Nekromanti Göra äventyr

[Raul]

TJena. Var några år sen man gjorde nåt inlägg här sist.

Jag har haft några magra rollspelsår nu, polarna bor i andra städer och vi ses nästan bara runt sommar/jul/påsk hemma i födelsestaden. Jag (SL) har just insett att jag måste börja satsa på små kryddstarka äventyr istället för feta kampanjer som vi iaf aldrig hinner avsluta. Vi spelar i en egen värld. Nu till frågan.

Jag har rätt svårt att göra egna äventyr nuförtiden, de blir för styrda. Vad är bra sätt att tänka när man hittar på lagom svåra utmaningar. Ibland tycker jag det känns onödigt om man gjort "för mycket" förberedelser och de drar iväg åt nåt annat håll, dessutom blir det tungt att förbereda "för mycket" eftersom intresset ändå är mindre än för några år sen.

Vore sjysst med lite tips, jag vill gärna få igång lite "drag" i spelandet igen.

 

[DeBracy]

Med lappar!

Här ska du få ett tips som jag själv snott av nån här på forumet (har jag för mig, jag minns inte vem det var nämligen! ): låt spelarna göra äventyret!

Äsch... det lät inte så vettigt va? Men om jag säger såhär då; i samband med att det står klart vad ni ska spela och spelarna börjar göra sina rollpersoner så dela ut en lapp till var och en av dem. Säg att du vill att de skriver ner tre saker var som de vill ha med i äventyret, vad som helst (ta gärna några exempel på grejer som kan passa in - själv nämnde jag nog ett slott av kristal eller en magiduell sista jag använde det här). Kan vara värt att påpeka för spelarna att allt säkerligen inte kommer med men att du ska göra så gott du kan (i första hand är det väl lagom att sikta på att få med en grej från varje lapp).

3 spelare ger 9 förslag. 4 ger 12. 5 ger 15. Det är ganska gott om material att jobba med för en enkvällsgrej.

Fördelar med tekniken: SL måste inte dra lasset själv, häftiga saker man aldrig hade kommit på själv dyker upp, spelarna blir antagligen lite nyfikna på när var och hur nåt av deras förslag dyker upp.

Nackdelar: kan vara lite knepigt om man bara träffas, börjar göra gubbar och förväntas starta direkt, man får ju inte så mycket tid på sig, men det kan ju funka utmärkt att blanda in detaljer ur önskemålen i ett redan planerat äventyr också.

Vid det här laget låter det som att jag använt det här skitmycket men... det har jag ju inte alls (bara 3-4 gånger i praktiken, max) men jag är väldigt förtjust i metoden och rekommenderar den varm.

 

[Storuggla]

Re: Med lappar!

"Säg att du vill att de skriver ner tre saker var som de vill ha med i äventyret, vad som helst (ta gärna några exempel på grejer som kan passa in - själv nämnde jag nog ett slott av kristal eller en magiduell sista jag använde det här). "

Detta för att förhindra att spelledaren tvingar en att spela gnomapotekare i Budapest när man vill spela förälskade skolbarn?
Förlåt en ful fråga, men funkar det bra? För alla inblandade alltså, inte bara för spelarna.


Storuggla, grodor räddar jorden

 

[DeBracy]

Re: Med lappar!

Förlåt en ful fråga, men funkar det bra? För alla inblandade alltså, inte bara för spelarna.

Senast jag använde det (du har ju läst min rapport om hur Emirens barn blev till) så fick jag lämpligt material som genererade 2½-3 timmar spel med begov av att köra säkert två omgångar till för att få med "allt" från lapparna. Så ja, jag skulle vilja säga att det funkar bra.

Är det känsligt med vad som passar in i settingen (ett slott av kristall är kanske inte så lämpligt om du skulle köra en omgång av In Harm's Way t.ex.) så får man väl vara tydligare med att efterfråga genreanpassade önskemål. I mitt fall hade vi pratat om den vaga världen och vilken stämning som efterfrågades alldeles innan de fick lapparna (och började göra rollpersoner) så det föll sig ju naturligt då.

