Nekromanti Fundering på ett (konvents)äventyr...

hyperdrive

Veteran
Joined
6 Jun 2000
Messages
193
Location
Uppsala
Filar lite på ett äventyr som jag tror skulle fungera bra både som inledningen till en större kampanj och som ett enstaka speltillfälle. Tricket är minnesförlust med flashbacks som ger en kontinuerlig världbeskrivning allt eftersom man spelar.

Följande är en av spelarnas utgångsbeskrivning. Vilken spelvärld/motor bör jag välja? Tänkte på Neotech men det ligger lite utanför cyberpunkidén tycker jag...

---
Det är mörk. Kroppen känns tung mot vad som känns som en skinnfåtölj. Det surrar i huvudet och ett irriterade knäppande hörs med jämna mellanrum som ljudet från en metronom. Du öppnar ögonen och det är svart sånär som på ett rött punktformigt ljus som blinkar i takt med knäppandet. Du försöker röra på dig men du finner att du inte har ork att lufta varken armar eller ben. Du sluter ögonen igen…

Vad var det? Något har väckt dig igen. Du skruvar oroligt på huvudet och försöker skapa dig en uppfattning av det dunkla rum som du befinner dig i. Det röda ljuset syns inte längre. Du lyfter högerarmen. Den känns stel och det sticker i fingrarna. Du ligger på en säng med en filt över dig och det doftar som om någon eldade med ved. Du skruvar på huvudet och blickar ut i ett litet rum. Bredvid sängen står ett litet nattduksbord och en liten pall. I taket hänger en lykta med ett svagt gulaktigt sken. Det finns en också dörr tvärs över rummet.

En åttaårig flicka kommer in med mat. Hon ser lite blyg ut, har långt tovigt brunt hår och en lappad klänning. Över hennes högra kind så finns en stor svart böld.

”Farfar släpade hit dig med bruntes hjälp.” Säger hon efter lite tvekan. ”Ou somme nous? Quel est ton non?” frågar du och inser att du inte pratar samma språk som flickan.
”Du pratar konstigt.” Säger flickan och kliar sig på näsan. ”Farfar hämtar hjälp i Vitkoviè. Vill du ha något att äta? Jag har gjort plommonpaj.”

Hämta hjälp? Du känner hur paniken växer till sig i magen. Huvudet bultar hårt och du har svårt att tänka klart. Du nickar försiktigt åt flickan som glatt skuttar ut ur rummet och lämnar dig ensam. Du tvekar inte. Med reflexmässig reaktion far du upp ur sängen och bort mot fönsterluckorna. Med brutal styrka sliter du upp dem på vid gavel och klättrar vigt ut i ett kylig höstmörker och ned i en grönsaksodling. Allt ser ut som någon slags slavisk bondgårds idyll. Barfota springer du mot skogsbrynet. Yrseln kommer dock plötsligt och du faller ned i en liten uttorkad bäckfåra och blir liggande på rygg. Tinningarnas pulserande ackompanjerar hjärtats bultande och dina tunga andetag. ”Je m’appelle Andrew and I’m lost. Die Arznei… lijek ne pomaþe protiv…” Säger du högt för dig själv.

Du sluter ögonen igen. Sömnen kommer ögonblickligen.

Du tycker dig höra ett svagt surrande med jämna intervall. Ett rödaktigt sken glimmar till ungefär två meter framför dig. Var det ljus från busken? Nej. Ljuset följer dig med blicken. Som om någon bländat dig och nu finns det röda ljuspunkter som dröjer sig kvar. Nej, inte punkter. Ljuset skiftar ut och in i fokus. Det står något. Det ser ut som en text och den kommer närmre. ”Primära system OK. Återställning. Sekundära system omstartars. Tertiära system omstartas. Synkar.” Texten dröjer kvar ett tag i luften precis framför dig och försvinner sedan. Plötsligt uppenbarar sig en kvinna klädd i en blå formanpassad dräkt och kort svart hår. Hon ser datoranimerad ut. Rätt attraktiv. Dessutom tenderar hon att flimra när du rör på huvudet.

