inte sett orkerna som bara ett till folkslag. De hade varit monster! Att de dessutom beter sig som monster hade inte hjälpt saken.

Det låter inte som ett problem, bara något annat.

Alltså, allt det du säger skulle säkert en polack kunna säga om den mongoliska horden också. Det jag vill är väl främst att det är tydligt för mig att de har en agenda som hotar min rollpersons säkerhet och som känns verlig, att de är riktiga varelser, inte bara ett hinder för min rollperson.

På ett möte nyligen blev vi beskjutna av goblins när vi utforskade deras grotta. Vi drev dem bort och förföljde dem. Sen kom vi på "Eh, varför förföljer vi dem?" Det fanns inte riktigt något bra svar på det, så vi gick hem igen.

 

[Ymir]

Mitt problem är att min karaktär aldrig skulle tänka på det sättet. Om du kommer från en kultur där orkerna är sedda som livsfarliga odjur som måste dödas innan de dödar oss och den enda direkta kontakten du har med något orkiskt är halv-orkerna som är resultatet av våldtäkter så hade du inte sett orkerna som bara ett till folkslag. De hade varit monster! Att de dessutom beter sig som monster hade inte hjälpt saken.

Men med det konceptet är det ju fullständigt obligatoriskt att helt plötsligt nyansera orcherna och därmed rasera rollpersonens världsbild. Typ klassikern att ett tio ggr värre hot dyker upp och plötsligt måste rollisarna och några orcher slåss sida vid sida mot den nya gemensamma fienden...

 

[God45]

Mitt problem är att min karaktär aldrig skulle tänka på det sättet. Om du kommer från en kultur där orkerna är sedda som livsfarliga odjur som måste dödas innan de dödar oss och den enda direkta kontakten du har med något orkiskt är halv-orkerna som är resultatet av våldtäkter så hade du inte sett orkerna som bara ett till folkslag. De hade varit monster! Att de dessutom beter sig som monster hade inte hjälpt saken.

Men med det konceptet är det ju fullständigt obligatoriskt att helt plötsligt nyansera orcherna och därmed rasera rollpersonens världsbild. Typ klassikern att ett tio ggr värre hot dyker upp och plötsligt måste rollisarna och några orcher slåss sida vid sida mot den nya gemensamma fienden...

Men det är sådant som är mycket bättre att göra med nästan alla andra onda fantasyraser. Svartalver, vampyrer, Hobgoblins och till och med raser som minotaurer är roliga att teama upp med.

Enda sättet man teamar upp med Orker är om man sätter på sig en svart rustning och blir deras nya onda överherre. Det är i och för sig coolt men det är inte precis en klassisk team up.

 

[God45]

Vad jag vill undvika är det här:

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/UiWocwb8bIQ"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/UiWocwb8bIQ" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

 

[Zorbeltuss]

Jag gillar generellt inte orcher, orker eller årker eller vad man nu vill kalla dem, de är väl trevliga så, men fantasyrasers största brott tenderar att vara en monokultur och orcher tenderar att vara de med monokultur även om alla andra inte är det, jag ser inget problem i att en spel värld innehåller onda orcher (även om de känns lite blase), vilda orcher och naturfolksorcher (som ja det är en dum grej egentligen men om man lyckats göra en naturfolkskultur som lever i typ träsk eller öken eller någon av de andra miljöerna som amerikaner kallar för badlands så funkar det), så länge de tillhör olika kulturer.

Iövrigt så tycker jag även att orcherna har mest potential av de grundläggande fantasyfolken, de känns som att de passar bäst utanför sina stereotyper förutom människorna som ju per se inte nödvändigtvis är ett fantasyfolk.

/Zorbeltuss

 

[Alkemist]

Stop liking things i don't like?

Inget du tagit upp hitills är något som talar emot att man försöker göra orkernas kultur djupare eller ens ge dem lite motvation bortom "master says so."

Du har egentligen bara förklarat att du inte tycker att orker är intressanta.
Och tanken om att din karaktär inte skulle tänka så slår mig som lite konstig, för jag spelar ju inte dina karaktärer.

