Generationskampanj om Arnors fall

[Beastslayer]

Det här är en kampanjidé som jag nog gått och burit på i 20+ år och som aldrig blivit av för jag får nästan svindel av hur omfattande ett dylikt projekt skulle bli.
Men jag börjar känna mig så pass bekväm vid tanken nu samt att det äntligen finns ett system som verkligen fångar upp Middle Earth känslan på ett bra sätt.

Min tanke är följande:

-Arnors fall är något som utspelar sig över loppet av ca 700 år, således måste detta bli en generations kampanj då jag vill knyta an åtminstone halva gruppen till en och samma blodslinje. Något som verkligen förankrar dem till landets öde och att de känner en starkare kopplingen till riket(rikena) och således bör bry sig mer. Så minst två spelare får ta på sig manteln som Dunedains av nobel börd.

-Sedan spela en rad äventyr med fokus på de större händelserna under de här 700 åren, med generationsskiften och kanske eller rentav oundvikligen spelarskiften, upp till spelarna som deltar. Jag tror detta kommer att bli en kampanj jag kommer spela med folk över nätet, förhoppningsvis med en drös folk härifrån wrnu, eller från annat håll. Det återstår att se.

-Tanken är att familjen/blodslinjen som kommer vara i kampanjens fokus har sitt säte i vad som blir riket Rhudaur vid Arnors uppbrott pågrund av tronföljdsproblemen som uppstår. Detta kommer för de insatta sedan innebära en hel del problem. Jag tror det kommer skapa en bra känsla.

Varför luftar jag min idé här då kanske ni funderar över. Well, först och främst så skulle jag gärna vilja ha input på upplägget och samtidigt fråga om någon möjligtvis har spelat just den här kampanjen om Arnors fall, eller en längre kampanj i Arnor eller i de efterkommande rikena och kampen mot Angmar samt de inbördes konflikterna rikena emellan?

Sedan är det här inte ett försök att hitta spelare, men ni får gärna berätta om ni skulle tycka att det vore intressant att spela en kampanj av den här proportionen, det är tidskrävande om man skulle vilja delta från början till slut, men tänk först och främst bara på om ni tycker idén är ball och tilltalande.

Jag ser fram emot era svar och hoppas de blir många!

 

[Bifur]

Jag tycker det låter som en kul och mycket ambitiös idé .

Spontant tänker jag att man behöver en tydlig plan.
- Vilka är delmomenten i utvecklingen som ska behandlas? Vad ska vara fokus där? Att avhandla det och sen klippa och gå vidare. (Sen om Amon Sûls fall är 3 eller 5 pass är kanske mindre viktigt.) Men i alla fall inte låta intrigen springa iväg, då riskerar man nog att aldrig bli färdig. Här behöver hela spelgruppen ta ett ansvar.
- En tydlig struktur för att flytta RP framåt i tid. Typ svara alltid på fråga 1-4 och höj 3 av dessa stats och sönk ett av de eller liknande.
- En modell för att byta RP. Kanske att man gör släktträd och plockar någon i senare led etc.

Jag antar att Pendragon borde vara något att titta på och inspireras av?

 

[zo0ok]

Jag tänker att den som spelar en Alv kan spela genom hela kampanjen utan generationsproblematiken. Att det fanns Alver där och då känns självklart, att det fanns alver med "stake" i Arnors överlevnad och fall tycker jag verkar rimligt.

Jag tänker att en utmaning är att det blir ganska glest spelande i tiden. Det kommer liksom inte ens hända något varje år, som i Pendragon, där kampanjen är knappt 100 år. Så om jag var spelare skulle jag nästan förvänta mig att när det är nytt spelmöte (eller en avgränsad serie av spelmöten) så får jag (göra) en ny rollfigur inför de händelserna som nu kommer att rullas upp, och den rollfiguren måste vara rimligt "stark" i förhållande till vad som kommer ske.

Hade en variant varit att man liksom spelar en "arketyp" eller en "personlighet", snarare än en specifik person? Köpmän från Tharbad finns det i hela kampanjen. Man skulle liksom kunna spela en "typisk" Köpman från Tharbad, och för enkelhetens skull har köpmannen samma namn. Men huruvida det är exakt samma köpman, eller ett barnbarn, eller någon annan vid ett senare tillfälle är liksom en icke-fråga.

Zero-to-hero fungerar inte så bra. Det är nästan så att man skulle ta bort samladet av erfarenhet (alla rollspel gör det i någon form) och rikedom/magiska föremål, och inför varje äventyr (som kanske är avgränsat antal spelmöten) liksom kitta om, eventuellt justera styrkan, på rollpersonerna.