”EI, evolverande intelligens. Version 2.5 modell Nemesis. Aktiverad 2049-03-03: 17:01. 120 Peta konglomerat har evolverat sedan starten.” Bilden flimrar lite. Röd text börjar bläddras upp till höger om henne. Det mesta verkar vara koder som beskriver något slags system.
”Jag är Laureline. Det verkar som om du har fått en minnesrubbning. Det kan bero på massiv våldsverkan mot ditt huvud för en kort tid sedan. Tyvärr verkar det som om mina aktiva närminnesfiler har raderats. Det beror dock inte på någon våldsverkan utan på att en yttre terminal initierade ett omstartsprogram. Det finns inte så mycket jag kan göra åt mina förlorade minnen men jag kan modifiera nanomed-A3 att stimulera de områden i din hjärna som kan innehålla förlorad minnesdata. Du kommer att uppleva flashbacks allteftersom det helande arbetet fortgår. Bekräfta modifiering av nanomed-A3!”


Grundplotten som jag tänkte först är neotechinspirerad: Projekt Hercules skulle göra människan lik den grekiske guden hercules i styrka, tålighet och snabbhet. Genom att kombinera nanoteknologi, bioteknologi, cybernetik och den längst utvecklade EIn så skulle en ny sort av människor uppstå. Syftet må ha varit ädelt i början, men projektledaren insåg snabbt att här hade man en taktiskt överlägsen supersoldat. Han började samarbeta med Syndikatet, och en grupp som kallar sig Got Shades of Black. När regeringen (Europeiska federationen) fick reda på att supersoldatteknik såldes till högst bjudande försökte de terminera hela projektet och dess inblandade. Fabriker förstördes, elektroniska minnen raderades och ansvariga forskare mördades. Några kom dock undan…


Projektledaren arbetar för GenCorp och en obskyr organisation kallad Got Shades of Black och han är under uppsikt av internationell polis kallad sjunde diktoratet, vars uppgift är att terminera illegala androider eller bioroider.
spelfigurpersonligheter

Andrew – Manodepressiva tendenser. Ogillar våld. Har bra utseende som alla bioskulpturer. Lider av skakningar som behandlas med B-adenalindrog. I symbios med en 10 årig EI av modell Nemesis 2.5 som har en väl utvecklad personlighet vid namn Laureline.

Andrew har arbetat som agent åt Europeiska federationen, närmare bestämt under DGSE (Direction Générale de la Sécurité Extérieure). Hans kodnamn har varierat bland typiska spionnamn som Wraith, Spectre och Oni.

Abraham – Lugn, metodisk och rätt känslokall. Lider tillsynes inte av några fysiska eller psykiska åkommor. Tillhör Syndikatet. I symbios med en 2 år gammal EI av modell Nemesis 3.0. EIn saknar genuina personlighetsdrag men kan imitera många olika personligheter beroende på Abrahams humör. EIn brukar referera till den reflektionsalgoritm som för tillfället har högst mandat som Origo.

Alice – Tanig men söt blondin. Lider av mardrömmar och skakningar. Behandlas med många olika droger. På flykt undan sjunde diktoratet. I symbios med en 11 år gammal EI av modell Nemesis 2.1. EIn har utvecklat en neurotisk och paranoid personlighet och kallar sig Bobo.

Belladonna (Bel) – Sexig brunett med kaxig attityd. Extremt snabb, men lider av skakningar som kommer oregelbundet. Saknar mediciner för behandling. I symbios med en 1 år gammal EI modell Serpent 1.0. EIn har utvecklat en mörk nästan gotisk personlighet med drag åt det perversa hållet. Den kallar sig AL.

