Går en liten kvällskurs i praktisk filosofi och kom igår in på ämnet dygdeetik.
Sammanfattningsvis fanns det en britt som hette William David Ross som talade om sju grundläggande prima facie-plikter (vid-första-anblick-plikter).
(i) Duty of fidelity, en plikt att hålla både explicita och implicita löften (där implicita rör sådant som att inte ljuga, inte vara otrogen et cetera).
(ii) Duty of reparation, en plikt att gottgöra tidigare oförrätter gentemot annan person.
(iii) Duty of gratitude, en plikt att återgälda tidigare goda handlingar utförda av annan person.
(iv) Duty of nonmaleficence, en plikt att inte skada eller "göra ont".
(v) Duty of justice, en plikt att se till att fördelningen av det goda blir rättvis i bemärkelsen att folk får vad de gjort sig förtjänta av.
(vi) Duty of beneficence, en plikt att göra gott, alltså maximera något slags "lyckonivå" i världen.
(vii) Duty of self-improvement, en plikt att göra sig själv klokare, bättre, lyckligare et cetera.
Dessa anger alltså moraliskt relevanta drag till en viss handling. I en situation bör man handla i enlighet med dessa plikter. Ibland (för att inte säga ofta) kan de krocka med varandra. Då får man väga dem mot varandra och se vilken som väger tyngst i just den situationen. Det är därför de heter prima facie-plikter - de är just plikter vid första anblicken, men att bryta the duty of fidelity exempelvis behöver inte vara orätt om the duty of nonmaleficence i den situationen väger tyngre. Annars finns det ingen ranking mellan plikterna.
Vad har nu detta med Mundana att göra? Jo, jag tror helt enkelt att man kan inspireras av ovanstående när man filar på olika religioner. Eller vad tror ni?
Tycker de öppnar både för intressant karaktärsspel (en troende person får väga plikter mot varandra, tolka, fundera), och en dynamisk religion som lär vara full av schismer om tolkningar. Vad innebär egentligen rättviseplikten? Hur ska man se på hämnd utifrån dessa plikter? Är det bara self-improvement som riktas mot en själv, eller gäller detta även plikter som nonmaleficence och justice? Et cetera. Någon grupp kanske viss tycker att man kan ranka plikterna, om inte annat i en grupp av högre plikter och en av lägre.
Att de är sju till antalet känns nästan lite klyschigt. Skulle man kunna stryka någon för att få en intressantare religion? Det kanske finns en sådan schism inom religionen - en gren kanske förkastar self-improvement. Eller ska kanske lägga till någon?
Förslag isåfall:
(viii) Insiktsplikten, en plikt att söka insikt, kunskap och sanning.
(ix) Omvändelseplikten [riktigt dåligt namn], en plikt att hindra andra att bryta mot [ovanstående plikter], typ.
Hur skulle man förresten översätta ovanstående plikter? Trohetsplikten, Gottgörelseplikten, Tacksamhetsplikten och Rättviseplikten känns ganska klara. Men hur översätter man nonmaleficence, beneficence och self-improvement utan att det låter styltigt?
Daaktron och Mhîmrätten känns ju som fina avstamp i och med att de är stora och därmed intressanta att bädda in schismmöjligheter i, och att åtminstone Daaktron behöver kunna distansera sig från kristendomen. Eller vad säger ni? Hur skulle ni kunna använda ovanstående?
/Hjalle, tänker sig en "Pliktboken", full av riktigt mustiga historier om moraliska dilemman och grubbel och samtal med Gud och fan och hans moster.
Sammanfattningsvis fanns det en britt som hette William David Ross som talade om sju grundläggande prima facie-plikter (vid-första-anblick-plikter).
(i) Duty of fidelity, en plikt att hålla både explicita och implicita löften (där implicita rör sådant som att inte ljuga, inte vara otrogen et cetera).
(ii) Duty of reparation, en plikt att gottgöra tidigare oförrätter gentemot annan person.
(iii) Duty of gratitude, en plikt att återgälda tidigare goda handlingar utförda av annan person.
(iv) Duty of nonmaleficence, en plikt att inte skada eller "göra ont".
(v) Duty of justice, en plikt att se till att fördelningen av det goda blir rättvis i bemärkelsen att folk får vad de gjort sig förtjänta av.
(vi) Duty of beneficence, en plikt att göra gott, alltså maximera något slags "lyckonivå" i världen.
(vii) Duty of self-improvement, en plikt att göra sig själv klokare, bättre, lyckligare et cetera.
Dessa anger alltså moraliskt relevanta drag till en viss handling. I en situation bör man handla i enlighet med dessa plikter. Ibland (för att inte säga ofta) kan de krocka med varandra. Då får man väga dem mot varandra och se vilken som väger tyngst i just den situationen. Det är därför de heter prima facie-plikter - de är just plikter vid första anblicken, men att bryta the duty of fidelity exempelvis behöver inte vara orätt om the duty of nonmaleficence i den situationen väger tyngre. Annars finns det ingen ranking mellan plikterna.
Vad har nu detta med Mundana att göra? Jo, jag tror helt enkelt att man kan inspireras av ovanstående när man filar på olika religioner. Eller vad tror ni?
Tycker de öppnar både för intressant karaktärsspel (en troende person får väga plikter mot varandra, tolka, fundera), och en dynamisk religion som lär vara full av schismer om tolkningar. Vad innebär egentligen rättviseplikten? Hur ska man se på hämnd utifrån dessa plikter? Är det bara self-improvement som riktas mot en själv, eller gäller detta även plikter som nonmaleficence och justice? Et cetera. Någon grupp kanske viss tycker att man kan ranka plikterna, om inte annat i en grupp av högre plikter och en av lägre.
Att de är sju till antalet känns nästan lite klyschigt. Skulle man kunna stryka någon för att få en intressantare religion? Det kanske finns en sådan schism inom religionen - en gren kanske förkastar self-improvement. Eller ska kanske lägga till någon?
Förslag isåfall:
(viii) Insiktsplikten, en plikt att söka insikt, kunskap och sanning.
(ix) Omvändelseplikten [riktigt dåligt namn], en plikt att hindra andra att bryta mot [ovanstående plikter], typ.
Hur skulle man förresten översätta ovanstående plikter? Trohetsplikten, Gottgörelseplikten, Tacksamhetsplikten och Rättviseplikten känns ganska klara. Men hur översätter man nonmaleficence, beneficence och self-improvement utan att det låter styltigt?
Daaktron och Mhîmrätten känns ju som fina avstamp i och med att de är stora och därmed intressanta att bädda in schismmöjligheter i, och att åtminstone Daaktron behöver kunna distansera sig från kristendomen. Eller vad säger ni? Hur skulle ni kunna använda ovanstående?
/Hjalle, tänker sig en "Pliktboken", full av riktigt mustiga historier om moraliska dilemman och grubbel och samtal med Gud och fan och hans moster.