Ögat
Hero
Såhär tänker jag
Om man kör med handlingsresolution är det svårt att få till fitm om man inte lägger till att det går att modifiera slaget efteråt. Det beror på att handlingsresolution i princip bara bestämmer en handling åt gången - därför blir det inte så mycket utrymme för beskrivningar efter faktum.
Om man kör med konfliktresolution däremot, är det svårt att INTE använda fitm. Detta beror på att vi inte har tillräckligt mycket informaion när vi slår tärningarna, utan måste lägga till något efteråt för att det ska vara meningsfullt att spela.
Ditt exempel skulle jag i nio fall av tio klassa som fortune in the end, eftersom "du slår inte av honom huvudet..." bara är en tolkning av tärningsresultatet. Det är feedback eller visualiserande (såhär ser 7 kp skada ut), snarare än berättande. Däremot krävs inte mycket för att göra det hela till en meningsfull fitm. Om motståndaren i nästa runda skriker en order, och regelystemet ger dig utrymme att säga "...men det är svårt att höra eftersom jag slog honom på käften så blodet sprutar förra rundan" DÅ är det - tycker jag - helt plötsligt meningsfullt att tala om fitm. Varför? jo, för att de ord som du valde att beskriva tärningsslaget fick en kvalitativt annan innebörd än bara tärningsslaget i sig självt.
Min poäng är helt enkelt att man bör hålla isär "det här är fitm enligt definition" och "det här är en meningsfull tillämpning av begreppet". Det viktigaste är inte slumpmomentets utformning, utan hur det förhåller sig till övriga designbeslut för att skapa konstruktiva spelprocedurer.
Om man kör med handlingsresolution är det svårt att få till fitm om man inte lägger till att det går att modifiera slaget efteråt. Det beror på att handlingsresolution i princip bara bestämmer en handling åt gången - därför blir det inte så mycket utrymme för beskrivningar efter faktum.
Om man kör med konfliktresolution däremot, är det svårt att INTE använda fitm. Detta beror på att vi inte har tillräckligt mycket informaion när vi slår tärningarna, utan måste lägga till något efteråt för att det ska vara meningsfullt att spela.
Ditt exempel skulle jag i nio fall av tio klassa som fortune in the end, eftersom "du slår inte av honom huvudet..." bara är en tolkning av tärningsresultatet. Det är feedback eller visualiserande (såhär ser 7 kp skada ut), snarare än berättande. Däremot krävs inte mycket för att göra det hela till en meningsfull fitm. Om motståndaren i nästa runda skriker en order, och regelystemet ger dig utrymme att säga "...men det är svårt att höra eftersom jag slog honom på käften så blodet sprutar förra rundan" DÅ är det - tycker jag - helt plötsligt meningsfullt att tala om fitm. Varför? jo, för att de ord som du valde att beskriva tärningsslaget fick en kvalitativt annan innebörd än bara tärningsslaget i sig självt.
Min poäng är helt enkelt att man bör hålla isär "det här är fitm enligt definition" och "det här är en meningsfull tillämpning av begreppet". Det viktigaste är inte slumpmomentets utformning, utan hur det förhåller sig till övriga designbeslut för att skapa konstruktiva spelprocedurer.