Göra slut med spelgruppen?

[Björn den gode]

De flesta jag spelar rollspel skulle jag nog säga är eller blir mina vänner, men det sagt så ser jag nog det framförallt som medskapare, och lite som om jag spelar i en orkester så krävs det att folk är tillräckligt bra för att det ska vara kul, och roligast är det om jag själv är lite under snittet så jag har större chans att utvecklas. Men sen känner jag att det här är väldigt sant:

Överlag känns det som att det är såpass svårt att få till spelmöten med vuxna människor ändå, att det liksom inte kräver någon ansträngning att "göra slut" – det är bara att sluta anstränga sig för att få till spelmöten, så blir det inga fler spelmöten…

det är liksom inte så att jag någonsin tackat nej till nån som velat vara med på ett spelmöte eller ens en lång kampanj (10 spelmöten), utan det verkar ju mer fungera så att jag tjatar mest på dom som jag helst vill spela med och är det någon som jag inte tycker håller måttet så räcker det oftast med "hm, ok, så du kan ingen gång nästa vecka heller?, jag tror att vi får köra vidare ändå om vi ska komma någonstans".

Däremot så har jag faktiskt hoppat av en kampanj en gång, spelade ett OSR äventyr med ett gäng sköna gubbar (bland annat @Ape of Wrath ) och hade skoj även om det inte riktigt är min spelstil (det ska jag också ta en tråd om nån gång hur kul det är med olika spelstilar), men när det var dags för nästa äventyr så hade jag fått så mycket på jobbet och i livet att jag inte kände att jag hade tid att hålla på med två kampanjer och fick då säga att jag tänkte prioritera min 'ordinarie' spelgrupp, och jag tror inte det blev några hard feelings för det.

(Däremot tyckte jag det var skitläskigt att byta jobb, trodde dom flesta tyckte det, men det får vi nog ta i vrålan för det har nog rätt lite med rollspel att göra).

 

[Rymdhamster]

Har ni aktivt brutit med en spelgrupp/spelare någon gång, när ni inte har klickat eller kommit överens om hur ni ska spela tillsammans? Om ni inte har gjort slut, varför inte?

Absolut. Jag har bara gjort ett "hard breakup" en gång, och även om jag överlag gillade att spela med den personen så kom vi på kant rejält med jämna mellanrum och jag tyckte inte det var värt det.

Sen har en person gjort en "hard breakup" med mig en gång (jag pratar rent rollspelsrelaterat här).

Med hard breakup menar jag här att någon faktiskt sa typ "Stop! Jag tänker fan inte spela med dig längre! Dra åt helvete!".

Sen har det ju skett ett antal "soft breakups" där själva spelandet helt enkelt runnit ut i sanden av olika anledningar (kanske just på grund av bristande personkemi) och sen när det pratas om man ska dra igång något har nån (ibland jag) ursäktat sig och hoppat av utan vidare specifikationer. Och där kan det ju vara allt från personkemi, till spelpreferenser till att nån kanske helt enkel insåg att rollspel inte var för dem.

Det finns absolut situationer där det enda rätta för ens egen själsliga hälsa är att köra en hard breakup (fast om möjligt kanske lite mer diplomatiskt än vad mina har varit).

Men det finns också personer jag gladeligen spelar rollspel med, även fast jag är rätt säker på att de fudgar sina tärningsslag (även som spelare), och trots att jag inte gillar när folk fudgar sina tärningslag. För jag gillar personen i övrigt och vill umgås med dem, och jag gillar att spela rollspel. En viktig punkt där kan vara att jag spelar sjukt mycket rollspel. Alltså, jag är singel, behöver sällan jobba övertid, och rollspel är min främsta hobby. Jag spelar i snitt rollspel tre gånger i veckan varje vecka, med fem-sex alternerande grupper.

Det är okej om inte alla grupper är 100% så som jag vill ha dem.