Jag har ingen erfarenhet av generationsspel, men Arnors fall låter episkt!

 

[Beastslayer]

Jag tycker det låter som en kul och mycket ambitiös idé .

Spontant tänker jag att man behöver en tydlig plan.
- Vilka är delmomenten i utvecklingen som ska behandlas? Vad ska vara fokus där? Att avhandla det och sen klippa och gå vidare. (Sen om Amon Sûls fall är 3 eller 5 pass är kanske mindre viktigt.) Men i alla fall inte låta intrigen springa iväg, då riskerar man nog att aldrig bli färdig. Här behöver hela spelgruppen ta ett ansvar.
- En tydlig struktur för att flytta RP framåt i tid. Typ svara alltid på fråga 1-4 och höj 3 av dessa stats och sönk ett av de eller liknande.
- En modell för att byta RP. Kanske att man gör släktträd och plockar någon i senare led etc.

Jag antar att Pendragon borde vara något att titta på och inspireras av?

Ja, det är en enormt ambitiös idé! Också en idé som legat mig varmt om hjärtat i så många år att det nu är dags att göra slag i sak och få det spelat.

Delmomenten tänker jag mig får delas upp i en rad viktiga händelser, tänk dig Darkening of Mirkwoods upplägg, där man spelar en adventure phase vid viktiga händelser eller där gruppen har en särskild agenda. Tänker mig att man får begränsa detta så att det inte blir 700 spelmöten långt, precis som du säger. Detta är något man får snacka igenom innan start, men som såklart mestadels ligger på mig som spelledare.

Fokuset tänker jag mig kan skifta en smula, men såklart så kommer det väl till största del handla om hur skuggan från Angmar faller över Arnor och sedan en kamp om familjens rykte och anseende. Men detta är något som kan diskuteras vidare i gruppen som sedan utgör spelgrupp 1, eller vad man ska kalla den.

Strukturen för att flytta tiden framåt ser jag inget större problem med. Det förflyter ett gäng år jag tänker mig att jag ger lite av en berättelse om de större förändringar och skeenden som under dessa år äger rum.

Att göra släktträd är något jag såklart tänkt på, och det är en bra idé. Stämningsfullt att ha att titta tillbaka på, samt att läsa om för eventuella nya spelare som kommer in i kampanjen vid ett senare skeende.

Pendragon kan absolut vara något att titta på gällande generationsskiften, för jag antar att det är främst det du syftar på?

 

[Beastslayer]

Jag tänker att den som spelar en Alv kan spela genom hela kampanjen utan generationsproblematiken. Att det fanns Alver där och då känns självklart, att det fanns alver med "stake" i Arnors överlevnad och fall tycker jag verkar rimligt.

Ja, absolut! Både alverna i Lindon samt de i Rivendell kan ha en stake i Arnors överlevnad. Så ser inga problem där.

Jag tänker att en utmaning är att det blir ganska glest spelande i tiden. Det kommer liksom inte ens hända något varje år, som i Pendragon, där kampanjen är knappt 100 år. Så om jag var spelare skulle jag nästan förvänta mig att när det är nytt spelmöte (eller en avgränsad serie av spelmöten) så får jag (göra) en ny rollfigur inför de händelserna som nu kommer att rullas upp, och den rollfiguren måste vara rimligt "stark" i förhållande till vad som kommer ske.

Jag har självfallet tänkt hitta på egna händelser också, och inte enbart köra på de som finns i tidslinjen.
Men en god poäng som jag får fundera på! Och jag tänker mig i alla fall att man nog i alla fall spelar samma karaktär över en 7-10 spelmöten över kanske 20-50 år beroende på.

Hade en variant varit att man liksom spelar en "arketyp" eller en "personlighet", snarare än en specifik person? Köpmän från Tharbad finns det i hela kampanjen. Man skulle liksom kunna spela en "typisk" Köpman från Tharbad, och för enkelhetens skull har köpmannen samma namn. Men huruvida det är exakt samma köpman, eller ett barnbarn, eller någon annan vid ett senare tillfälle är liksom en icke-fråga.

Zero-to-hero fungerar inte så bra. Det är nästan så att man skulle ta bort samladet av erfarenhet (alla rollspel gör det i någon form) och rikedom/magiska föremål, och inför varje äventyr (som kanske är avgränsat antal spelmöten) liksom kitta om, eventuellt justera styrkan, på rollpersonerna.

