Vattenflaskorna har mycket riktigt bärremmar också och går utmärkt att bära hängande över axeln.
Ni återvänder till vägskälet där en annan gång ledde uppåt och följer denna.
Den här gången är mörk och väggarna täckta av fuktig mossa som dämpar alla ljud, och snart hör ni inte längre ljudet från bardernas musik utan det är helt tyst, men gången löper vidare utan att dela på sig så ni riskerar inte att gå vilse för den sakens skull.
Efter en ganska påfrestande uppstigning så ser ni hur gången leder in i ännu en grottsal. Den här gången är öppningen nästan hela vägen uppe vid taket, och från den längst väggen letar sig en avsatts som likt en spiral löper runt hela salen tills den slutar nere vid botten. Rummet är mycket brett och i princip format som enstående cylinder (sett uppifrån är rummet alltså cirkelrunt, med högt i tak).
Nere på golvet kan ni se en piedestal på vilken något litet och rosafärgat vilar (för litet och för långt bort för att ni ska kunna se vad det är. Möjligen en liten sten eller något).
Runt piedestalen rör sig en enorm varelse som verkar bestå av flera hopsatta stenbummlingar, men fast den ser ut att vara helt gjord av sten rör den sig som något levande. Den vräker sig upprepade gånger mot piedestalen och reser sig ibland på bakbenen och krafsar mot den, som om den ville klättra upp på den, men piedestalen är lite för hög för den.
Varelsen verkar uppretad.