Jag kan förstå om någon som har lite mer begränsat med tid, kanske måste kämpa för att få till ens ett spelmöte i månaden, är lite kinkigare med vem de spelar rollspel med =)

 

[nano]

Ja det har hänt.

Ena gången var det en spelledare som hade en jobbig stil med bestraffningar och kontrollbehov.

Andra gången var det en hel grupp studenter som dominerades av en mentalt ohälsosam troika bestående av en tjej och hennes pv och hennes mentor som blockade alla försök att göra något bra med gruppen. Jag sade till dem att vi nog inte orkar fortsätta efter sommaruppehållet. Senare blev jag persona non grata i deras sammanhang.

 

[Dr_Dängrot]

Nu har jag aldrig ”gjort slut” med någon spelgrupp, men jag håller med om stora delar av hur du tänker. Jag själv identifierar mig som libertarian med konservativa drag och min spelgrupp som också är mina vänner delar absolut långt ifrån alltid mina åsikter om politik och liknande. Jag ser inte rollspel med mina vänner som ett jobb, men jag respekterar verkligen ditt sätt att se på det och hur du genomför det. Om det fungerar för dig så awesome!

Jag vill faktiskt ta allt ett steg längre och mena att mina vänner tillika de som jag spelar rollspel med, inte alls delar speciellt mycket av mina politiska värderingar och det har aldrig varit ett krav från min sida och som tur är inte heller från de jag är SL för. Det finns absolut gränser för vad jag skulle klara av att umgås med, varken nazister, antifa, islamister eller liknande skulle fungera då de jag spelar med som minst måste värdera demokratin och att varje människa besitter ett värde som gör oss alla lika värda ur ett moraliskt perspektiv. För att förenkla det så kan jag säga att jag med min konservativ-libertarianska syn på världen inte har några problem att räkna bland mina bästa vänner allt från socialdemokrater, vänsterpartister, till kristdemokrater och faktiskt nästan anarkokapitalister.

Jag har spelat rollspel sen jag var fjorton eller något i den stilen och är nu 40, självklart har spelare kommit och gott. En del saknar jag och andra kanske inte passade in i gruppen eller så växte jag och andra ifrån varandra. Ett stort uppehåll blev det när jag flyttade till Japan, som tur var höll Beastslayer gruppen levande då och därför tror jag att den fortfarande existerade när jag flyttade tillbaka till Sverige då som nygift men fortfarande en rollspelare i själen. Nu har jag inte spelat med Beastslayer på många år och det grämer mig då han är en sådan spelare som kan driva en kampanj framåt när andra spelare tappar lite fotfäste. Han är också em duktig SL och jag saknar att ha en SL att bolla tankar och upplägg med, så Beastslayer se till att flytta tillbaka till Sverige och Karlstad med dig ;-)

Jag tror att min syn på det hela grundar sig i vad min psykolog sa till mig för många år sedan att man har olika grupper/personer för att fylla olika behov.

Rollspelsgänget är just det , dom är rollspelsgänget och dom fyller mitt rollspelsbehov . Iom att dom inte skall fylla något annat behov än just rollspelande så blir det för mig mindre viktigt vad dom röstar på i riksdagsvalet eller om dom går till en kyrka eller moské eller synagoga eller vem dom har sex med osv.

Så länge ingen kommer in här i SS-uniform med måttbandet i högsta hugg och skall mäta min skalle och påstå att jag är av en smutsigt mongolras eller kommer in här i klänning och handduk på huvudet och försöker värva mig till Islamska staten eller bokku haram och skriker om att alla kafir skall dö så struntar jag i vad dom gör på sin fritid.

På samma sätt som jag struntar helt i vad mina arbetskollegor på jobbet har för åsikter och värderingar för jag skall inte umgås med dom utanför arbetsplatsen på samma sätt skall jag inte umgås med min spelgrupp utanför rollspelandet så vem dom är utanför spelgruppen blir irrelevant för mig .

 

[EvilSpook]

Har ni aktivt brutit med en spelgrupp/spelare någon gång, när ni inte har klickat eller kommit överens om hur ni ska spela tillsammans? Om ni inte har gjort slut, varför inte?

