Nekromanti Hårdrock på svenska

[Organ]

Ämnesraden säger allt. Jag vill prata om hårdrock på svenska. Och med det menar jag alltså sådan som har sång på svenska. Anledningen till dessa funderingar är denna tråd på forumet där jag blev tipsad om bandet Abramis Brama som just är ett av de få svenska hårdrocksbanden som sjunger på sitt modersmål. De fick mig att undra över varför det finns så få band som gör just så. För de är inte många. Jag försökte räkna efter. Förutom de nämnda Abramis Brama så finns naturligtvis 70-talslegenderna November. På 90-talet fanns LOK som man nog får klassa som hårdrock, även om de har åtminstone ett par tår stadigt parkerad i både punk och hardcore. Uppföljarbandet Lillasyster, med delvis samma medlemmar som LOK, räknas också in. Bland de verksamma idag finns Raubtier. Jag har även vaga minnen från mitten av 90-talet och ett band som hette Vildsvin som spelade någon form av hårdrock men jag vet inte ens om de spelade in någon skiva. Sedan tar det stopp. Jag kommer inte på fler.

Jag finner detta underligt. I alla andra genrer av populärmusik med svenska utövare så finns det sådana som använder det svenska språket i mer eller mindre omfattning. Pop, hip-hop, soul och reggae, alla dessa finns på svenska. Värt att notera är att vad gäller punk så är det precis tvärtom. Där är det svenska språket standard och mycket få svenska band sjunger på något annat.

Min frågeställning är tvådelad:

1. Varför är det så? Varför skiner det svenska språket nästan helt med sin frånvaro inom hårdrocken? Ännu underligare blir det när man betänker hårdrockens folklighet och starka förankring inom arbetarklassen, något som gjort den förhållandevis befriad från elitism och snobbism.

2. Ovan räknade jag upp de band jag känner till som kan klassificeras som hårdrock och som sjunger på svenska. Har jag missat några?

/Anders

 

[Guest]

I subgenren folk metal finns det ett antal svenska band som helt eller delvis sjunger på svenska. Kanske för att texterna ofta tar upp sådant som hör det fornnordiska eller mytiska till.

Nu lyssnar jag väl mest på "metal", men inom denna stil kan jag nog inte komma på ett enda svenskt band som sjunger på svenska. Om det inte är skitigt blotande folk/pagan-band vill säga.

Ett axplock svenska metalband (folk/pagan/viking):
Månegarm, Thyrfing, vintersorg, Otyg, Fejd, Falconer...

 

[DeBracy]

Jag tar det i fel ordning och pratar band först, sen får jag nog återkomma imorgon med tankar om texter imorgon när jag hunnit tugga tankarna lite.

Av Vildsvin minns jag inget mer än deras hitsingel, Saga utan lyckligt slut. Jag har för mig de dök i samma sväng som jag blev medveten om Kent så jag har klumpat ihop dem i samma fack i minnet. Lyssnar man lite så märks det ju att det förstås inte stämmer, men utifrån den här låten vågar jag nog inte kalla dem för hårdrock.

Jag kan tänka mig att det finns, och har funnits, en hel del till lokala och regionala band som ligger och gnuggar i skarven till om man skulle kalla det hårdrock eller inte. Exemplet jag kan dra upp på rak arm är Dara Dagger från Sollefteå. De verkar finnas än, men smakproven på deras Myspace pekar mot att de ligger mer säkert utanför hårdrocken nu för tiden.

Det finns ett gäng i Stockholm som kallar sig Järnet som verkar ha några smågigg ibland. Gitarristen är aktiv på ett musikforum jag hänger på och postar länkar till videoupptagningar på YouTube från deras rep lite då och då när de har nån ny låt.

Jag kommer också att tänka på ett äldre band som väl finns än: Trettioåriga kriget. De är ju inte lika tydligt hårdrock som November var, men jag tycker de är intressanta att nämna i sammanhanget i alla fall. Bara för att ha med en länk här också så drar jag till med Krigssång, live 1975. När de kommer igång kring 2.30 så har jag svårt att inte se dem som Sveriges lite tama svar på Rush, om så bara för stunden.

