Nekromanti Fråga: Att uppnå något som SL där RP är hindret.

[android_iv]

Det är också problematisk iom att om du faktiskt väcker misstanke hos spelaren så kanske de beslutar sig för att inte läsa boken, och då stannar hela plotten upp..

Detta är kanske ett konstigt förslag, men jag tror att jag skulle:
z) ärligt berätta att "detta äventyr går ut på att din RP blir förgiftade, är du ok med det?" (väldigt kort, men snyggare sagt).
Sen börja med själva beskrivningen.
"Du känner en stickande smärta i händerna; dov stickande smärta strålar från fingertopparna in mot dina handflator. Du kan känna den krypa under ditt skinn. Något.. främmande.. i ditt blod. Det måste vara ett gift; FÖRGIFTAD! Men hur, och av vem?.."
Och här antingen påbörja ett sökande av var giftet kommer ifrån (prata med en apotekare > ledtrådar tillbaka mot boken och lägerelden > vart kommer boken ifrån osv.) eller direkt säga att det är från boken.

Så, detta blandar lite mellan av vad som är in-game och inte. Vissa skulle kunna tycka att det bryter spelinlevelsen (fast, därför jag skulle berätta om giftet innan man kör igång), och kanske bryter det mot rollspelkonventioner. Men jag tycker det är det ärligaste, om något MÅSTE hända så berätta det för spelarna och kör på, istället för att försöka "lura" spelarna till att uppfylla vissa premisser för att äventyret ska kunna dra igång.
Sen förstör det lite fällan med "giftet", men å andra sidan så var väl inte fällan eller "att de blev förgiftade" det som var viktigt (om det var det, slå mot "upptäcka fara" och kör som för vanliga fällor) utan konsekvenserna av det och vilken historia det ger.

Personligen tror jag också att jag skulle ha lättare att rollspela "förgiftad" om jag fick det från start, lite som att ta regi. Komma in i rätt mentala stadie av desperation.

Det värsta som kan hända i scenariot ovan är att spelarna säger "Näh, jag vill inte bli förgiftad", och då var det kanske inte en så bra idé ändå..

 

[Recca]

Anta att du som spelledare har en önskan att en rollperson ska ta upp en bok och bläddra i den helt enkelt av anledningen att hon ska få ett gift som tränger in genom händerna. Incidenten med giftet för historien framåt på ett sätt du önskar.

Nu råkar den rollpersonen precis fått tag i en heltäckande rustning så något gift kommer knappast tränga in. Hur löser du det här?

a) "Anpassa sig efter situationen" modellen: Jag hittar på en annan lösning för att utsätta rollpersonen för giftet.

b) "Lura rollpersonen in i fällan" modellen: Jag slänger in en bottenlös brunn med brinnande eldar som får rustningen att glöda så den måste lämnas för tillfället.

c) "Jag kör mitt race ändå" modellen: Jag låter giftet tränga igenom ändå, det är ju magiskt.

d) "Annan lösning" modellen: Är det här ens ett problem? Jag "löser" det genom att...

e) Bah, rälsning är för Dod 84 spelare. I en fisktank skulle det här aldrig kunna hända.



/Niklas som är intresserad av äventyrstrådar och är övertygad om att andra är det också.

Nu kommer jag frångå frågeställningen aningens. Jag har inte heller läst tråden särdeles noggrant så detta kan ha sagts redan.

När jag läser om dilemmat ovan så känner jag direkt att det är en ganska knepig situation. Den är konstruerad som en återvändsgränd för oss som spelledare. Den problematiken är väldigt påtaglig. Vi har ställt oss själva som spelledare inför ett vägskäl där vi vill tvinga spelarna åt höger. Vi har helt enkelt hängt upp vårt äventyr på detta vägval. Och det skulle vi inte ha gjort. Det var dumt och så konstruerar man inte äventyr. Jag har väldigt lite förståelse för den här typen av problematik ovan, om du vill att spelarna ska gå till höger i vägskälet så får du skapa en situation där de vill välja att gå till höger.

Alternativ
Sedan kan jag tycka att om planen är att förgifta spelarna, om äventyret kräver det. Kör en rälsad spelledarmonolog. På så vis visar du klart och tydligt att äventyret kräver detta. Du beskriver då utan att spelarna kan påverka någonting i skedet. Avsluta med att Rollpersonen i fråga förgiftas. Då har du inte lurat spelarna. Du har tagit över dramaturgin och tvingat dem in på en bana som du valt, något du ändå tänkte lura dem att göra. Men eftersom du konstruerat vägvalet som en nål i en bok utan några möjligheter till alternativa lösningar, så är det mer ärligt och samtidigt en 100% effektiv problemlösning om du rälsar från det att RP's kliver in genom dörrn, tills dess att en av dem insjuknar.

