Re: Finna dolda ting [Rant]
Passive perception
Jag gillar konstruktionen med "passive perception". Dvs. just för att hantera situationer där spelarna
inte säger "jag letar överallt och sopar hela rummet med tandborste och känner på varenda golvplatta med en liten syl".
De går längs korridoren, hur stor är chansen att någon i ögonvrån får syn på tygbiten som sticker fram under en skarv i väggen (för att en flyende skurken stängde den hemliga dörren för fort och slet av en bit av sin kåpa...)? Och vem av spelarna gör det?
Förmodligen orkar jag inte slå, utan kikar på mina anteckningar och bestämmer att den med högst värde hittar biten. (Och det är just "om jag vill" att spelarna ska hitta den, men det vill jag ju. Förmodligen.)
Varken maraton eller sökordsbingo
I övrigt håller jag med den utbredda kritiken mot "slå finna dolda ting"-maraton. Men även OSR-metoden har sina begränsningar.
Att färdigheten (eller motsvarande) nu finns, är ju dock som någon (Solve?) var inne på, förmodligen därför att det blir
lika tråkigt att spelarna ska yttra en intränad harrang för varje rum, "jagstötermedmintenfootpoleigolvetmotdörrposternaochtittaritaketinnanjag gårinsensökerviavrummetmetodisktochletarefterlösaplattorellerskarvarsom serkonstigautellerfästenochbeslagsomkanvridasellerdrasutochsenkollarvi
allamöblerochomdegårattflyttapå".
Frågan är tidsåtgången
Däremot hade en av OSR-bloggarna (
Hackslahmaster?) ett bättre förslag.
Man använder reglerna för "omslag" respektive "take 20" (se Pathfinder eller D&D 3) och räknar ut hur lång tid det tar att hitta något, utifrån den angivna sannolikheten.
Dvs. ett 3x4 stort rum (t.ex. för att ta ett tydligt exempel) tar ca. 2 minuter per "ruta", det tar alltså
maximalt 24 minuter (12 "rutor" ggr 2 min).
Svårighetsgraden för det individuella objektet (om en sådan anges) kan man sedan använda för att enkelt, mellan tummen och pekfingret, beräkna hur stor andel av maxtiden som behövs. Om (givet att spelet följer D&D/Pathfinders system) svårighetsgraden är 15 och spelarna har 7-8 i färdighetsnivå, så bör det ta den kanske halva maxtiden. Om föremålet har 25 i svårighetsgrad, får de leta hela tiden ut. Typ så.
(Om rollpersonerna säger att de fortsätter att leta efter att jag som DM har avslöjat skatt nr ett så får de förstås det, upp till maxtiden, men jag skulle förutsätta att de inte gör det, tills de säger något annat.)
Istället för att slå, så om spelarna säger att de "söker igenom rummet, noga" så räknar SL ut att det tar, säg, 18 minuter och kan därefter bestämma vad som händer under tiden. (T.ex. slå för vandrande monster...)
Det ger användbar information från både spelarnas värden och en i äventyret angiven svårighetsgrad att hitta något.
Dolda dörrar et.c.
I regel skulle jag inte låta spelarna hitta hemliga dörrar, med passive perception - givet att de inte har någon specialförmåga eller som ovan att det finns nå´got tecken som avslöjar dess existens.
Poängen är ju att en dold dörr (och inte bara en allmänt undanskymd dörr) ska vara i princip omöjlig att upptäcka (fast många använder kanske begreppet mer flexibelt?)
Att hitta en hemlig dörr kräva en aktiv sökning, och avslöjar i så fall även öppningsmekanismen (det är sannolikt den som man upptäcker medan man letar - man drar i det tredje fackelfästet från vänster eller vad det nu är). Och om man upptäcker stegen i askan som leder rakt fram till väggen, så behövs det sannolikt fortfarande aktivt letande för att komma fram till hur dörren öppnas.
Samma resonemang skulle jag tillämpa på en del fällor, vars existens torde vara omöjlig att upptäcka innan de utlösas. Det krävs i så fall någon övernaturlig förmåga för att han chans att upptäcka den.