Det skulle ta bort mycket av den känsla jag vill komma åt här.
Man kan lösa detta enkelt genom att förutbestämma om den kommande serien äventyr ligger på en viss nivå och ge extra xp för detta.
Jag har inte tänkt särskilt detaljerat kring just detta om jag ska vara ärlig. Det är dock inget som ger mig huvudbry.

Jag har ingen erfarenhet av generationsspel, men Arnors fall låter episkt!

Det är ju det!
Målet är att ge alla inblandade en fantastisk historia att prata varmt om till sina vänner

 

[zo0ok]

Jag har självfallet tänkt hitta på egna händelser också [...] Och jag tänker mig i alla fall att man nog i alla fall spelar samma karaktär över en 7-10 spelmöten över kanske 20-50 år beroende på.

Bortsett från The Hobbit, Ringen-trilogin, Unfinished Tales... har du någon annan specifik källa - mer detaljerad - till vad som hände när Arnor föll?
Det finns ju liksom "ringar" av verk kring de centrala verken... allt från fan-fiction till olika typer av spel, till halv-officiella saker Christoffer Tolkien satt samman, till Tolkiens egna anteckningar.

Det här med 7-10 spelmöten: då kan man nästan förklara det för sig själv och spelarna som att vi kommer spela en serie av i huvudsak oberoende (mini-)kampanjer, som har det gemensamt att de utspelar sig efter varandra och kretsar kring Arnors fall. Med det sagt, så kan man från fall till fall, utifrån de spelarnas individuella önskemål, och vad som praktiskt fungerar, föra över saker från kampanj till kampanj. Men det blir liksom varken en rättighet eller skyldighet för spelarna. Förhoppningsvis finns det någon spelare som är glad att få spela en familj över generationer, någon spelare som är glad att få spela en Alv (utan att i 6e kampanjen vara mycket mäktigare än alla andra), och någon spelare som är nöjd med att spela olika karaktärer i olika kampanjer.

Den oundvikliga frågan är såklart hur rollpersonerna förväntas kunna påverka utgången.

1) Det handlar mest om att rollpersonerna får bevittna Arnors fall från sidlinjen
2) Rollpersonerna är mitt i händelsernas centrum, men Arnors fall är oundvikligt
3) Häxmästaren och rollpersonerna kommer göra sitt bästa, och slutet på kampenjen är öppet

 

[EvilSpook]

-”I was there Gandalf. I was there 1500 years ago. When Cameth Brin fell”.

//EvilSpook

 

[Beastslayer]

Bortsett från The Hobbit, Ringen-trilogin, Unfinished Tales... har du någon annan specifik källa - mer detaljerad - till vad som hände när Arnor föll?
Det finns ju liksom "ringar" av verk kring de centrala verken... allt från fan-fiction till olika typer av spel, till halv-officiella saker Christoffer Tolkien satt samman, till Tolkiens egna anteckningar.

Jag har plöjt Arnor modulerna till MERP, de är har källor och en mängd saker som de skapat själva, för sådan djupgående info om hela tidslinjen finns ej till min vetskap. Isåfall har jag ännu inte läst just den boken och får åtgärda detta. Men jag tycker i stort att dessa verk är bra, även om jag kommer skala bort en hel del.

Det här med 7-10 spelmöten: då kan man nästan förklara det för sig själv och spelarna som att vi kommer spela en serie av i huvudsak oberoende (mini-)kampanjer, som har det gemensamt att de utspelar sig efter varandra och kretsar kring Arnors fall. Med det sagt, så kan man från fall till fall, utifrån de spelarnas individuella önskemål, och vad som praktiskt fungerar, föra över saker från kampanj till kampanj. Men det blir liksom varken en rättighet eller skyldighet för spelarna. Förhoppningsvis finns det någon spelare som är glad att få spela en familj över generationer, någon spelare som är glad att få spela en Alv (utan att i 6e kampanjen vara mycket mäktigare än alla andra), och någon spelare som är nöjd med att spela olika karaktärer i olika kampanjer.

Ja, det låter som en vettig utgångspunk tycker jag. Fast ska alvens utveckling stå stilla tycker du? Eller ska man bromsa in den? Om jag inte missminner mig finns det regler för detta i 1ed för just Noldor samt även för Dunedain, just för att skapa en balans.

Den oundvikliga frågan är såklart hur rollpersonerna förväntas kunna påverka utgången.