 

[Storuggla]

Re: Med lappar!

"Är det känsligt med vad som passar in i settingen (ett slott av kristall är kanske inte så lämpligt om du skulle köra en omgång av In Harm's Way t.ex.) så får man väl vara tydligare med att efterfråga genreanpassade önskemål."

Tja, nu tog du just det spelet som ligger närmast att jag kan spelleda, om man bortser från vår redan bokade spelgrupp till Panty Explosion som skall spela nästa Dancon/SSK/närvinulyckassamladigmignightowltharkochkrilleisammastad.


Storuggla, wanting minkey

 

[olaberg]

Fixa ett område. Skissa det lite löst. Några anteckningar.

Fundera mer specifikt på vad som kan finnas där. Kanske tre olika plotter eller plot-hooks?

Gör ett antal möten mer utarbetade på en lista. Men placera inte ut dem på kartan.

Spelarna får utforska vad de vill. När du behöver ett möte tar du ett från din lista.

 

[wilper]

Re: Med lappar!

Jag har kört den metoden någon gång också efter tips från DeBracy, då spelade vi Arrivara, så det passade som handen i handsken. Men jag är beredd att köra den även i andra spel, eftersom jag oftast improviserar i vilket fall, lapparna ger bara några kontrollpunkter till att ta sig igenom på vägen mot målet.

 

[Dewil]

Fisktanka lite!

Välj ett område i din värld. Det är din "tank". Fundera på de personer och organisationer som finns i området. Vilka är de? Vad gör de? Vilka mål har de? Och framför allt, vilka andra personer kommer de i konflikt med när de försöker nå sina mål? Personerna och organisationerna är dina "fiskar". Släpp sedan ned rollpersonerna i fisktanken och se vad som händer.

Jag har börjat spåna på en "äventyrsgenerator" som kan slumpa fram fisktankar åt en.

Sök annars efter fisktank i arkivet.

Dewil

 

[Jonas Ferry]

Det enklaste jag kan komma på är att komma på en konflikt som har två sidor. De båda sidorna anförs av en speciell person som rollpersonerna ska kunna träffa. Personerna kan ha en eller flera personer som är på deras sida, som till exempel rådgivare eller någon som är beroende av personen på något annat sätt.

De båda sidorna ska göra anspråk på att ha rätt, men det ska inte finnas något tydligt rätt eller fel. Det är här rollpersonerna kommer in i bilden. Båda sidorna kommer nämligen, när spelet sätter igång, att vilja ha rollpersonerna på sin sida i konflikten. Gör så att rollpersonerna kan fälla avgörandet om vilken sida som vinner, och vilka spelledarpersoner som får som de vill.

Nu kan ju inte rollpersonerna välja något på egen hand, utan det är såklart spelarna som gör det. Du som spelledare ska se till att inte välja en utgång på situationen, du ska helst spela de båda sidorna så att båda kan vinna.

Jag vet inte om ni lirar fantasy, SF eller modernt, men här kommer lite snabba idéer. Jag väljer fantasy för enkelhets skull.

* En adelsman vill inte att hans dotter ska gifta sig med en köpmans dotter. Det är under hennes värdighet, anser han. Köpmannen vill att sonen ska gifta till sig status, det är bra för affärerna. Både sidorna försöker få rollpersonerna att smutskasta / utpressa / muta / smickra den andra sidan.

* En bonde har i alla tider använt en brunn som står på grannens mark för att hämta vatten, eftersom de grävde den gemensamt på den bästa platsen. Nu har den börjat sina, och grannen tycker att vattnet bara räcker till hans familj. Rollpersonerna värvas av ena sidan för att hålla bonden borta från brunnen, och av bonden för att smuggla över vatten till honom.

Idéerna skulle, om de ska användas, såklart behöva fyllas ut med information om de olika personerna och sådär. Men man slipper att förbereda en tänkt handling som spelarna sedan kan strunta i.

Fördelen med den här typen av förberedelser är att det inte spelar någon roll vilken sida spelarna väljer. Den kräver i och för sig att de väljer sida, och det är inte säkert att dina spelare vill göra.

