Rickard
Urverk speldesign
Allvarligt talat, pysen.. Tänk efter lite.. Hur mycket har du själv använt religioner i rollspel? Nu kanske jag tänker lite mycket utifrån mitt eget spelsätt men själv tycker jag religion är skittrist och det har också fått utvisa sig via rollspelet.. Det är inte för att jag tycker religion är skittrist att läsa.. Det är för att gudarna inte tillför något.. Nu vet jag inte hur många rollspel du spelat eller hur många präster du upplevt genom din rollspelstid men för mig har de varit lika varierande som dvärgarna i de standardfantasysspel jag lirat..
Med andra ord.. INTE ALLS!
Så säg mig.. Vad kan det bero på? Är det för att alla spelmakare har lika mycket fantasi som gräset jag räfsade ihop förra veckan? Är det för att spelmakare snor gudar från varandra och tycker "Men det här funkar ju för det rollspelet, så det funkar för mitt?"? Nja.. Det är sant att de snor.. De gör något slentrianmässigt.. De snor från samma källa, alltså vår värld.. Sedan är det inget nytänkande.. "Alla" rollspel beskriver lite gudar och vad de kan tänkas stå för.. Det är skittråkigt.. Jag skriver ordet igen.. Skittråkigt..
Det här är ett tips som riktar sig till båda sätten du kan lägga upp gudarna på, alltså om de är existerande men inte lägger sig i människornas handlande, eller om de är existerande och rör sig i världen.. Det finns två till, men de är oväsentliga i sammanhanget.. Nämligen att du ska beskriva hur religionen och/eller gudarna förändrar vardagen för de troende.. Rosenius har skrivit en riktigt bra novell som har med detta och som heter Rivalen.. Jag hatar själv att läsa framför skärmen och novellen är rätt lång men den är helt klart värd att läsa.. Så skulle jag vilja ha med religion i världen..
Faktiskt så är det pissvårt att få med religion i sin rollspelsvärld.. Jag gillar hur Erik Grankvist beskriver företeelser i sin bok Svavelvinter.. Han skiter i om läsaren har hört talas om sakerna (vilket vi inte gjort, då han hittat på dem) utan de nämns som om de hör till världen och att alla i boken vet om det... vilket de också gör.. Det gör att det blir ett större djup i boken.. Själv har jag bara lyckats få fram skillanderna i religionerna när rollpersonerna har färdats utomlands.. Seder, sätt och även byggnadsstrukturer har påverkats utav religionen, vilket spelarna får lägga märke till..
Det här med att förändra vardagen är något jag tycker spelmakare ska skriva mycket om.. Säg att någon ska skriva om hästar.. Istället för att skriva "Det här är en skitlandsponny och den har svans, gnäggar och äter gräs mest hela tiden", så kan spelmakaren istället beskriva vad hästen brukar användas till och hur människan har förändrats eller lagt till sig olika sätt efter att hästen travat in i deras vardag..
/Han som pissar på rollspelsgudar men tar däremot gärna till sig seder och bruk
<font size="1">[edit] Hur varelser/monster kan påverka människorna gav jag exempel på i ett inlägg på DoD-forumet</font size>
Med andra ord.. INTE ALLS!
Så säg mig.. Vad kan det bero på? Är det för att alla spelmakare har lika mycket fantasi som gräset jag räfsade ihop förra veckan? Är det för att spelmakare snor gudar från varandra och tycker "Men det här funkar ju för det rollspelet, så det funkar för mitt?"? Nja.. Det är sant att de snor.. De gör något slentrianmässigt.. De snor från samma källa, alltså vår värld.. Sedan är det inget nytänkande.. "Alla" rollspel beskriver lite gudar och vad de kan tänkas stå för.. Det är skittråkigt.. Jag skriver ordet igen.. Skittråkigt..
Det här är ett tips som riktar sig till båda sätten du kan lägga upp gudarna på, alltså om de är existerande men inte lägger sig i människornas handlande, eller om de är existerande och rör sig i världen.. Det finns två till, men de är oväsentliga i sammanhanget.. Nämligen att du ska beskriva hur religionen och/eller gudarna förändrar vardagen för de troende.. Rosenius har skrivit en riktigt bra novell som har med detta och som heter Rivalen.. Jag hatar själv att läsa framför skärmen och novellen är rätt lång men den är helt klart värd att läsa.. Så skulle jag vilja ha med religion i världen..
Faktiskt så är det pissvårt att få med religion i sin rollspelsvärld.. Jag gillar hur Erik Grankvist beskriver företeelser i sin bok Svavelvinter.. Han skiter i om läsaren har hört talas om sakerna (vilket vi inte gjort, då han hittat på dem) utan de nämns som om de hör till världen och att alla i boken vet om det... vilket de också gör.. Det gör att det blir ett större djup i boken.. Själv har jag bara lyckats få fram skillanderna i religionerna när rollpersonerna har färdats utomlands.. Seder, sätt och även byggnadsstrukturer har påverkats utav religionen, vilket spelarna får lägga märke till..
Det här med att förändra vardagen är något jag tycker spelmakare ska skriva mycket om.. Säg att någon ska skriva om hästar.. Istället för att skriva "Det här är en skitlandsponny och den har svans, gnäggar och äter gräs mest hela tiden", så kan spelmakaren istället beskriva vad hästen brukar användas till och hur människan har förändrats eller lagt till sig olika sätt efter att hästen travat in i deras vardag..
/Han som pissar på rollspelsgudar men tar däremot gärna till sig seder och bruk
<font size="1">[edit] Hur varelser/monster kan påverka människorna gav jag exempel på i ett inlägg på DoD-forumet</font size>
