Man Mountainman
Storsvagåret
Re: Ambulerande tält - Roligt eller stötande?
Jag tror du, Troberg, underskattar den grad av komplexitet som kan alstras av helt och hållet deterministiska system. Titta på cellulära automata, som Conway's Game of Life. De har byggt fucking Turing-kompletta datorer i Game of Life.
Vår oförmåga att förutsäga hur ett system kommer att utvecklas betyder inte att systemet inte är deterministiskt. Conway's game of life är deterministiskt -- det vet vi eftersom vi känner till de principer som styr det -- och vi kan ändå knappast förutsäga de långsiktiga konsekvenserna av ett komplext "parti"; till detta behövs en dator. Universum är ännu mycket mer komplext, men det behöver inte utesluta att det är deterministiskt "i grunden", bara att det undslipper all vår förmåga att göra förutsägelser (oavsett hur häftiga datorer vi har).
(Nu är i och för sig universum inte deterministiskt, utan probabilistiskt, vilket kvantmekaniken lär oss. Men principen är ändå viktig).
Detta sagt: Vår oförmåga att förutsäga hur ett komplext system (som hjärnan) fungerar, kan göra att det är legitimt att använda begrepp som "fri vilja", "val", "beslut" och så vidare för att beskriva detta system. Vi diskuterar då systemet på en högre nivå än kolliderande atomer, där vi helt enkelt är tvungna att använda den typen av språk för att göra det vi ser begripligt. Det finns ingen motsättning mellan att hävda att universum är deterministiskt och att vi har fri vilja -- de två ståndpunkterna motsäger inte varandra, eftersom de rör sig på två olika förklaringsnivåer. Se även.
En analogi: Vi beskriver politiken i ett land i termer av partier, klasser, intressegrupper, val, etc. Ingen skulle vara beredd att avfärda dessa beskrivningar eftersom "det inte existerar några partier (osv), det enda som existerar är atomer och tomrum".
Frågan är väl: beror universums eventuella predestination, eller avsaknad därav, på möjligheten för något (begränsat eller obegränsat) intellekt att förutsäga framtiden. Kan inte verkligheten vara förutbestämd alldeles oavsett huruvida någon kan göra den förutsägelsen?Troberg said:Tja, Einstein trodde inte att Gud spelade tärning, men likförbaskat så poppade slumpen upp i en världsbild som fram tills dess saknade slump. Så, varför inte?Svarte faraonen said:Vad är det rimligaste antagandet, utifrån en materialistisk grundsyn: att de bitar vi inte känner till beter sig som all annan materia vi är bekant med, eller att de beter sig på ett helt nytt vis som saknar materiell förklaringsmodell?Troberg said:Likadant är det med de kausala samband du pekar på. Vi vet ganska väl hur elemantarpartiklarna beter sig, hur atomerna beter sig, hur molekylerna beter sig, men när vi sedan gör skiftet i skala och försöker förstå hur det sedan gör att jag valde att tända lyset med höger hand, då har vi ett jätteglapp i vår förståelse.
Alltså, problemet är att varken slump eller predestionation riktigt håller.
Jag tror tex knappast att Big Bang kan innehålla tillräckligt med information för att i det ögonblicket staka ut hela framtiden. Shannons infomrationsentropi torde skjuta ner det alternativet ganska kvickt.
Likaså, ren slump håller inte heller som förklaring. Den är för kaotisk, för rå för att ge upphov till komplicerade tankeprocesser.
Så, eftersom jag är vetenskapligt lagd, när jag ser något som inte kan förklaras med gällande vetenskap, då börjar jag utforska de vita fläckarna på kartan. Om något inte är A eller B, då måste det vara något annat. Då vill jag veta vad.
Jag tror du, Troberg, underskattar den grad av komplexitet som kan alstras av helt och hållet deterministiska system. Titta på cellulära automata, som Conway's Game of Life. De har byggt fucking Turing-kompletta datorer i Game of Life.
Vår oförmåga att förutsäga hur ett system kommer att utvecklas betyder inte att systemet inte är deterministiskt. Conway's game of life är deterministiskt -- det vet vi eftersom vi känner till de principer som styr det -- och vi kan ändå knappast förutsäga de långsiktiga konsekvenserna av ett komplext "parti"; till detta behövs en dator. Universum är ännu mycket mer komplext, men det behöver inte utesluta att det är deterministiskt "i grunden", bara att det undslipper all vår förmåga att göra förutsägelser (oavsett hur häftiga datorer vi har).
(Nu är i och för sig universum inte deterministiskt, utan probabilistiskt, vilket kvantmekaniken lär oss. Men principen är ändå viktig).
Detta sagt: Vår oförmåga att förutsäga hur ett komplext system (som hjärnan) fungerar, kan göra att det är legitimt att använda begrepp som "fri vilja", "val", "beslut" och så vidare för att beskriva detta system. Vi diskuterar då systemet på en högre nivå än kolliderande atomer, där vi helt enkelt är tvungna att använda den typen av språk för att göra det vi ser begripligt. Det finns ingen motsättning mellan att hävda att universum är deterministiskt och att vi har fri vilja -- de två ståndpunkterna motsäger inte varandra, eftersom de rör sig på två olika förklaringsnivåer. Se även.
En analogi: Vi beskriver politiken i ett land i termer av partier, klasser, intressegrupper, val, etc. Ingen skulle vara beredd att avfärda dessa beskrivningar eftersom "det inte existerar några partier (osv), det enda som existerar är atomer och tomrum".