Nekromanti Från filosofiföreläsning till Mundanareligion?

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Går en liten kvällskurs i praktisk filosofi och kom igår in på ämnet dygdeetik.

Sammanfattningsvis fanns det en britt som hette William David Ross som talade om sju grundläggande prima facie-plikter (vid-första-anblick-plikter).

(i) Duty of fidelity, en plikt att hålla både explicita och implicita löften (där implicita rör sådant som att inte ljuga, inte vara otrogen et cetera).
(ii) Duty of reparation, en plikt att gottgöra tidigare oförrätter gentemot annan person.
(iii) Duty of gratitude, en plikt att återgälda tidigare goda handlingar utförda av annan person.
(iv) Duty of nonmaleficence, en plikt att inte skada eller "göra ont".
(v) Duty of justice, en plikt att se till att fördelningen av det goda blir rättvis i bemärkelsen att folk får vad de gjort sig förtjänta av.
(vi) Duty of beneficence, en plikt att göra gott, alltså maximera något slags "lyckonivå" i världen.
(vii) Duty of self-improvement, en plikt att göra sig själv klokare, bättre, lyckligare et cetera.

Dessa anger alltså moraliskt relevanta drag till en viss handling. I en situation bör man handla i enlighet med dessa plikter. Ibland (för att inte säga ofta) kan de krocka med varandra. Då får man väga dem mot varandra och se vilken som väger tyngst i just den situationen. Det är därför de heter prima facie-plikter - de är just plikter vid första anblicken, men att bryta the duty of fidelity exempelvis behöver inte vara orätt om the duty of nonmaleficence i den situationen väger tyngre. Annars finns det ingen ranking mellan plikterna.

Vad har nu detta med Mundana att göra? Jo, jag tror helt enkelt att man kan inspireras av ovanstående när man filar på olika religioner. Eller vad tror ni?

Tycker de öppnar både för intressant karaktärsspel (en troende person får väga plikter mot varandra, tolka, fundera), och en dynamisk religion som lär vara full av schismer om tolkningar. Vad innebär egentligen rättviseplikten? Hur ska man se på hämnd utifrån dessa plikter? Är det bara self-improvement som riktas mot en själv, eller gäller detta även plikter som nonmaleficence och justice? Et cetera. Någon grupp kanske viss tycker att man kan ranka plikterna, om inte annat i en grupp av högre plikter och en av lägre.

Att de är sju till antalet känns nästan lite klyschigt. Skulle man kunna stryka någon för att få en intressantare religion? Det kanske finns en sådan schism inom religionen - en gren kanske förkastar self-improvement. Eller ska kanske lägga till någon?

Förslag isåfall:
(viii) Insiktsplikten, en plikt att söka insikt, kunskap och sanning.
(ix) Omvändelseplikten [riktigt dåligt namn], en plikt att hindra andra att bryta mot [ovanstående plikter], typ.

Hur skulle man förresten översätta ovanstående plikter? Trohetsplikten, Gottgörelseplikten, Tacksamhetsplikten och Rättviseplikten känns ganska klara. Men hur översätter man nonmaleficence, beneficence och self-improvement utan att det låter styltigt?

Daaktron och Mhîmrätten känns ju som fina avstamp i och med att de är stora och därmed intressanta att bädda in schismmöjligheter i, och att åtminstone Daaktron behöver kunna distansera sig från kristendomen. Eller vad säger ni? Hur skulle ni kunna använda ovanstående?

/Hjalle, tänker sig en "Pliktboken", full av riktigt mustiga historier om moraliska dilemman och grubbel och samtal med Gud och fan och hans moster.
 

duncan_UBBT

Swordsman
Joined
9 Aug 2009
Messages
716
Location
Skövde
Daaktron och Mhîmrätten känns ju som fina avstamp i och med att de är stora och därmed intressanta att bädda in schismmöjligheter i, och att åtminstone Daaktron behöver kunna distansera sig från kristendomen. Eller vad säger ni? Hur skulle ni kunna använda ovanstående?
Helt rätt inställning enligt mig. Om man kan smyga in något som verkligen inte är kristendom, som inte är allt för utstickande och dessutom bidrar till att göra troende karaktärer ännu intressantare att spela så ser jag inte varför man inte skulle slänga in det. :gremsmile:
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Som jag tidigare påpekat tycker jag rårippen av de sju dödssynderna är det absolut fattigaste och lökigaste med Daaktron - om man nu tvunget skulle sno dödssynderna, kunde man väl åtminstone tagit en av de mindre kända varianterna?

Man skulle ju kunna använda de sju plikterna du tar upp här som basis för sju påbud i Daaktron, eller något. Huruvida de då kan -ersätta- dödssynderna, well, kanske, men alla monoteistiska universalreligioner måste* nog egentligen ha regler för båda delarna, alltså både dygd och synd.