1) Det handlar mest om att rollpersonerna får bevittna Arnors fall från sidlinjen
2) Rollpersonerna är mitt i händelsernas centrum, men Arnors fall är oundvikligt
3) Häxmästaren och rollpersonerna kommer göra sitt bästa, och slutet på kampenjen är öppet

Likna kampanjen vid Darkening of Mirkwood, fast betydligt längre i år. Det handlar mer om att få vara en central del av berättelsen och att få uppleva hela det episka förfallet.
Det blir mer som en resa genom Midgårds historia, men självfallet kommer rollpersonernas handlingar att påverka skeenden. Men vissa saker kommer ske ändå. Man får helt enkelt acceptera att "apokalypsen" ligger där runt hörnet. Lite som om man spelar Vtm Gehenna eller en del andra kampanjer. Man vet hur det kommer sluta, men man vet inte vart man kommer vara vid slutet, och resan dit är det som gör en sådan här berättelse skoj att spela, i mitt tycke i vart fall!

 

[zo0ok]

Fast ska alvens utveckling stå stilla tycker du? Eller ska man bromsa in den? Om jag inte missminner mig finns det regler för detta i 1ed för just Noldor samt även för Dunedain, just för att skapa en balans.

Det är ett litet dilemma, tänker jag. Om det finns regler så har någon kanske tänkt ut något bra.

Jag skulle inte låta någon göra en Alv inför första spelmötet, och förespegla den personen att de kommer få "normal" karaktärsutveckling 50 spelmöten i följd. När andra rollpersoner ständigt dör av ålder och ersätts med nya. Om du som SL vill ha en stegrande grad av mäktighet/utmaningar genom hela kampanjen så är det såklart inga problem. Men då blir det med automatik så att alla andra spelare måste få (göra) rollpersoner som är mer erfarna än vanliga nya rollpersoner (senare in i kampanjen).

Jag kan föreställa mig varierande scenarier under 700 år. Och för att få variation skulle det kunna vara roligt att växla mellan större och mindre utmaningar.

Men det är ju bara att bestämma sig för hur man tänker att det ska fungera 100 spelmöten i följd, och förankra det med spelarna.

 

[Oscar Silferstjerna]

Nu är jag inte alls lika insatt i Midgårds historia, som flera andra här inne är, så min kommentar blir mer allmänt konceptuell. Men först och främst: idén är förstås väldigt cool! Annars hade jag inte brytt mig om att kommentera.

- Att kampanjen utspelar sig under så lång tid betyder ju att få (om ens någon) karaktärer kan vara med hela tiden. Däremot kan platser och enskilda byggnader vara med länge, kanske hela vägen. Rita kartor, ge byggnaderna namn, fyll dem med användbara föremål och och skriv korta historiker. Platser och byggnader blir viktigare än i andra kampanjer eftersom spelarna byter karaktärer. Kanske kan det rentav vara bra att skapa ett särskilt formulär för byggnader? I någon mening skulle man kunna se karaktärerna som ”bihang” till byggnaderna eftersom de är mer tillfälliga medan byggnaderna (oftast?) står kvar.

- Släktklenoder som ärvs kan också vara med länge. De kan vara dyrbara och/eller rymma ledtrådar. Det kan vara magiska föremål, ett svärd med hemlig skrift, hemliga kartor eller böcker som beskriver sådant som varit bortglömt. Självklart kan släktklenoderna också vara återkommande och i något fall kanske även stjälas av en annan ätt.

- Ge varje ätt någon typ av backstory, som placerar in dem i det större skeende som är kampanjens ram. Det bör även vara detaljer om vad enskilda individer har gjort (svek, kärlek, mord, hämd, otrohet, kunskaper, släktklenoder, byggnader, avtal med andra ätter). De flesta eller alla ätter bör någon eller några mörka hemligheter, som spelarna kan upptäcka under kampanjens gång. Hemligheterna kan ha med den övergripande ramen att göra, men kan också vara något mer personligt. Naturligtvis bör sådant som händer i början av kampanjen vävas in, så att det påverkar de senare generationerna.

- Tidslinjen är en självklarhet, men man kan fråga sig hur den ska utformas. Jag tänker mig några kanoniska händelser (jag hade gjort dem fetstilade) som helt enkelt måste ingå. Lägg sedan till sådant som KAN hända (jag hade färgkodat), som dessutom involverar karaktärerna och ställer dem inför olika valmöjligheter. Du kan också till ett par personer på tidslinjen. De kan vara möjliga rollpersoner, som spelarna kan välja att spela om de vill (med några givna förutsättningar men också en del öppet). Tidslinjen blir ett verktyg som gör det möjligt att både hålla sig till kanon och hitta på egna grejer.