Har ni rollpersoner sedan gammalt så att du känner till dem, gör ni nya varje gång eller tillverkar du rollpersonerna i förväg? Det påverkar en hel del hur mycket du kan förbereda i förväg.

 

[olaberg]

Re: Fisktanka lite!

Jag kan inte nog hålla med om fisktankens välsignelser.

Spelledarens uppgift är inte att tillhandahålla en roman. Utan att tillhandahålla en omvärld.

Sitter spelarna på värdshuset Dumma Gurkan och väntar på att en främling ska närma sig dem med ett uppdrag: låt dem vänta!

Fram med miljö och varelser. Rör om. Action!

 

[Dewil]

Re: Fisktanka lite!

Sitter spelarna på värdshuset Dumma Gurkan och väntar på att en främling ska närma sig dem med ett uppdrag: låt dem vänta!

Sitter man och hänger på världshuset tillräckligt länge så är det ofelbart nån som kommer att undra vafanglorupådinjävelskaruhastrykeller?

Dewil

 

[MrG]

Re: Med lappar!

Tror inte det är mig du har snott idéen ifrån, men jag har gjort det... Och varianter där på, som att slumpa/välja tre begrepp att utgå ifrån, en påse med repliker som sl drar en ur dolt som han sedan ska få spelarna att yttre (utan att avslöja lappen) och då renodlade bi-plotts kort där spelarna önskade varsin biplott.

Nästa moment jag tänker pröva är scenkort, där spelarna får skriva en scen de vill ha med som sedan läggs till högen sl väljer scenr ifrån.

 

[MrG]

Ett knep är att jaga konventsscenarion, brukar ge en - två kvällar per scenario och vara riktigt schysta... En hel del arrangörer lägger upp sina alster på nätet (vilket vi ligger hårt efter med själva)

 

[Troberg]

Förslag på en bra fisktank

Gör en variant på Yojimbo/För en handfull dollar/Last man standing/Korpen flyger/Striden om Ura/Last man standing och antagligen några omfilmningar till. Funkar i alla miljöer.

En liten stad är i två rivaliserande gängs grepp. Vanligt folk kommer i kläm och blir terroriserade av gängen. Strö in lite intressanta personer, tex:

* Ledare för gängen.
* Gängens champions, dvs deras bästa fighters.
* Några offer, tex butiksägare, utsatta kvinnor, någon som vill slåss men inte vågar, doktorn som lappar ihop banditer under hot.
* Någon som försöker hålla ihop allt, tex en borgmästare som försöker dämpa gängen genom eftergifter
* Potentiella avfällingar. Ungdomar som vill gå med i gängen. Gängledarens älskarinna som vill ut. Spioner för andra gänget.

Se till att de har tydliga personligheter med lätt igenkänningsbara drag. En champion kanske har gjort ett slagträ med taggtråd runt till sitt signum och lämnar distinkta skador på sina offer. En annan kanske är en stark jätte till man. Ena ledaren kanske är en paranoid planerare, den andra en sadistisk livsnjutare i stil med de värsta romerska kejsarna. Se till att de är mer än bara namn.

Gängen är ganska jämnt balanserade och ingen av dem vill ta en öppen fight, men det är hela tiden smågruff. Gängen tar ut sin frustration på vanligt folk. Balansen hindrar dock gängen från att göra saker riktigt illa för folket. Kör det elakt och skitigt.

In i detta kommer spelarna. Båda gängen inser deras potential, de kan bryta dödläget. De kommer att få erbjudanden och hot. Båda sidorna vill ha dem på sin sida. Älskarinnan kanske förälskar sig i någon av dem, eller bara ser dem som en möjlig räddning och låtsas förälska sig.

Spelarna är dock inte starka nog för att ta ut båda sidorna, inte ens en åt gången, i en öppen fight. De måste alltså spela ut dem mot varandra så att de nöter ner varandra till en mer hanterbar storlek.

Tryck på "Play".