Jo.
Jag har brutit med spelgrupper under ett spelmöte, mellan spelmöten och även avbrutit kampanjer. I de flesta fall dock helt odramatiskt.

Jag har även fortsatt spela när jag inte borde vid alldeles för många tillfällen. Mest när jag var yngre dock.

Under många år spelade jag inte alls med folk jag inte redan kände både rollspelsmässigt och privat.
Men jag har de senaste 15 åren spelat med en del helt obekanta och det har gått förvånansvärt bra.

Men mitt tips är att välj spelare med omsorg. Prata om hur du vill ha det och om det inte hjälper, bryt och gå vidare. Man kan umgås på många andra sätt om man vill fortsätta underhålla kompisrelationen.

//EvilSpook

 

[Franz]

Jag har ju kört med samma spelgrupp sen tonåren men då vi som bäst numera får till ett spelpass per år har jag tre gånger försökt joina andra grupper. Det har dock aldrig gått särskilt bra då jag likt en gammal hund varit väldigt inkörd på min gamla grupps sätt att spela. Det är främst följande saker som inte funkar:

De andra grupperna har velat köra ett pass i veckan där passen är ca. tre timmar. Det funkar inte alls gör mig, tre timmar är alldeles för kort tid. Jag kör hellre mer sällan men lägger typ en hel helg när man väl kör.

De andra grupperna gestaltar sina rollpersoner i tredje person, typ: ”Min rollpersonerna frågar världshusvärden om…” medan jag pratar som min rollperson, gör röster, gestikulerar och allt. Det blir för stor skillnad för mig, och det blir lite för mycket av Franz’ enmansshow för att jag ska vara bekväm i det.

Det är nåt med tempot i de andra grupperna som jag haft väldigt svårt för. Det kan ha med de korta spelpassen att göra, men jag tycker aldrig att man kommer någon vart.

I en av grupperna körde vi D&D5 och det var verkligen inte ett spel för mig.

Under pandemin ville folk spela på distans vilket jag förstår, men det tar bort väldigt mycket av det jag gillar med rollspel.

Två av dessa spelgrupper rann ut i sanden, men den sista slutade jag aktivt i. Det var rätt odramatiskt. Jag sa som det var, jag är gör van vid hur vi kör i min gamla grupp för att detta ska funka för mig, och då ni andra har kul så vore det bara dumt om jag försökte styra allt i en annan riktning. Jag är fortfarande god vän med en del i den spelgruppen och min rollperson var så omtyckt att han ibland dyker upp som SLP i deras kampanj

 

[ceruleanfive]

Jag tänker att om nämnda spelledare läser på forumet så kanske hen blir ledsen om hens agerande kritiseras bakom ryggen. Det pratas ju om någon som inte är här och kan bemöta men som med en enkel googling kan hitta diskussionen.

Jag förstår fortfarande inte alls. Det är ju ingen som kritiseras i citatet, och det är ingen specifik som pekas ut där på något sätt?

Men jag missar uppenbarligen något, så jag har redigerat trådstarten.

 

[Genesis]

Jag har aldrig gjort slut med en spelgrupp eller varit med om att någon gjort det. I tonåren fanns det väl folk som inte visste hur man ska bete sig, men i vuxen ålder har jag aldrig haft problem.

 

[ÅkeZorkh]

Jag har spelat med samma stomme sen jag var fjorton (är drygt 40 nu). Folk har kommit och gått på vägen, som folk gör. Förpliktelser, bristande intresse, folk som "växer upp" osv. Ofta har deras frånfälle från rollspelet hängt samman med att de även fasats ut som vänner jag träffar regelbundet, även om uppbrotten skett utan ont blod. De jag spelar med nu, som inte tillhör stommen är folk jag spelat med sedan 2006 ungefär. De sammanlagt fem som kommit och gått sedan dess har aldrig varit en del av kärnan, och anledningen till att de slutat har varit samma som tidigare.