 

[Skarpskytten]

Pendragon kan absolut vara något att titta på gällande generationsskiften, för jag antar att det är främst det du syftar på?

Jag tror du kan få ut mycket av Pendragon, även om du som Zo0ok konstaterar inte kan följa Pendragons år-för-år-upplägg. Det Pendragon gör att att varje ny generation ärver av den äldre: egendom, utrustning, ära, personlighet. Det här är ett fantastiskt verktyg för att skapa engagemang inte bara för den enskilda RPn utan också för hela släkten - din RPs framgångar och utveckling kommer att spela roll många, många år längre fram. Denna grundläggande idé tror jag du kan implementera i din kampanj, även om du så klart bör anpassa den till settingen.

 

[NSM]

Jag tror du kan få ut mycket av Pendragon, även om du som Zo0ok konstaterar inte kan följa Pendragons år-för-år-upplägg. Det Pendragon gör att att varje ny generation ärver av den äldre: egendom, utrustning, ära, personlighet. Det här är ett fantastiskt verktyg för att skapa engagemang inte bara för den enskilda RPn utan också för hela släkten - din RPs framgångar och utveckling kommer att spela roll många, många år längre fram. Denna grundläggande idé tror jag du kan implementera i din kampanj, även om du så klart bör anpassa den till settingen.

Det finns dessutom en liknande mekanik i TOR 2e för att skapa arvtagare, den skulle nog gå att använda i någon form.

 

[Beastslayer]

Nu är jag inte alls lika insatt i Midgårds historia, som flera andra här inne är, så min kommentar blir mer allmänt konceptuell. Men först och främst: idén är förstås väldigt cool! Annars hade jag inte brytt mig om att kommentera.

- Att kampanjen utspelar sig under så lång tid betyder ju att få (om ens någon) karaktärer kan vara med hela tiden. Däremot kan platser och enskilda byggnader vara med länge, kanske hela vägen. Rita kartor, ge byggnaderna namn, fyll dem med användbara föremål och och skriv korta historiker. Platser och byggnader blir viktigare än i andra kampanjer eftersom spelarna byter karaktärer. Kanske kan det rentav vara bra att skapa ett särskilt formulär för byggnader? I någon mening skulle man kunna se karaktärerna som ”bihang” till byggnaderna eftersom de är mer tillfälliga medan byggnaderna (oftast?) står kvar.

- Släktklenoder som ärvs kan också vara med länge. De kan vara dyrbara och/eller rymma ledtrådar. Det kan vara magiska föremål, ett svärd med hemlig skrift, hemliga kartor eller böcker som beskriver sådant som varit bortglömt. Självklart kan släktklenoderna också vara återkommande och i något fall kanske även stjälas av en annan ätt.

- Ge varje ätt någon typ av backstory, som placerar in dem i det större skeende som är kampanjens ram. Det bör även vara detaljer om vad enskilda individer har gjort (svek, kärlek, mord, hämd, otrohet, kunskaper, släktklenoder, byggnader, avtal med andra ätter). De flesta eller alla ätter bör någon eller några mörka hemligheter, som spelarna kan upptäcka under kampanjens gång. Hemligheterna kan ha med den övergripande ramen att göra, men kan också vara något mer personligt. Naturligtvis bör sådant som händer i början av kampanjen vävas in, så att det påverkar de senare generationerna.

- Tidslinjen är en självklarhet, men man kan fråga sig hur den ska utformas. Jag tänker mig några kanoniska händelser (jag hade gjort dem fetstilade) som helt enkelt måste ingå. Lägg sedan till sådant som KAN hända (jag hade färgkodat), som dessutom involverar karaktärerna och ställer dem inför olika valmöjligheter. Du kan också till ett par personer på tidslinjen. De kan vara möjliga rollpersoner, som spelarna kan välja att spela om de vill (med några givna förutsättningar men också en del öppet). Tidslinjen blir ett verktyg som gör det möjligt att både hålla sig till kanon och hitta på egna grejer.

Intressanta tankar!

Att centralisera handlingen kring en fästning/borg är något jag tänkt en del på redan såklart. Men Vet inte hur jag skulle gå tillväga för att göra fästet/borgen till en slags huvudkaraktär.
Bra förslag i övrigt också!

