Det här hittade jag här på forumet för ett tag sen och har använt det emellanåt. Jag vet inte vem författaren var men notera att det är -inte- jag som är det, så ingen cred till mej. Minns inte om jag modifierat reglerna i stycket nedan någonting för att passa min grupp och således inte har kvar orginalet eller om det här är orginalet.
Krutets historia i Mundan:
Krutets ursprung är inte helt klarlagt med det tros först ha uppfunnits runt år 2600 e.D. på södra Takalorr av tirarkiska schamaner. Under de första 200 åren vad dock användandet begränsat, det användes främst för strider mot troll, och då i form av "eld-lansar", en stav med ett meterlång ihåligt rör i toppen som fylldes med blandningen. När toppen hölls mot en fackla så började den spruta en lång eldsflamma. Vapnet var förvisso tämligen effektivt, men inte någon revolution, och det fick föga spridning. Krutets spridning och vidareutveckling började först år 2832 e.D. då schamanen Tharakk den brände anlände till Tiban efter att ha följt med på en handelsresa till södra talakorr. Under denna resa kom han i kontakt med krutet och blev djup fascinerad av blandningen och dess möjligheter.
Tharakk var känd som en skicklig pyrotekniker (även om man inte använde just det ordet) t.ex. hade han fått sitt tillnamn i samband med ett experiment med tirarkisk eld och olika oljors förmåga att brinna bränt av sig nästan all päls. Väl åter i Tiban började han experimentera med krutet. Det var under dessa experiment som han en vårdag 2833 uppfann kanonen, bomben och splittret. Det var i ett försöka att använda en sifon för tirarkisk eld till att "skjuta" en krut flamma som någonting gick fel, krutet brann inte, det exploderade. Tharakk förlorade sin lärling, granne och höger öga samt fick många ärr av kringflygande koppar. Men som den halvgalen pyromanen han var så lät han sig inte avskräckas utan fortsatte försöken med syfte att förstå vad som hade hänt.
Han avled tre år senare efter att ha uppfunnit en fungerande om än in effektiv kanon. Han avled med en smäll i samband med ett nytt recept på krut.
Krutets utbredning och användning idag:
Både krutet och kanonen har utvecklats en hel del sen sin tillkomst för drygt 130 år sedan, men der är egentligen bara de senaste 20-30 åren som de slagit igenom.
Kanoner tillverkas numera i det Jargiska kejsardömet, Talakorr, Caserion , Consaber och Thalamur. Både dvärgar och alver har dock tagit avstånd från användandet av "apornas häxkonster och avföring". Kanoner är dock vanligast på Talakorr och i Jargien.
De jargiska bronskanonerna anses allmänt vara de främst i mundana (tack vare de många sickliga klockgjutarna), men tirarkerna är de som utvecklat konceptet längst och gör det överlägset bästa krutet (främst vad gäller hållbarhet), sabrisk och crifaliska kanoner anses av kännare vara de sämsta medan thalaskiska anses överdrivet stora (en thalaskisk 6 pundare väger nästan 2ggr så mycket som en jargisk).
Jargier och Tirarker är även de enda som använder järnkulor till sina kanoner vilket klart ökar deras effektivitet, i övriga länder används mest stenkulor till vapnen.
Det finns i dagsläget ingen kontinuerlig produktion av kanoner på asharinia-halvön, men flera städer och höga ädlingar har köp kanoner utomlands eller låtit tillverka kanoner, så det finns kanske ett hundratal pjäser totalt, de flesta stora bombarder och andra belägringspjäser (Ofta med namn som "daaks bane"). Till sjöss är det nästan bara tirarkerna som använder kanoner, och då så gott som uteslutande på sina galärer, Sabrier och crifalier anser inte att den extra tyngden och risken med krut är befogad med hänsyn till dess effekt. dessutom saknar de tirarkernas kunskap om hur man behandlar krut för att de ska bli fukttåligt och inte skaka söder (i sina beståndsdelar). Att använda fuktigt krut ökar dessutom risken för pipsprängning, vilket är direkt livsfarligt på ett skepp.
Regler för krutvapen:
En väldigt vital del för att ett krutvapen ska fungera är just krutet. Krut kommer i 4 grundläggande varianter (se nedan) och varje gång ett krutvapen används ska man slå, innan färdighetsslaget, ett slag mot krutetsvärde, KV, med OB2T6 + modifikationer. Olika kvaliteér på krut ger även till viss del andra modifikationer, se även detta här nedan.
-Riktigt dåligt krut: -Ob1t6 i skada - KV: 8.
-Dåligt krut: -2 i skada - KV:10
-Normalt krut: KV: 12
-Bra krut: KV: 14
Övriga modifikationer på slaget mot KV:
-Krutet är fuktskadat: +OB2t6 mot KV.