 

[Johan K]

Kolla in lite på andra äventyr. Skulle ta & rekomendera att du kollade i t. ex Vildhjarta. Det är ett praktexempel på ett icke styrt & förbannat bra äventyr.
Sedan så fanns det en tråd som är högst upp, kola in där åxå. Tror att du kan få inte lite sköna tipps därifrån åxå.
Sedan såär det bara att testa sig fram & göra fel, alltså att man lär sig av sina miistag & arbetar sig fram till sina äventyr.

Lycka till iaf !

 

[solvebring]

Tjo!

Jag har lite bråttom så jag läser inga andra inlägg just nu, ursäktar om jag upprepar något.
När du skall göra äventyr till egna kvällar utan att publisera dem någonstans så är det ju tillåtet med mycket kladdpapper och mycket små tillägg. Många kladdpapper fylls upp under själva spelet...
Börja med bakgrunden, vad och varför som får äventyret att bli en konsekvens av just "detta". Ja, en bakgrundshistoria till det hela kort sagt.
Sedan tänker du ut några olika vägar, och försök sedan att tänka logisk - vad "borde" dom göra, vad tror jag att dom skulle göra. Brumma vidare på kanske två/tre alternativ som du verkligen tror de fastnar på, och lägg ner dig lite mindre på dem du inte tror är vägarna spelarna hakar på.

Sedan kommer det till det absoluta som spelledare, är SL själv, och det är ju att IMPROVISERA!

Tar de dina väl förberedda vägar så kör då på bara (men även på de vägarna dyker det ju alltid upp lite av stundens improvisation).
När de tar de "mindre" förberedda passagerna så låtsas du som ingenting och låter fantasin flöda. Som SL är jag säker på att du vet vad jag menar, eftersom hjärnan och dess fantasi blir en mycket vältränad del efter en lång tid som SL. Om du får svårt att komma på något så gör ett dröjsmål, ett farligt träsk, en snöstorm etc.
Och om du nu väljer något sådant dröjsmål så tänk bara efter...
Vilka slags varelser finns på just dessa platser, hur bor de, vad kan de tänkas dölja för hemligheter?

Exempel:
Dröjsmål (för att få lite tid): Snörstorm
ALLTSÅ är de i en miljö där det finns varelser som lever i snö.
Dessa varelser är farliga och tänker och gör si och så...
Rp blandas in i detta si och så...
Sedan är det ju bara att brumma vidare. Släng in en "lönndom" här, en "boss" där, en häftig plats med häftiga prylar där...

Och så länge allting leder tillbaka till bakgrundshistorien så att allt går att förklara så är allt lugnt och riktigt bra...
Och just dessa saker som dröjsmål behöver ju inte ha något ALLS med huvudvägen att göra, utan fungerar endast som en avstickare som leder tillbaka till huvudhandlingen.

Jag har SL:at i ca fem år (kort tid jämfört med en del här), och under MÅNGA av de kvällarna så har jag inte haft en enda anteckning, utan har helt improviserat (men ibland går det åt skogen - ett osäkert kort)... Men många nadra kvällar har jag bara haft en bakgrund, och det är egentligen allt man behöver om man inte är nybörjare, vilket jag antar av din text att du inte är.

Egentligen tycker jag inte att man skall kalla ngot för rälsat
För vad som är rälsat eller ej beror ju just på HUR spelarna uppfattar det hela.Om du rälsar allting inuti ditt huvud och utan deras vetskap leder dem tillbaka dit du vill att de skall vara, utan att göra det märkbart för varken spelare eller "rollperson", ja du kan du egentligen göra vad du vill. Och det är när man fått makten över just detta knep som man är en bra SL, för då spelar det ingen roll hur/var/varför, så lyckas man alltid göra ett bra äventyr - för spelarna känner den verkliga känslan av att det vrkligen blir konsekvenser av just DERAS val, inte dina...

Förstår du? - jag vet att jag kan springa iväg en del när jag babblar!

Håll huvudet kallt och plocka idéer från allt som verkar vara passande inspiration... Det där med att plocka upp inspiration och göra egna prylar av det är ju just vad SL:andet handlar om.