Allteftersom jag har blivit mer trygg i vad jag vill göra så har jag blivit mindre positionerande och svartvit, precis som du säger.Cissi said:En sak som jag dragit som slutsats efter att ha läst i den här tråden nu är att det verkar vara ett ungdomssyndrom, det här med att inte tolerera varandras spelformer. De flesta har sagt "...när jag var yngre" eller "...för femton år sen" och liknande saker.
Så det jag tolkar utav det är att nischandet är något som de yngre spelarana håller på med i större utsträckning. Och det hänger ju i så fall också ihop med hela det här köret om att söka sin identitet och sin plats. Logiskt.
Men allteftersom jag blivit mer trygg har jag också blivit mer bekväm. Nu spelar jag bara samma rollspel jämt, mer eller mindre, och är nöjd med det. På tiden när jag investerade mer i rollspel så la jag ner mer tid på att hålla koll på vilka spel som kom ut, prova nya spel, osv.
Så med tiden kan också en sorts nischning komma. Det är nog olika för olika rollspelare om de blir mer toleranta eller mer trångsynta när de blir gamla rävar.