Nekromanti Fyndig resolutionsmekanik?

[Gustav Lorentz]

Det finns några olika sätt att hantera tärningar i rollspel som går igen gång på gång. Slå lika med eller under ditt värde för att lyckas (i princip procentslag, även om tärningen inte är en t100 utan en t20 eller t10 – då är stegen helt enkelt 5 eller 10% stora); slå lika många t6 som ditt värde där högt är lyckat (eller: slå 4 eller 5; eller över ett värde styrt av svårigheten för slaget); slå och lägg ihop och nå minst upp till x (eller högre än din motståndare) – osv. Detaljerna skiljer, men grundtanken kommer oftast från ett av en knapp handfull system.

Sedan finns så klart en hel del mer originella resolutionsmekaniker: Sorcerer, där oerhört mycket läses ut ur varje slag (men som inte var så kul att använda sig av); A Dirty World, där du ville hitta grupper av viss höjd eller bredd i slaget (också mer kul i teorin än kul i spel); Trollbabe, där du kan få slå om men med högre insats inte bara en gång (som i Mutant år noll), utan tre gånger (det var rätt kul faktiskt); Don't Rest Your Head, där du slår pölar av en, två eller tre färger – vilket ökar chansen (det gäller att slå lågt), men om någon av de extra färgerna dominerar (har högsta tärningen) så måste du kryssa någon dina mycket begränsade resurser (verkar kul, men har inte spelat ännu).

Så ja, uppfinningsrikedomen är stor även om den faktiska variation i vad som används ofta en inte är det. Men jag kan inte låta bli att tro att det måste finnas några briljanta resolutionstyper jag inte stött på ännu, trots rollspelande i 30+ år. Så, vilka är de mest udda, uppfinningsrika (och helst roliga) resolutionssystem (med tärningar; jag gillar inte kort eller sten-sax-påse) som ni känner till eller kanske till och med har provat?

 

[Gustav Lorentz]

RasmusL: Du får gärna beskriva och/eller motivera varför Polaris är din nominering! Och tala om VILKET Polaris du menar; indyspelet från 2005 eller det sprillans nya från i år? Två helt olika typer av spel men med samma namn...

 

[Genesis]

Så, vilka är de mest udda, uppfinningsrika (och helst roliga) resolutionssystem (med tärningar; jag gillar inte kort eller sten-sax-påse) som ni känner till eller kanske till och med har provat?

Hm, gillar du att dansa? Sea Dracula baserar sin resolutionsmekanik på dans.

Nä, okej, du vill hålla dig till tärningar, vilket exkluderar de allra flesta innovativa resolutionsmekanikerna, som alla markörbaserade. Då ska vi se …

Remember Tomorrow använder sig av tre tärningar som placeras ut på dina tre attribut Ready, Willing och Able. Du behöver lyckas med fler än motståndaren, och du får ut lite info om du lyckas på grund av dina förberedelser, ditt djävlaranamma eller din skicklighet.

Prosopopée kör på tärningspölsprincipen med "alla under eller lika med skicklighet är träff", men med twisten att det bästa är att få exakt rätt antal träffar. För få är misslyckat, men för många är bara halvlyckat. Så det är inte alltid helt lätt att avgöra hur många tärningar man vill slå.

Otherkind och, har jag för mig, Bliss Stage låter dig placera ut dina tärningar i olika kategorier, så du kan använda en bra tärning för att inte bli skadad eller för att uppnå ditt mål, men har du inte tillräckligt med höga tärningar måste du välja en eller flera kategorier att sätta lågt i.

I Dogs in the Vineyard slår man alla sina tärningar först och sedan använder man dem för att attackera, blocka och liknande beroende på vilka tärningar man lägger fram. Man kan eskalera konflikten för att få tillgång till fler tärningar.

I Utposts sociala konflikter slår man fram och tillbaka tills någon får färre träffar än motståndaren just fick. Man kan eskalera konflikten för att få ett bättre värde att slå emot och därmed lättare få fler träffar.

I mitt nuvarande projekt Hunger slår man ett gäng tärningar och köper effekter för sina framgångar. SL eller motståndaren får köpa effekter för ens missar. Du väljer själv hur många tärningar du slår. Ju fler, desto kraftigare effekter kan du köpa, men desto värre konsekvenser kan SL köpa åt dig också.

I ett S&S-spel jag glömt namnet på slår man inte för att se om man lyckas, utan för att se om det som händer domineras av typ energi eller dysterhet.

Liknande, i Durance slår man två av tre tärningar (den tredje ligger kvar på vad den låg på). En representerar servilitet, en representerar vildsinthet och den tredje är en speciell drivkraft, till exempel säkerhet eller frihet. De tre kategorierna pekar på varandra och den tärning som är högre än den som den pekar på är den som dominerar (det kan bli två, och då får man välja). Om två tärningar visar lika kollar man upp det i en tabell över speciella händelser som inträffar, och om alla tre är lika händer något superepiskt.

 

[Genesis]

Polaris är nog min nominering till "bäst och annorlundast"-priset!

Fast den biten av Polaris resolutionssystem som är tärningsbaserad är ju inte särskilt revolutionerande. OP vill ju ha exempel på innovativa tärningsbaserade resolutionssystem.