 

[solvebring]

Re: En reflektion kring "rälslögnen"

Vet du Solve. Jag tror ditt inlägg är intressant men skulle tjäna på exemplifierande. Meningen med den här typen av trådar är att lyfta fram ett nutida bra sätt att skriva äventyr och mängden läsare av en tråd är ofta oerhört mycket större än antal skribenter. Jag tror jag fattar det du vill ha fram men med exempel tror jag att jag och många fler kan få ut nyttan av vad det här handlar om: Äventyrsdesign (och inte ett bråk om vad som är bäst ). Ibland tenderar wrnu att bli väldigt teoretiskt och internt och vissa trådar som den här tjänar på att "nå allmänheten bättre". Har du lust att exemplifiera ditt inlägg?

Av de olika sätten att rälsa och skillnaden mellan dem menar du?

Nåväl, det kanske jag kan försöka. Kanske kan bli ett blogginlägg ...

 

[Mundo]

Nu kommer jag frångå frågeställningen aningens. Jag har inte heller läst tråden särdeles noggrant så detta kan ha sagts redan.

När jag läser om dilemmat ovan så känner jag direkt att det är en ganska knepig situation. Den är konstruerad som en återvändsgränd för oss som spelledare. Den problematiken är väldigt påtaglig. Vi har ställt oss själva som spelledare inför ett vägskäl där vi vill tvinga spelarna åt höger. Vi har helt enkelt hängt upp vårt äventyr på detta vägval. Och det skulle vi inte ha gjort. Det var dumt och så konstruerar man inte äventyr. Jag har väldigt lite förståelse för den här typen av problematik ovan, om du vill att spelarna ska gå till höger i vägskälet så får du skapa en situation där de vill välja att gå till höger.

Alternativ
Sedan kan jag tycka att om planen är att förgifta spelarna, om äventyret kräver det. Kör en rälsad spelledarmonolog. På så vis visar du klart och tydligt att äventyret kräver detta. Du beskriver då utan att spelarna kan påverka någonting i skedet. Avsluta med att Rollpersonen i fråga förgiftas. Då har du inte lurat spelarna. Du har tagit över dramaturgin och tvingat dem in på en bana som du valt, något du ändå tänkte lura dem att göra. Men eftersom du konstruerat vägvalet som en nål i en bok utan några möjligheter till alternativa lösningar, så är det mer ärligt och samtidigt en 100% effektiv problemlösning om du rälsar från det att RP's kliver in genom dörrn, tills dess att en av dem insjuknar.

This.
När spelarna ser den intressanta boken och spelaren i fråga uttrycker en önskan att läsa den tar du över dramaturgin helt.

"Upphetsat kliver Aber fram mot piedestalen som den urgamla boken ligger på. Dess förvridna yttre skulle få vilken kämpe som helst att darra, men Aber är villig att göra vad som krävs för att lära sig dess hemligheter. En metallklädd hand lägger sig mot boken men han tvekar och förstår att de urgamla texterna skulle kunna skadas med sådana handskar, och snabbt drar han av sig dem..."

Alternativet är ju att boken är en fet jäkla bok, så om han nu önskar titta lite snabbt i den kan han göra det nu, men ytterligare läsning kräver bra ljus, bekvämlig position och absolut inga plåthandskar.

 

[Niklas73]

Re: En reflektion kring "rälslögnen"

Det tycker jag är en klok idé. Länka härifrån också så andra kan hitta det.

 

[slanfan]

Jag tänker mig att boken kan vara i dåligt skick och faller sönder om den inte hanteras med jätteförsiktiga fingrar. Eller att den han en förbannelse lagd på sig som drabbar rollpersonen med samma effekt som ett gift.

Edit: Eller så sparar man sitt giftäventyr till någon gång när en spelare har blivit ärligt förgiftad...

Om man nu måste förgifta någon.

 

[Sjunde inseglet]

Om giftet hamnar på någons händer borde det ju rimligtvis hamna på plåthandskarna. Nästa gång handskarna rör vid hud, t ex vid ett handslag, blir den berörde förgiftad.

 

[krank]

Om giftet hamnar på någons händer borde det ju rimligtvis hamna på plåthandskarna. Nästa gång handskarna rör vid hud, t ex vid ett handslag, blir den berörde förgiftad.