Alla hercules-projekt ser ut att vara kring tjugofem och lever med nuvarade teknik ungefär fyrahundra år. Det är väldigt starka och kan lyfta nära 300 kg i bänkpress trots att de inte ser ovanligt muskelstarka ut om än väldigt vältränade. De kan springa oavbrutet i tre dygn och hålla andan i trettio minuter. De är immuna mot de flesta sjukdomar och gifter. Deras EI kan tillfälligt förbättra deras fem sinnen och hjälpa dem att sortera ut intressant information i väldigt hög hastighet. Detta leder till en ofantligt hög reaktionsförmåga.

De är känsliga för elchocker mot huvudet som kan få EIn att omstarta och därmed tvinga dem att ta det väldigt lugnt ett tag tills systemet fungerar igen. Om de använder extern datakommunikation via EIn är de dessutom extremt känsliga för EMP. Självklart kan deras EI smittats av ett antal otäcka datavirus om den umgås helt ohämmat med okända datainterface.

Historien kommer att rullas ut som en deckarhistoria med mycket hemliga lappar till de olika spelarna som stundvis spelar mot varandra till en tänkt slutscen då de gör gemensam sak och...


/images/icons/thinks.gif... got black shades...
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,327
Location
Helsingborg
Undran, osäkerhet, förundran, intresse - Detta var känslorna jag fick när jag läste texten.. Speciellt ballt var det att han/den förstod vad flickan sade men inte tvärtom.. Trodde ett tag att Andrew var en alien..

Dock så dog stämningen jag fick när jag läste resten.. Antagligen för att jag fick fakta..
Du har inte skrivit vad som ska hända rollpersonerna så jag vet inte riktigt vad/om jag ska kommentera..

~Kan inte [color:blue]TheK</font color=blue> skriva en bok om det här för [color:448800]Han</font color=448800> vill läsa mer
 

hyperdrive

Veteran
Joined
6 Jun 2000
Messages
193
Location
Uppsala
Vad jag verkligen vill....

Tja.. Jag antar att jag egentligen fiskar efter vad folk skulle vilja spela på ett konvent och om det här är en bra sak och om jag väljer Neotech men inte håller mig strikt till den världen så kanske folk blir förvirrade. Bla. Jag vet inte. Vill du vara med och färdigställa historien för vad jag verkligen vill är att arbeta med någon för att göra själv är fritt med tråkigt.

/images/icons/thinks.gif
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,327
Location
Helsingborg
Re: Vad jag verkligen vill....

"du vara med och färdigställa historien för vad jag verkligen vill är att arbeta med någon för att göra själv är fritt med tråkigt."
Hmm, jag har faktiskt aldrig skrivit ett äventyr tillsammans med någon.. Det skulle vara intressant, men tyvärr måste jag säga nej.. Jag är ingen direkt idéspruta och göra klart saker tar oftast 1T6 månader..

~Är annars bra på att kommentera. Gu' vad många filmer och datorspel som skulle blivit bättre eller ballare om manusförfattaren/programmeraren bara frågat [color:448800]Han</font color=448800> först innan det släpptes
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Vad jag vill spela på konvent [OT]

"Jag antar att jag egentligen fiskar efter vad folk skulle vilja spela på ett konvent"

Åkej, ska man strikt hålla sig till den frågeställningen så tänker jag börja med att spika fast vad jag inte vill se:

1) Friform. Åkej, jag vet att det är lättare att hitta spelledare om man kör friform än om man låser sig till ett regelsystem eftersom friformsspelledare inte behöver lära sig reglerna, men det skiter jag fullständigt i. Om en spelledare är så jefla lat att han inte orkar lära sig reglerna så är jag mycket skeptisk till att han har energi nog att göra ett bra jobb som spelledare. Och om arrangören inte orkar leta upp fler spelledare som kan reglerna...

2) Vad som helst som innehåller texten "baserat på [insert valfritt rollspel]". Får jag spela ännu ett Call of Cthulhu-äventyr som är "baserat på" mythosen men inte är mythosen så kommer jag skrika högt.

