Netherbird
Veteran
Har märkt att jag, i takt med att jag blir äldre, får allt svårare att ”köpa” fantasy och företeelser inom fantasyn. När jag var runt 20 hade jag inga problem, men idag, nu när jag är 39 så... ja, ni fattar.
Jag tror att detta beror delvis på att jag vet mer om världen idag än jag gjorde då jag var tjugo.
Exempel: Då jag var 20 hade jag bara ett diffust grepp om evolutionslära, idag anser jag mig själv har ganska bra koll på hur saker och ting ligger till.
De djurarter vi har finns inte av en ”slump” eller är designade av en gud/högre makt. De har utvecklats/vuxit fram genom kamp och konkurrans. Och en krokodil tex, är inte ”färdigutvecklad produkt” utan snarare en process, en länk i en lång kedja. Ingen generation ser exakt likadan ut.
Och att då rollspela i en värld där guden Urkor sket fram människan ur sin armhåla för 4000 år sedan känns bara barnsligt. Alternativet är att bygga en fantasyvärld där evolution är den drivande faktorn istället för olika pajasaktiga gudar. Men hur passar då tex alver in i den evolutionära bilden?
En organism som av någon anledning är vacker, intelligent, ser bra, hör bra, slutar åldras i vuxen ålder, tålig mot gifter, immun mot sjukdomar?!?! En slags supervarelse som inte är möjlig för en nykter och tänkande människa.
Detta är bara ett av många exempel. Ett annat kan vara ekonomi och marknadsvillkor. Jag blir bara störd när det dyker upp ett fint/pråligt och påkostat värdshus vid världens utkant och en jovialisk värdshusvärd som fäller ut armarna välkomnande och säger ”Ni är de första gästerna på tre månader!” osv. Varför är någon villig att smälla upp ett värdshus på en så ogästvänlig plats? Logistik? Han serverar maträtter som innehåller ingredienser och råvaror som växer, som närmast 200 mil söderut.
Och så fortsätter det, listan kan göras oändlig. Detsamma gäller ologiskt agerande och dumma komplotter. Folk och fä, som inte sällan innehar höga positioner i samhället och som därmed har ”mer att förlora” som samarbetar med någon galen nekromantiker som hunsar runt odöda i stadens kloaker osv. En tvättäkta looser helt enkelt.
Eller besvärjelser som skulle vända upp och ner på den kända världen. Rollspelet äger rum i en värld där stora delar av befolkningen lever i svält och fattigdom men alla trollkarlar kan köpa en besvärjelse som heter ”Bankett”, och med hjälp av denna besvärjelse kan de skapa mat och dryck ur tomma intet. Besvärjelser som ofta bara nämns i förbigående och anses tråkiga men som skulle kunna exploateras/användas. Om du kunde kasta besvärjelsen bankett några gånger per dag och även lära ut den skulle du kunna bygga ett sanslöst imperium. Om denna besvärjesle finns, varför har inte X handlingskraftiga individer exploaterat den?
Missförstå mig inte, jag gillar verkligen fantasy och rollspel men jag har inte hittat något fantasyrollspel som känns ”logiskt”. Jag har inga problem att ”köpa” alver, fire balls och drakar, om de ”bakas in” på rätt sätt.
Vad tycker ni?
Jag tror att detta beror delvis på att jag vet mer om världen idag än jag gjorde då jag var tjugo.
Exempel: Då jag var 20 hade jag bara ett diffust grepp om evolutionslära, idag anser jag mig själv har ganska bra koll på hur saker och ting ligger till.
De djurarter vi har finns inte av en ”slump” eller är designade av en gud/högre makt. De har utvecklats/vuxit fram genom kamp och konkurrans. Och en krokodil tex, är inte ”färdigutvecklad produkt” utan snarare en process, en länk i en lång kedja. Ingen generation ser exakt likadan ut.
Och att då rollspela i en värld där guden Urkor sket fram människan ur sin armhåla för 4000 år sedan känns bara barnsligt. Alternativet är att bygga en fantasyvärld där evolution är den drivande faktorn istället för olika pajasaktiga gudar. Men hur passar då tex alver in i den evolutionära bilden?
En organism som av någon anledning är vacker, intelligent, ser bra, hör bra, slutar åldras i vuxen ålder, tålig mot gifter, immun mot sjukdomar?!?! En slags supervarelse som inte är möjlig för en nykter och tänkande människa.
Detta är bara ett av många exempel. Ett annat kan vara ekonomi och marknadsvillkor. Jag blir bara störd när det dyker upp ett fint/pråligt och påkostat värdshus vid världens utkant och en jovialisk värdshusvärd som fäller ut armarna välkomnande och säger ”Ni är de första gästerna på tre månader!” osv. Varför är någon villig att smälla upp ett värdshus på en så ogästvänlig plats? Logistik? Han serverar maträtter som innehåller ingredienser och råvaror som växer, som närmast 200 mil söderut.
Och så fortsätter det, listan kan göras oändlig. Detsamma gäller ologiskt agerande och dumma komplotter. Folk och fä, som inte sällan innehar höga positioner i samhället och som därmed har ”mer att förlora” som samarbetar med någon galen nekromantiker som hunsar runt odöda i stadens kloaker osv. En tvättäkta looser helt enkelt.
Eller besvärjelser som skulle vända upp och ner på den kända världen. Rollspelet äger rum i en värld där stora delar av befolkningen lever i svält och fattigdom men alla trollkarlar kan köpa en besvärjelse som heter ”Bankett”, och med hjälp av denna besvärjelse kan de skapa mat och dryck ur tomma intet. Besvärjelser som ofta bara nämns i förbigående och anses tråkiga men som skulle kunna exploateras/användas. Om du kunde kasta besvärjelsen bankett några gånger per dag och även lära ut den skulle du kunna bygga ett sanslöst imperium. Om denna besvärjesle finns, varför har inte X handlingskraftiga individer exploaterat den?
Missförstå mig inte, jag gillar verkligen fantasy och rollspel men jag har inte hittat något fantasyrollspel som känns ”logiskt”. Jag har inga problem att ”köpa” alver, fire balls och drakar, om de ”bakas in” på rätt sätt.
Vad tycker ni?