Mjo. Vem tar av handskarna? Den ena handsken tar man väl av med den andra, men den andra tar man väl sedan rimligen av med händerna =)

Om nu inte någon annan gör det åt en.

 

[Sjunde inseglet]

Om giftet hamnar på någons händer borde det ju rimligtvis hamna på plåthandskarna. Nästa gång handskarna rör vid hud, t ex vid ett handslag, blir den berörde förgiftad.

Mjo. Vem tar av handskarna? Den ena handsken tar man väl av med den andra, men den andra tar man väl sedan rimligen av med händerna =)

Om nu inte någon annan gör det åt en.

Jo, precis. Personligen skulle jag skratta gott åt spelarens förvåning när hans tjänare eller pigan som hjälpt honom av med rustningen plötsligt faller ihop. Att se vem som först vidrör handskarna blir spännande i sig. Men det är klart då kanske det blir ett helt annat äventyr än vad som tänktes från början.

 

[RasmusL]

Om giftet hamnar på någons händer borde det ju rimligtvis hamna på plåthandskarna. Nästa gång handskarna rör vid hud, t ex vid ett handslag, blir den berörde förgiftad.

Mjo. Vem tar av handskarna? Den ena handsken tar man väl av med den andra, men den andra tar man väl sedan rimligen av med händerna =)

Om nu inte någon annan gör det åt en.

Jo, precis. Personligen skulle jag skratta gott åt spelarens förvåning när hans tjänare eller pigan som hjälpt honom av med rustningen plötsligt faller ihop. Att se vem som först vidrör handskarna blir spännande i sig. Men det är klart då kanske det blir ett helt annat äventyr än vad som tänktes från början.

Jag tycker det är en sund idé och det följer kausaliteten i spelvärlden fint men är det någon som verkligen spelar ut sådana alldagliga scener som att ta av sig rustningen för att gå till sängs i sådan detalj att det blir tydligt vem som vidrört vad? och för sig kan man som spelledare insistera på extrem detaljsimulering just för att uppnå detta men jag personligen skulle börja bli rastlös, eller åtminstone ana att något fuffens är i görningen och därmed få lite av min inlevelse utspilld på metaplanet, om spelledaren började fråga min medspelare vilken hand han använder för att spänna av sig hjälmen, exakt hur han tar av sig skorna, vilka attiraljer han använder för att raka sig, etc. Kanske kan man som spelledare fråga direkt "beskriv hur du tar av dig handskarna" men då är vi tillbaka till problemet ovan med att gå försiktigt fram (här är risken IMO lägre och det är säkert genomförbart på rätt sätt).

Över lag tycks det knepigt att ta sig förbi hindret som spelarna utgör i dessa fall när kausaliteten i spelvärlden är viktig för spelet. Lycka uppnås genom två faktorer:

Planering: "Fällan" är upplagd så att sannolikheten för träff är hög, eventuella avvikelser har tänkts över i förhand och lösningar finns förberedda.

Reaktion: Genom att reagera på avvikelser förändras historien för att uppnå fällans mål på annan väg.

De båda är IMO inte kompatibla, en hårt planerad spelstil blir tungrodd i förändringsarbete och hårt planerade element i en flexibel spelstil blir otympliga sm byggklossar.

 

[Sjunde inseglet]

Någon måste ju vidröra handskarna så småningom. Om man nu redan rälsar så är det ju inte svårt att slänga in en "ta av sig rustning"-scen på kvällen. Huruvida det är spelaren som tar av sig handskarna eller någon som hjälper honom har man i regel bra koll på som spelledare.

Giftet kan ju också påverkat andra personer som kommit i kontakt med handskarna (eller saker handskarna rört vid) under dagen. Spelledaren kan t ex skriva upp vad spelaren tar sig för närmast efter att han bläddrat i boken.
1. Går till värdshuset: Ger värdshusvärden mynt (förgiftad), tar i stop och sejdel (skänkflickan förgiftad).
2. Skakar hand med borgmästaren (förgiftad).
3. Lägger sig: Tar av sig rustningen (förgiftad).

Kanske kan man även i förväg planera hur mycket giftet försvagas för varje person som berörs av handskarna så att eventuella motståndsslag minskar.

Är äventyret hårdrälsat så är säkert följande scener efter att rollpersonen bläddrat i boken förberedda och då kan spelledaren i förväg planera vilka som kan komma i kontakt med handskarna. (Typ: bysmeden ber om att få se på rollpersonens svärd, säger han ja och räcker svärdet till smeden blir smeden förgiftad).

 

[slanfan]

Jag tänker nu att om spelaren missar sin poison save så tar hen av sig handskarna för att bläddra i boken.