 

[Genesis]

Jag gjorde en gång ett politiskt postapokalypsspel som hette "Att resa sig upp". Där slog man alla sina tärningar och alla som visade 1-3 försvann. Ettorna sparades separat. Man fortsatte att turas om att slå tills någon inte hade några tärningar kvar. Det var väldigt snabbt och smidigt. Man kunde ta in nya resurser i konflikten och därmed få lägga till några nya tärningar. Det var såklart en fördel att göra det så sent som möjligt, men man riskerade att bli av med sina tärningar om man väntade för länge. Vinnaren fick använda sina ettor till att ändra attribut i spelvärlden, och förloraren fick använda sina för att ändra på vinnarens attribut.

 

[Gustav Lorentz]

Hm, gillar du att dansa? Sea Dracula baserar sin resolutionsmekanik på dans.

NU blev jag nyfiken

Tack för en lång rad intressanta spel att kolla upp!

 

[DeBracy]

I Hell 4 Leather ska man bygga ett tärningstorn och knuffa iväg en t10 så när andras torn som möjligt utan att välta det eller något dylikt.

I ett S&S-spel jag glömt namnet på slår man inte för att se om man lyckas, utan för att se om det som händer domineras av typ energi eller dysterhet.

Swords Without Master om någon skulle vara nyfiken.

 

[Gustav Lorentz]

Jag gjorde en gång ett politiskt postapokalypsspel som hette "Att resa sig upp". Där slog man alla sina tärningar och alla som visade 1-3 försvann. Ettorna sparades separat. Man fortsatte att turas om att slå tills någon inte hade några tärningar kvar. Det var väldigt snabbt och smidigt. Man kunde ta in nya resurser i konflikten och därmed få lägga till några nya tärningar. Det var såklart en fördel att göra det så sent som möjligt, men man riskerade att bli av med sina tärningar om man väntade för länge. Vinnaren fick använda sina ettor till att ändra attribut i spelvärlden, och förloraren fick använda sina för att ändra på vinnarens attribut.

Låter lysande! Precis som binärsystemet och Genesistärningar du skrivit om i andra trådar. Har du givit ut några spel någon gång?

 

[Genesis]

Låter lysande! Precis som binärsystemet och Genesistärningar du skrivit om i andra trådar. Har du givit ut några spel någon gång?

Jag har givit ut Det sjätte inseglet (tillsammans med Kim Nolemo och Leo Berge), Utpost och Svart av kval, vit av lust. De finns att ladda ned gratis som PDF från urverkspel.com. De går också att köpa som fysisk bok från Lulu eller MagCloud (länkar på hemsidan) om man nu hatar döda träd.

Det finns en PDF på mitt spel Drakar och bananer i engelsk översättning, om man vill ha det. Begravt i en Story Games-tråd tills jag orkar fixa till det ordentligt och lägga upp det på hemsidan (det spelades en hel del av folk på det forumet och jag fick jättebra feedback som jag borde implementera). Jag har också nyligen skrivit klart mitt film noir-spel Nerver av stål. Det finns här på forumet och kommer väl att få sina färdiga PDF- och döda träd-versioner inom en relativt snar framtid.

EDIT: En gång i tiden gav jag ut Oskrivna blad, också, men det går inte längre att få tag på, för det var för dåligt.

EDIT 2: Det sjätte inseglet finns förresten inte längre i fysisk bokform, eftersom Lulu lade ned formatet och jag är för lat för att layouta om det. Men PDF:en finns att ladda ned.

 

[Gustav Lorentz]

Jag har givit ut Det sjätte inseglet (tillsammans med Kim Nolemo och Leo Berge), Utpost och Svart av kval, vit av lust. De finns att ladda ned gratis som PDF från urverkspel.com. De går också att köpa som fysisk bok från Lulu eller MagCloud (länkar på hemsidan) om man nu hatar döda träd.

Det finns en PDF på mitt spel Drakar och bananer i engelsk översättning, om man vill ha det. Begravt i en Story Games-tråd tills jag orkar fixa till det ordentligt och lägga upp det på hemsidan (det spelades en hel del av folk på det forumet och jag fick jättebra feedback som jag borde implementera). Jag har också nyligen skrivit klart mitt film noir-spel Nerver av stål. Det finns här på forumet och kommer väl att få sina färdiga PDF- och döda träd-versioner inom en relativt snar framtid.

EDIT: En gång i tiden gav jag ut Oskrivna blad, också, men det går inte längre att få tag på, för det var för dåligt.

EDIT 2: Det sjätte inseglet finns förresten inte längre i fysisk bokform, eftersom Lulu lade ned formatet och jag är för lat för att layouta om det. Men PDF:en finns att ladda ned.

Tack! Skall tita på dessa spel med intresse.

 

[Doomhamster]

I mitt nuvarande projekt Hunger slår man ett gäng tärningar och köper effekter för sina framgångar. SL eller motståndaren får köpa effekter för ens missar. Du väljer själv hur många tärningar du slår. Ju fler, desto kraftigare effekter kan du köpa, men desto värre konsekvenser kan SL köpa åt dig också.

Låter intressant! Är detta något som finns att titta på?

 

[Genesis]

Låter intressant! Är detta något som finns att titta på?

Inte än. Jag är nästan klar med att skriva ett scenario för att kunna köra ett första speltest. Det här är det traddigaste spel jag gjort på ett decennium, tror jag!