När hus Illmortis hade sin första kontakt med den mörka fursten så funderade jag på om jag skulle gå den vägen direkt. Men beslutade mig att nej, hus Illmortis kommer vara lojala och trogna Rutland oavsett vad som händer. Och det var även i ett sånt läge i spelet att inget riktigt gick vägen för mig politiskt. Alla såg hus Illmortis som våldsamma barbarer. Det var inte förens verkligen i slutet som jag valde att ställa mig på den mörka förstens sida eftersom jag hade mina aningar om att något eller några hus inte hade Rutlands bästa i åtanke.
När alla börja dela med sig av sina visioner så kände jag att jag var tvungen att göra det samma, men valde att tvista dem för att inte kasta för mycket ljus på mig själv. De visioner och löften från den mörka fursten som Illmortis fick hade gjort att ingen av er hade litat på mig om jag delgivit dem i sin helhet.
Hade hus Illmortis några spioner hos något annat hus? Nej, som sagt hus Illmortis fördömde det hela tidigt och stod fast vid det. Så vad andra hus hade för sig hade jag inte en aning om, mitt mål var bara att försöka ha så städat som möjligt i mitt eget hus.
Att rodda anfallet mot Nekropol 5, var ett riktigt huvudbry. Hur kunde jag använda den information jag fått om era hus trupper på bästa sätt. Här var jag fortfarande fast besluten om att vara Rutland helt trogen in i det sista och vill minimera alla våra förluster för att verkligen vinna kriget. Så de grupper jag satt upp och vart jag skickade trupperna inledningsvis var jämt baserade i styrka samt anpassade efter vad för trupper och skepp ni hade att tillgå till.
För mig var nog anfallet mot Nekropol 5 höjdpunkten av spelet och i all fall jag upplevde att hus Illmortis och Okenwall blev vapenbröder över det hela.
(jag trissade upp priset på auktionen men hade aldrig någon avsikt att köpa)