3) Vad som helst som skrevs klart dagen före konventet. Jag förväntar mig någon form av kvalitet på konvent. Det ska vara genomarbetat och speltestat, och är det välproducerat så är det en bonus. Men scenariet ska ha gått femtielva varv genom kvalitetskontrollen innan det ska hamna hos spelledaren på konventet.

4) Vad som helst som är en rollspelsadaption av en populär film eller bok med minimal maskering. Sådana suger, rent generellt.

5) Tjugosidiga bakgrundshistorier till rollpersonerna. Kan det inte sägas på en A4 så är det inte värt att sägas. Kondensera rollpersonerna och ge spelaren utrymme för rolltolkning.

6) Minikampanjer. Man har fem timmar på sig att spela igenom ett scenario. Det ska därför vara skrivet för fem timmar, inte för trettio timmar.


Så, nu över till vad jag vill se:

1) Ett gott hantverk. Jag betalar trots allt för att få ställa upp, och då förväntar jag mig valuta för pengarna. Sunkiga scenarier kan jag få gratis hemma, och jag har inte den minsta lust att hosta upp en femtilapp för att få ett sunkigt scenario på konvent.

2) Rollspel. Låt mig förtydliga mig lite innan jag blir anklagad för att vara regeltaliban (vilket jag iofs är): när jag åker på konvent så sker det med bakgrunden av att ett konvent i grunden är ett kontaktforum där man har möjlighet att prova på nya saker som man eventuellt kan bli tänd på och ta med sig hem. Friform är inte en sådan sak - friform på konvent är den rollspelsmässiga motsvarigheten till en berg-och-dalbana på Liseberg. Det kan vara värt att prova på den, men i så fall som tillfälligt nöje som man inte kan göra något mer med. Efter åkturen så är åkturen slut. Hur mycket jag än tyckte om det så kan jag inte göra mer än att skaffa en biljett till.

Får jag däremot möjlighet att prova på till exempel Little Fears på konvent och jag tycker om det så är det möjligt att jag skaffar ett Little Fears och plockar med mig hem. Det är lite mer som att titta på en bil på en bilmässa och sedan ta med sig bilen hem - det är klart mycket mer varaktigt nöje än friformsscenariet. Dyker jag in på ett scenario till ett spel som jag redan har eller spelar, till exempel Neotech, så utbyter jag också erfarenhet och åsikter med spelkonstruktören och spelledaren om just det spelet. Det gör det berikande för mig, och det är det som konvent är till för (IMHO).

Och därför vill jag ha mer rollspel på konvent: jag vill ha rollspelsscenarier där spelledaren med gott samvete kan dänga en regelbok i bordet, peka på den och säga "det här är vad vi spelar".

Hmmm... det här var såpass vettigt att jag fanimej postar inlägget i rollspelsforumet. Gå till den tråden och svara där istället för här.
 

OlaJanson

Veteran
Joined
6 Oct 2000
Messages
14
Location
Göteborg
Re: Vad jag vill spela på konvent [OT]