 

[Beastslayer]

Jag tror du kan få ut mycket av Pendragon, även om du som Zo0ok konstaterar inte kan följa Pendragons år-för-år-upplägg. Det Pendragon gör att att varje ny generation ärver av den äldre: egendom, utrustning, ära, personlighet. Det här är ett fantastiskt verktyg för att skapa engagemang inte bara för den enskilda RPn utan också för hela släkten - din RPs framgångar och utveckling kommer att spela roll många, många år längre fram. Denna grundläggande idé tror jag du kan implementera i din kampanj, även om du så klart bör anpassa den till settingen.

Kan du förklara enkelt hur det funkar när man ärver ära? Hur mäts ära i Pendragon?
Som @NSM sagt så finns det en dylik motor i både 1ed och 2ed, men man kan nog med enkelthet bygga ut den en smula så att man måste ta ett av sin förälders karaktärsdrag. Kanske till och med ett från sin mor och ett från sin far. Att ärva egendom och utrustning är inget jag känner är så svårt att hantera. Man behöver kanske bara se till att föra ned sådant på papper.

 

[Leon]

+1 på att göra adelhuset, och borgen, till huvudperson för att skapa kontinuitet. De som inte spelar högborna Dunedain i släkten kan spela retainers eller nära allierade (som i fallet Alven. Givetvis skall det vara en gråalv från Lindon!)

Det finns ett antal olika inspirationskällor, utöver Pendragon:
- A Song of Fire and Ice har stöd för att man spelar ett hus.
- Covenants i Ars Magica, och hela upplägget med Troupe Play.
- Arken i Mutant år noll

Oavsett tror jag att det är bra att ha en maffig Session 0 där spelarna får vara med i att skapa både adelhuset och borgen/släktsätet.

 

[Beastslayer]

+1 på att göra adelhuset, och borgen, till huvudperson för att skapa kontinuitet. De som inte spelar högborna Dunedain i släkten kan spela retainers eller nära allierade (som i fallet Alven. Givetvis skall det vara en gråalv från Lindon!)

Det finns ett antal olika inspirationskällor, utöver Pendragon:
- A Song of Fire and Ice har stöd för att man spelar ett hus.
- Covenants i Ars Magica, och hela upplägget med Troupe Play.
- Arken i Mutant år noll

Oavsett tror jag att det är bra att ha en maffig Session 0 där spelarna får vara med i att skapa både adelhuset och borgen/släktsätet.

Ja, jag tror det får bli Sagan om Caer Arnlith!
Det kan likväl vara en Noldor från Imladris som en Sindar från Lindon.

Äger inget av dessa spel. Så funderar på om jag ska konstruera ett eget system baserat på reglerna i TOR 2ed.
Är ASoIaF ens i tryck längre?

 

[Leon]

Ja, jag tror det får bli Sagan om Caer Arnlith!

Ja, perfekt. "The Fall of the House of Caer Arnlith"

 

[Skarpskytten]

I Pendragon ärver äldsta sonen:
- din titel, om du har någon
- din egendom, dvs herrgård med allt som hör till, från hall till bönder
- ditt lösöre, inklusive hästar, pengar och annat av värde

Det här är ju som du själv skriver lätt att plocka in i ditt spel, kräver knappt ett system.

I Pendragon ärver också dina barn
- 1\10 av din Ära. Ära för man typiskt för att besegra motståndare och äventyrar, men också för att spela harpa för kungen och ha en ädel personlighet.
- din personlighet, dvs barnen får samma värde i sina Traits och Passions och om pappan uppfyllde ett Ideal gör barnen det också.

Tror det är allt.

 

[Beastslayer]

Ja, perfekt. "The Fall of the House of Caer Arnlith"

Det blir nog enbart "The tale of Caer Arnlith" eller dylikt. Caer är en fästning, eller kanske plockade jag det rätt ur luften. Blev osäker nu.
Min ordinare spelgrupp är tyvärr helt ointresserade av att spela detta. Så jag ska sakta sätta igång med arbetet att skissa fram kampanjen. Går förhoppningsvis att få ihop en grupp glada spelare här när tiden är inne.

 

[Oscar Silferstjerna]

Ja, perfekt. "The Fall of the House of Caer Arnlith"

Snygg titel, men om tidsramen är 700 år behöver det kanske vara åtminstone "The Rise and Fall of Caer Arnlith”?

Det har redan postats flera bra förslag, men jag har ytterligare några idéer, som jag återkommer till. En del har direkt anknytning till titeln.