 

[God45]

Stop liking things i don't like?

Inget du tagit upp hitills är något som talar emot att man försöker göra orkernas kultur djupare eller ens ge dem lite motvation bortom "master says so."

Du har egentligen bara förklarat att du inte tycker att orker är intressanta.
Och tanken om att din karaktär inte skulle tänka så slår mig som lite konstig, för jag spelar ju inte dina karaktärer.

Ja, allt jag säger att jag gillar är subjektivt. Jag trodde det var underförståt. Vi har en dialog här rörande olika sätt att göra saker på och varför vi gillar, inte gillar dem. Att någon annan gör fel har inte kommit upp någonstans i tråden tills du precis klampade in med det.

 

[Anarchclown]

Jag ogillar verkligen de grönhyade rymdsvampaporna i warhammer grovt. Jag skulle förmodligen ogilla dem betydligt mindre om de inte hette Orks utan något annat.

Jag tror att orker i warhammer blev gröna för att det var roligare att måla dem gröna och det var mer distinkt på ett warhammerbord. Ungefär samtidigt blev de gråhyade Giakerna (liknande orcher) ifrån Magnamund också gröna när de blev målade tennfigurer.

 

[Ond bråd död]

Är det bara jag som inte gör någon särskild skillnad mellan gnolls, goblins, orcher, kobolder, whatever? De är ju bara svärdsmat med lite obetydliga flavours och för olika levlar.

 

[Ond bråd död]

Jag ogillar verkligen de grönhyade rymdsvampaporna i warhammer grovt. Jag skulle förmodligen ogilla dem betydligt mindre om de inte hette Orks utan något annat.

Jag tror att orker i warhammer blev gröna för att det var roligare att måla dem gröna och det var mer distinkt på ett warhammerbord. Ungefär samtidigt blev de gråhyade Giakerna (liknande orcher) ifrån Magnamund också gröna när de blev målade tennfigurer.

Jag gillar dem jättemycket. De är ju en komisk variant av orcherna som har mer gemensamt med Peter Pans Lost Boys egentligen. Bor i trädkojor och stavar som krattor. Supergulligt ju! Sen är grön min favoritfärg också.

Vet inte om de funkar så bra i ett rollspel som ska vara lite seriösare dock. :/

 

[Vitulv]

Är det bara jag som inte gör någon särskild skillnad mellan gnolls, goblins, orcher, kobolder, whatever? De är ju bara svärdsmat med lite obetydliga flavours och för olika levlar.

Bara du är det säkert inte, men jag gör i varje fall skillnad. Kanske för att jag inte tycker att flavourn är obetydlig. Min uppfattning är att det är en jäkla skillnad att stöta på gnoller och kobolder, t.ex.

 

[Anarchclown]

Även om man tar bort flavouraspekten så är deras stats olika och deras taktiker anpassar sig oftast efter detta. Kobolder är små och fega och bra på att bygga fällor, Orcher är stora, brutala och blir bara fega när de börjar förlora.

 

[Korpen]

Enda sättet man teamar upp med Orker är om man sätter på sig en svart rustning och blir deras nya onda överherre. Det är i och för sig coolt men det är inte precis en klassisk team up.

Varför är just Orcher så annorlunda mot t.ex goblins för dig?

Jag har alltid sett orcher som i första hand krigare som i mångt och mycket inte bryr sig om några "varför". Så länge de får möjlighet att visa sin styrka är de rätt glada.

 

[Korpen]

Är det bara jag som inte gör någon särskild skillnad mellan gnolls, goblins, orcher, kobolder, whatever? De är ju bara svärdsmat med lite obetydliga flavours och för olika levlar.

Jag kan nog hålla med lite om det där.
Nästan alla ”monsterraser” fyller samma plats i dramat; det må vara skillnader i taktik, utseende, förmågor och spelsätt mellan dem, men de fyller alla samma funktion. I de flesta äventyr så kan man nog byta ut dem sinsemellan utan att det ändrar något mer än dem själva.