Svar till Krille och TheK

1.Håller i stort sätt med Krille om friform även fast jag har en annan vinkling av det. Det har gått troll i friformsgenren. Från att i början av 90-talet bara vara en slags motreaktion mot hyllmeter av regler och tabeller så har pendeln slagit över åt andra hållet. Friformen är allt som oftast idag inte ett dugg "fri" från formen, tvärt om har den ersatts av endast form. I de flesta friformskonventsscenarion jag spelat på senare år så verkar författarna helt glömt av vad som verkligen gör ett scenario underhållande, nämligen en bra handling. 5 timmar ägnas åt ett scenario som utspelar sig inne på en herrtoalet på Åhlens (förlåt Per - ASF).
2.Hurvida spelledaren kan reglerna eller inte tycker jag personligen är irrelevant – viktigast är att han kan spela, underhålla och skapa spänning.
3.Jag tycker ”baserat på” är helt ok – förhoppningsvis så läser folk din blurb (den text som står i konventsutskicket) och väljer scenariot därför och inte på grund av det system du baserat det på.
4.Håller helt med Krille om att äventyret måste vara speltesta i förväg – gärna två gånger. Som en liten detalj så kan jag tillägga att har du en dålig provspelning så går ofta konventet bra (vet inte varför).
5.Att kopiera gamla eller nya filmer och böcker är oundvikligt – det gäller bara att göra det på rätt sätt. De flesta idéer har redan kläckts så det är bara att ta fram saxen och klippa ut de festligaste bitarna, typ det du tycker är fräckt, det du själv skulle vilja spela. Vad som är en dödlig synd är att kopiera andra konventsscenarion. Detta är inget jag tror att du någonsin skulle göra men det kusliga är att har man varit på konvent 30-40 gånger som Krille och undertecknad varit så är det pinsamt hur ofta vissa scenario idéer envisas med att komma upp igen och igen. Jag bifogar en liten top 3 lista på konventscenario idéer jag spelat till leda.

Top 3
1.Tappat minnet scenariot. Alla karaktärer vaknar upp med minnesförlust. Sakta men säkert återfår man minnet och blir oftast besviken.
2.Alla karaktärer del av samma psyke. I slutet av scenariot är det meningen att man skall inse detta, vilket man oftast inte gör.
3.En av karaktärerna är mördaren. Så starka konflikter mellan spelarna att Norén skulle rodna. Till slut visar det sig att en av karaktärerna är mördaren – antiklimax – ridå ner.

Jag kan tillägga att jag har minst en gång skrivit scenarion som innehållit någon eller alla av dessa idéer.

Jag håller helt med Krille om att långa karaktärer inte är bra – folk är där för att rollspela, dom vill inte bli skrivna på näsan hur dom skall spela sina karaktärer. Precis som Krille skriver så skall man hålla det kort – var bered på att klippa bort delar av scenariot efter testspelet för att du inte han spela klart det.

Till skillnad från Krille så behöver jag inte ha med mig något materiellt efter ett konvent för att vara nöjd. Jag är fullkomligt nöjd med en bra rollspelsupplevelse. För att uppnå en sådan gäller det bara att koka ihop ett sjusärdeles underhållande äventyr som vara i fem timmar… Några råd kan jag ge dig innan du fortsätter.
1. Spelare är generellt sätt otroligt korkade – det som du uppfattare som tydliga ledtrådar behöver oftas tatueras in i pannan på dem för att de skall fatta. Var inte rädd för att vara övertydlig. Spelarna känner sig mer nöjda om ledtråden var enkel än när den är så svår att de kör fast i 2 timmar.
2. Gör ett ”railroadat” äventyr d v s ett scenario där karatärerna transporteras från scen till scen var sig de vill det eller inte. Detta måhända vara lite kontroversiellt men tricket är att spelarna aldrig skall upptäcka det. Dom skall tro att det är deras beslut som fört historien framåt och ingen annan.
3. Fixa till det så att spelarna när slutet har närmat sig har full pejl på vad som händer. Det tråkigaste som finns är att efter ett scenario spelats klart berättat för sig vad som egentligen hände. Portionera ut insikterna om hur plotten är uppbyggd hos karaktärerna under äventyrets gång.

Listan kan göras längre men jag känner att detta inlägg börjar bli vansinnigt långt.

Den ända tänkbara anledningen att dänga en regelbok i bordet är att slå ihjäl en insekt eller annan ohyra som lätt infinner sig på konvent.


Mvh

Implo

PS. Jag vet att Krille uppmanar att posta svaret på rollspelsforumet, den tråden var så in i helvete lång bara DS
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Re: Inga greker definierade honom som en gud...[NT]

Om jag minns min grekiska mytologi rätt (som jag iofs mest tillgodogjort mig genom "Hjältar och monster på himlavalvet" eller vad den hette) så avslutades storyn om Herakles med att han upptogs bland Olympens gudar.
 