-Krutet är genomblött: Omöjligt att använda.
-Krutet är mer än 6 månader gammalt: +Ob1t6 mot KV.
Misslyckas slaget innebär det klick, en runda måste spenderas till att justera kulan, mängden krut eller dra igenom pipan med rensaren innan man försöker skjuta igen.
Krutvapen:
-Kanoner:
Kanonen kommer i olika varianter och material. Brons och järn, stora och små, landsatte eller skeppsburna. Det här är en variant av många och det är upp till spelledaren att modifiera. Kanoner sköts bäst av 3 man då en handhåller krut, en laddar kula och en siktar och skjuter. Antalet rundor det tar att ladda kanonen varierar lika mycket som typen av kanon, men en riktlinje kan vara att en normal kanon som sköts av 3 man görs skjutklar på ca 1 minut, det vill säga 15 rundor, (notera dock reglerna för användning längre ner).
Räckvidd: 10m - 35m - 100m - 200m.
Skada: OB15t6 - Ob13t6 - Ob10t6 - Ob9t6. - Skadan kan tyckas vara stor, men å andra sidan skjuter man sällan med kanon på enstaka personer. Spelledaren kan modifiera skadan om kanonen t.ex. skjuter in i en trupp soldater, då kulan förmodligen studsar och kan skada andra i närheten osv.
Ignorerar eventuella kroppsskydd. Må det vara en läderklädd tjuv eller en nobel riddare i tornerustning, de har ofta inte särskilt mycket att säga till om mot en kanonkula.
Efter användningen är kanonen obrukbar i Ob1t6x2min - under tiden kan den dock göras skjutklar.
Vid fummel är det upp till spelledaren att hitta på nåt men fummel med kanoner är ofta extremt farligt. Exempelvis kan den explodera, vridas av trycket innan kulan lämnar röret och på så sätt skjuta åt ett helt annat håll än väntat.
-Musköter:
Musköter kan även dom variera i material och utseende. Rika adelsmän smyckar exempelvis gärna sin jaktmusköt med brons, silver eller till och med guld. I huvudsak finns två typer av musköter, Arkebusen och Klaviern. En arkebus är ett ca 1m långt gevär i trä och metall. Det kan användas både till jakt och strid och är den "vanliga" typen av musköt. En klavier är ett tyngre gevär som även har kapacitet till att skjuta en bit längre och mer precist än arkebusen. Nackdelen är dock att klaviern är tung och stor och kräver rätt man för att användas. En klavier används sällan till jakt utan nästan uteslutande till sjöslag eller fältslag.
-Arkebus:
Räckvidd: 10m - 20m - 40m - 100m.
Skada: Ob9t6 - Ob8t6 - Ob6t6 - Ob 4t6.
STYK: 8.
Vikt: 4kg.
-Klavier:
Räckvidd: 15m - 30m - 50m - 120m.
Skada: Ob10t6 - Ob9t6 - Ob7t6 - Ob5t6.
STYK: 12.
Vikt: 7kg.
Rustningars krossvärde skyddar mot kulorna från musköter.
-Flintlåspistoler:
Flintlåspistolerna är sällsynta och dyra. De fungerar på samma sätt som musköter men är inte riktigt lika kraftiga och precisa, fördelen är då självklart att det är betydligt mindre om än inte alls lika kompakta som nutida handeldvapen. Flintlåspistolerna kommer i två varianter. Med en pipa och en avtryckare och med två pipor och två avtryckare, men värden är desamma, skillnaden är ju då såklart att den med två pipor och två avtryckare kan skjuta två separata skott innan den måste laddas.
Räckvidd: 5m - 10m - 15m - 40m.
Skada: Ob8t6 - Ob7t6 - Ob5t6 - Ob3t6.
STYK: 10.
Vikt: 2kg.
Rustningars krossvärde skyddar mot kulorna från flintlåspistoler.
Musköter och flintlåspistoler laddas normalt på 4 rundor om man har krut, piprensare och kula tillgängligt i exempelvis bältet.
Precis som med kanoner så är musköter och flintlåspistoler en aning riskfyllda att använda då de är ganska opålitliga och oprecisa.
När man använder en musköt eller en flintlåspistol slås färdighetsslaget som vanligt, men kulan kan ha en tendens att göra lite som den vill då man skjuter på längre avstånd. Så efter det slår man sedan en (1) separat t6. På långt avstånd slås den separata tärningen och en etta (1:a) innebär miss om skottet normalt hade träffat likväl som en etta innebär träff om skottet normalt hade missat. På mycket långt avstånd gäller 1-3 för miss om skottet normalt hade träffat och endast ett (1) för träff om skottet normalt hade missat.