Äventyren: Katastrofens väktare
Av: Håkan Walles och Christoffer Lagerros
År: 1988
Sista äventyret till första versionen av mutant. Efter detta är det Nya Mutant/Mutant 2089 och Cyberpunk dags.
Så, Katastrofens väktare. Det är maximal Mutant stämning, nästan lite för mycket. Det är djur mutanter överallt, domedagskulter, man ska rädda landet igen, det finns kärnvapen, det finns en mullvads bartender som får en helsidesbild, onda kaniner, kosacker, robotar i trubbel, motherfucking ultratigrar, kidnappade NPC:er och bunker dungeon. Det är fullt ös, medvetslös med bilder som backar upp det hela. Men samtidigt har det de värsta felen med mutant hittills också. Det är rälsat, man är konstig viktig för att rädda världen, det är svårt att fatta tonen man ska hålla.
Jag hade läst den här modulen och strippar ut allt av värde ur den (och det är en hel del) men jag hade inte kört den som den är.
3 av 5. Max mutant, till och med lite för mycket.