Mask_UBBT

Hero
Joined
9 Dec 2001
Messages
1,795
Location
Tensta, Späckholm
Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Nej, han blev en stjärnbild...

Herkules var Zeus son, men ingen gudom. Storyn med Herkules blev avslutad med att hans fru råkade mörda honom...
Dessutom, en historia med ett lyckligt slut passar inte in i grekisk mytologi... /images/icons/wink.gif
Homeros verk undantagna....
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Re: Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Från http://www.pantheon.org/articles/h/heracles.html:
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Heracles (Latin: Hercules) is the son of the god Zeus and Alcmene. His gift was fabulous strength; he strangled two serpents in his cradle, and killed a lion before manhood. Heracles' main antagonist was Hera. She eventually drove him mad, during which time he killed his own children and his brother's. He was so grieved upon recovery that he exiled himself and consulted the oracle of Apollo. The oracle told him to perform twelve labors

These Twelve Labors were:

* Kill the lion of Nemea. He strangled it without further ado.
* Kill the nine-headed Hydra. Two new heads would grow on the Hydra from each fresh wound, and one was immortal. Heracles burned the eight and put the immortal one under a rock.
* Capture the Ceryneian Hind. After running after it for many months, he finally trapped it.
* Kill the wild boar of Erymanthus. A wild battle, but pretty straightforward: Heracles won.
* Clean the Augean Stables of King Augeas. He succeeded only by diverting a nearby river to wash the muck away.
* Kill the carnivorous birds of Stymphalis.
* Capture the wild bull of Crete.
* Capture the man-eating mares of Diomedes.
* Obtain the girdle of Hippolyta, the queen of the Amazons (not all that easy, actually).
* Capture the oxen of Geryon.
* Take the golden apples from the garden of the Hesperides, which was always guarded by the dragon Ladon. Heracles tricked Atlas into getting he apples by offering to hold the Earth for Atlas. When he returned with the apples, Heracles asked him to take the Earth for a moment so he could go get a pillow for his aching shoulders. Atlas did so, and Heracles left with his apples.
* Bring Cerberus, the three-headed dog of Hades, to the surface world.

Heracles was now free to return to Thebes and marry Deianira. Later the centaur Nessus tried to abduct Deianira; Heracles shot him with a poisoned arrow. The dying Nessus told Deianira to keep his blood, as it would always preserve Heracles' love. When Deianira later feared she was being supplanted by Iole, Deianira sent Heracles a garment soaked in Nessus' blood. It poisoned Heracles, who was taken to Olympus and endowed with immortality after death.


<hr></blockquote>



Herakles blev definitivt inte en stjärnbild - det är många stjärnbilder som är benämnda efter saker i hans äventyr, men inte Herakles själv. Frågan är dock om man kan räkna "endowed with immortality" som att bli en gud - antagligen inte.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Homeros verk undantagna

Vaddådå? Illiaden slutar ju med att alla de snälla trojanerna dör!

Och om jag inte minns fel så dör väl Odysseus i slutet av Odysseen? Eller är det bara hans hund?

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Även hans hund?/images/icons/sad.gif
 

Kornella

Warrior
Joined
9 Feb 2000
Messages
271
Location
(Sverige)
Re: Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Herakles blev upptagen i Olympen och därmed blev en gud. Under sin livstid var han en halvgud och vid sin död upphöjdes han till en gud. Det vill jag minnas det i alla fall.

Nella
 

Mask_UBBT

Hero
Joined
9 Dec 2001
Messages
1,795
Location
Tensta, Späckholm
Re: Inga greker definierade honom som en gud...!(OT)

Jag fattar inte vad det är för hund alla snackar om! Jag minns inget om någon hund!

Sorry...
 
Top