*(As in, jag kommer inte på något exempel på motsaten från irl-historien).
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Om detta var de sju plikterna kanske de skulle ha varsin ärkeängel kopplad till sig?
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Neogames har internt kommit fram till att det inte ska finnas änglar i Daaktron, för att det vore ytterligare en (onödig) likhet med kristendomen.

Mhîmrätten har änglar, däremot; det kan komma att bli en plottpoint relaterad till det i utgivet material inom en inte alltför avlägsen framtid.

Men man kanske kunde ha säg, sju extra heliga helgon som är kopplade till plikterna? Eller sju heliga djur, varav två är de här sidekicksen Daak redan har beskrivits med (en...varg..eller är det ett lejon?...och...en...falk? eller nåt. jag kommer inte ihåg).

Djurkopplingen hade kunnat vara kool, eftersom djur redan är så symboliskt laddade med olika egenskaper.
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
synnerligen intressant inlägg. ser verkligen fram emot att följa detta.
 

duncan_UBBT

Swordsman
Joined
9 Aug 2009
Messages
716
Location
Skövde
Daak är den allsmäktige skaparen. Daak är den ende guden; han härskar över världen, både den synliga och den dolda. Daak är den allseende guden som uppenbarat sig för de rättrogna och som har makt att förlåta synder. Daak avbildas ibland som en kraftfull man med långt vitt hår, kort skägg och lysande ögon utan pupiller. Daak uppenbarar sig dock i många andra skepnader. På hans högra sida tronar Fexior, ett blått lejon med svarta örnvingar av stål som är Daaks trogna stridskamrat. På gudens vänstra axel sitter Ingnarios, en vacker skepnadsändrande fågel som flyger över världen och rapporterar till sin herre. I Daaks händer vilar ett svärd av skiraste glas. Daaks fästning är ett rike ovanför molnen dit de rättrogna hamnar efter döden. Den som syndar kastas ned i ett fasansfullt eldhav, där demoner och det orena blodets avkomma plågar de olyckliga själarna. Vart själen kommer bestäms i den renande elden som också befriar alla själar från synd. Daak dyrkas inom Daaktron.
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
En tanke är ju att inte se dem riktigt som dygder, utan snarare som typ de tio budorden. Där trohetsplikten och tacksamhetsplikten enligt Daakkyrkans logik innebär att man inte får dyrka andra gudar eller hävda deras existens, eftersom man då talar osanning och dessutom är väldigt otacksam mot ens skapare, typ.

Bara en tanke.

Att plikterna symboliseras med djur låter fint. Det kan ju finnas en liten tendens på landsbygd och sådär att vara mer upptagna av de här djuren än av Daak - vad vet jag? Här skulle man ju också kunna inspireras av kinesisk djursymbolik, om man vill få in lite fräscha fläktar i Daaktron.
 

Petter42

Swordsman
Joined
10 Jun 2009
Messages
635
Location
På väg ut ur den bokstavliga garderoben.
Som jag har sett på det länge så har religioner två stora sidor. Först är det den filosofiska, som förklarar världens ursprung, mening och liknande. Sedan finns det den organisatoriska sidan. Religioner är mer än bara sina budskap och sina innehåll eftersom det skapas stora organisationer runt stora religioner.
Den organisatoriska sidan har ofta som funktion att även reglera lagar och regler, i synnerhet förr i tiden. Där kommer mer specifika grejer in, som budorden. Det ska finnas lite utrymme för tolkning, och det ska allt som oftast vara extremer.
Den filosofiska sidan ska förse mer generella och tolkningsbara regler, som synderna, dygderna och de här sju plikterna.
Samma regel ur båda perspektiven kan ju vara: "Du skall icke dräpa" mot "Man bör anstränga sig för att inte skada någon annan på något sätt."
En komplett religion bör alltså förse båda dessa saker.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Nitpick: dygder är inte plikter. Dygdeetiken innebär en misstro mot att regler av typen "handla alltid enligt den princip du hade velat se upphöjd till allmän lag" eller "handla alltid för att maximera lyckan i världen" ger en användbar grund för moraliskt beteende, utan förespråkar i stället att man håller sig till dygder men inte gör dem till regler för hur man alltid ska handla. De abrahamitiska religionerna har en tydligt regeletisk hållning, som också har påverkat den västerländska kulturen sedan kristendomen tog över -- det är först under 1900-talet som dygdeetiken har fått någon riktig renässans. Däremot var dygdeetiska snarare än regeletiska spörsmål det som till exempel Platon och Aristoteles ägnade sig åt.
 
Top