Det handlar mycket mer om den obönhörliga marschen mot tragedi på grund av mänskliga brister och samhällets struktur.
Gäsp, vad tråkigt att man förväntas titta på en marsh mot undergången utan att man känner sympatier för de inblandade.
Jag har nu förstått att folkdomstolen har upphöjt HotD till finfantasy och enligt vad jag kan se ignorerar man glatt bristerna och fyller välvilligt luckorna med egen kunskap/gissningar/önsketänkande.
Om det nu var så att ingen fick lämna hovet, varför släppte vakterna först ut adelsmannen som tvekade om att böja knä, och borde inte han bara sagt att han skulle rida till sin familj för att meddela att man nu tjänade en ny kung?
Varför föstes ovillig pöbel in i Dragonpit för att vara vittnen, sedan när har folket tillgång till de stora händelserna? Ifall det sker borde de inte åtminstone göras glada med en bägare öl?
Varför närvarade inte de utgallrade adelsmännen vid kröningen för att bli medskyldiga till stölden av tronen för att sedan offentligt tvingas erkänna den nya kungen?
Jag ligger nu sömnlös av alla logiska falluckor i manuset.