Gillar Doktor Dängrots approach, men kan inte applicera den på mitt eget spelande.
Endast en har droppat i samband med tydliga värderingsskillnader - han umgås med högst suspekta typer inom den menlösa våldsvänstern. Kan inte säga att det var den primära anledningen till att han skalades bort dock. Han var uppenbarligen ett dumhuvud hela tiden.

 

[Beastslayer]

som tur var höll Beastslayer gruppen levande då och därför tror jag att den fortfarande existerade när jag flyttade tillbaka till Sverige då som nygift men fortfarande en rollspelare i själen. Nu har jag inte spelat med Beastslayer på många år och det grämer mig då han är en sådan spelare som kan driva en kampanj framåt när andra spelare tappar lite fotfäste. Han är också em duktig SL och jag saknar att ha en SL att bolla tankar och upplägg med, så Beastslayer se till att flytta tillbaka till Sverige och Karlstad med dig ;-)

Ja, han är lika go' att spela med nu.

Tack för de fina orden! De värmer.
Nu blir det lite OT, men tyvärr har det visat sig enormt svårt att flytta tillbaka Karlstad och Sverige. Får helt enkelt inte tag på ett vettigt jobb.
Men, jag kommer gärna upp och spelar med er om vi kan planera något mer intensivt under en vecka eller så?

När det kommer till spelgrupper så händer det ju att det skär sig ibland, men tror aldrig jag sagt åt någon att de inte är välkomna.
Man låter bara bli att spela med dem.
Däremot har jag blivit frustrerad och sagt att saker inte känns som jag tycker det borde och vi kom då överens om att jag inte skulle fortsätta spela med det gänget, vilket var helt ok då det kändes som "a waste of time" för min egen del, men om de har skoj så är det ju inte lönt att de ska bryta.
Brukar bli att det bara rinner ut i sanden om man inte klickar både spelmässigt och på det personliga planet.
Tror att det behövs en del av båda, och då behöver man ju inte sitta ner och snacka politik eller livsåskådning osv.

 

[Minimoni]

Tack för de fina orden! De värmer.
Nu blir det lite OT, men tyvärr har det visat sig enormt svårt att flytta tillbaka Karlstad och Sverige. Får helt enkelt inte tag på ett vettigt jobb.
Men, jag kommer gärna upp och spelar med er om vi kan planera något mer intensivt under en vecka eller så?

När det kommer till spelgrupper så händer det ju att det skär sig ibland, men tror aldrig jag sagt åt någon att de inte är välkomna.
Man låter bara bli att spela med dem.
Däremot har jag blivit frustrerad och sagt att saker inte känns som jag tycker det borde och vi kom då överens om att jag inte skulle fortsätta spela med det gänget, vilket var helt ok då det kändes som "a waste of time" för min egen del, men om de har skoj så är det ju inte lönt att de ska bryta.
Brukar bli att det bara rinner ut i sanden om man inte klickar både spelmässigt och på det personliga planet.
Tror att det behövs en del av båda, och då behöver man ju inte sitta ner och snacka politik eller livsåskådning osv.

Bara att säga till när du har vägarna förbi så skall det nog gå att ordna något! Vore väldigt trevligt att bara träffas och egentligen spela vilket rollspel som helst./slut på OT

 

[Lukas]

Jag har blivit kickat ifrån spelgrupper på borde bra och dåliga vis, den gången spelgruppen började ghosta mig istället för att prata om det med mig tog jag det mycket mycket sämre än den gången vi hade ett ordentligt samtal om det.
I modern tid tror jag inte jag sparkat någon ifrån spelgruppen men jag varit nära två gånger, borda gångerna har spelaren hoppat av gruppen själv innan jag behövt ingripa.

 

[Arrikir]

Jag har haft grupper jag borde ha lämnat tidigare, eller där jag borde ha kickat en enstaka spelare som systematiskt fuskade med tärningarna och ledde till att jag helt enkelt lät allt rinna ut i sanden istället för att prata med spelaren.
Tyvärr är det inte alltid lätt att sparka spelare eller lämna grupper om man dessutom är Kompisar utanför och umgås mycket utanför spel, man är rädd att det ska bli dålig stämning och påverka vänskapen.

Jag var också med i en grupp när jag gick på universitetet då vi var några vänner på mitt studentboende som började spela rollspel tillsammans. Till en början fungerade allt bra, men problemet blev när vi hade olika uppfattningar om vad som var roligt, samt dålig kommunikation och psykisk ohälsa hos några spelare, ledde till att den gruppen gick i kras rätt ordentligt.

Jag har dock inte blivit sparkad från någon spelgrupp, åtminstone inte till min kännedom

 

[IcarusDream]

Jag har hoppat av spelgrupper om det verkligen inte matchat med våra syner på vad som är seriöst eller det varit för många brutna sociala kontrakt.

Jag har aldrig själv blivit sparkad/kickad från en spelgrupp, förutom en gång då SL kickade alla utom en person från spelgruppen utan att meddela oss andra och det var en annan av de kickade som märkte att de fortfarande spelade och gick i taket för han blev så upprörd.

 

[Leon]

Jag har aldrig själv blivit sparkad/kickad från en spelgrupp, förutom en gång då SL kickade alla utom en person från spelgruppen utan att meddela oss andra och det var en annan av de kickade som märkte att de fortfarande spelade och gick i taket för han blev så upprörd.

Den spelgruppen kanske var för avancerad för er andra?

 

[Conan]

Är enklare om man är spelledare. Då kan man helt sonika döda alla rollpersoner eller säga att man inte orka SL:a längre (jag har gjort båda, med en och samma spelgrupp)

 

[Bengtsson]

Vår CoC-grupp bröts upp mitt under pågående kampanj pga Spelare 1 och 2, ett par som varit otroligt oengagerade, hoppade av helt plötsligt — och Spelare 3 hoppade av pga var trött på att Spelare 4 körde exakt samma schtick i exakt varje scenario, på ett sätt som skapade dålig stämning. Suck!

 

[Dr_Dängrot]

Jag tänker på om jag själv blivit kickad ifrån någon grupp .

Jag blev vid ett tillfälle sur när jag blev lovad en sak av sl men en väldigt tongivande spelare inom gruppen tog spelet i en helt annan riktning och jag tog upp detta med sl och sa att det var inte på dessa premisser jag skrev på det sociala kontraktet . SL sa då att alla andra har kul det är bara du dängrot som beklagar dig så du kanske bör hoppa av vilket jag gjorde iom att jag insåg att jag var the Odd duck , det var väldigt odramatiskt.


Tillfälle 2

Jag hade först spelledit en längre kampanj i DnD 5:e för det var vad gruppen ville spela och när vi avslutade den ja vad skulle vi spela då , ja DnD 5:e förstås tycke alla övriga utom dängrot som inte ville spelleda ,DnD 5:e igen så en av spelare tog vid som sl och vi spelade en kampanj som tog runt 2 år irl efter den var slut så skulle vi se oss om efter nästa spel och vad blev det Jo naturligtvis ytterliggare en kampanj i DnD 5:e . Då fick jag nog och uttryckte mitt missnöje över gruppens oförmåga att inse att det finns en värld av rollspel bortom DnD 5:e varpå övriga gruppen bad mig under väldigt lunga och städade former att lämna då dom uteslutande ville spela DnD 5:e

 

[Rickard]

ja DnD 5:e förstås tycke alla övriga utom dängrot som inte ville spelleda ,DnD 5:e igen så en av spelare tog vid som sl och vi spelade en kampanj som tog runt 2 år

Hur fanken stod du ut två år i ett spel du inte ville spela?

 

[afUttermark]

Mina spelgrupper består av vänner som jag dricker öl och grillar med lika gärna som spelar rollspel. Det är typ bara på konvent jag mött andra rollspelare å här då.