 

[Ymir]

1. Varför är det så? Varför skiner det svenska språket nästan helt med sin frånvaro inom hårdrocken? Ännu underligare blir det när man betänker hårdrockens folklighet och starka förankring inom arbetarklassen, något som gjort den förhållandevis befriad från elitism och snobbism.

Engelska är folkligt. Inget är så arbetarklass som ett riktigt jänkarnamn; Conny, Ronny, Jane, Jackie... jag skulle snarast säga att det är -snobbigare- att faktiskt sjunga på svenska, isåfall. Då har man liksom gått varvet runt från svenska-är-töntigt-jag-sjunger-på-engelska till engelska-är-för-popkulturhjärntvättade-idioter-jag-sjunger-på-svenska.

Men vad vet jag, jag lyssnar ju bara på artister som sjunger på akkalasamiska typ

- Ymir, pömsig

 

[Beastslayer]

Ovan räknade jag upp de band jag känner till som kan klassificeras som hårdrock och som sjunger på svenska. Har jag missat några?

Dundertåget får väl om Abramis Brama klassas som hårdrock även de klassas som hårdrock.

 

[Foggmock]

Jag tänker inte spekulera närmare i ettan, men på tvåan har vi Dia Psalma som är lite hårdrockiga iallafall. Mimikry finns också men de är nästan poppiga.

Och sen gjorde Sabaton ett legendariskt framförande av Långa bollar på Bengt, men annars sjunger de på skitnödig och dålig engelska om krig. \m/

 

[DeBracy]

Och sen gjorde Sabaton ett legendariskt framförande av Långa bollar på Bengt, men annars sjunger de på skitnödig och dålig engelska om krig. \m/

På den fronten måste vi ju i så fall lyfta fram Candlemass efter deras Sigge Fürst-platta och vips måste vi ta med Black Ingvars.

 

[Mogger]

1. Varför är det så? Varför skiner det svenska språket nästan helt med sin frånvaro inom hårdrocken? Ännu underligare blir det när man betänker hårdrockens folklighet och starka förankring inom arbetarklassen, något som gjort den förhållandevis befriad från elitism och snobbism.

2. Ovan räknade jag upp de band jag känner till som kan klassificeras som hårdrock och som sjunger på svenska. Har jag missat några?/Anders

1. Tradition. Hårdrockare gillar musik på engelska och spelar musik på engelska. Det finns, bortsett från Dundertåget och några till, inga som gör det.

2. Dungen? Inte hårdrock per se, men iaf på svenska och jävligt bra!

 

[Organ]

1. Varför är det så? Varför skiner det svenska språket nästan helt med sin frånvaro inom hårdrocken? Ännu underligare blir det när man betänker hårdrockens folklighet och starka förankring inom arbetarklassen, något som gjort den förhållandevis befriad från elitism och snobbism.

1. Tradition. Hårdrockare gillar musik på engelska och spelar musik på engelska. Det finns, bortsett från Dundertåget och några till, inga som gör det.

Fast varför har det blivit tradition inom just hårdrocken? Det finns många exempel på musikgenrer som gjort språkhoppet. Hårdrock är en anglosaxisk uppfinning och engelska är så att säga dess modersmål. Men samma sak kan man säga om t ex punken, som dessutom, som tidigare påpekat, gjort ett så totalt språkhopp att de svenska punkband som sjunger på engelska är i klar minoritet.

/Anders

 

[Mogger]

Fast varför har det blivit tradition inom just hårdrocken? Det finns många exempel på musikgenrer som gjort språkhoppet. Hårdrock är en anglosaxisk uppfinning och engelska är så att säga dess modersmål. Men samma sak kan man säga om t ex punken, som dessutom, som tidigare påpekat, gjort ett så totalt språkhopp att de svenska punkband som sjunger på engelska är i klar minoritet.

Jag tror att det har att göra med att den starka svenska proggscenen låg till grund för den svenska punken. Jag tycker att det är väldigt stor skillnad på ex engelsk punk och svensk punk. Eller stor och stor, men svensk punk har sina egna rötter - Blå Tåget, Dag Vag etc.

 

[Mogger]

Ja, och varför det inte skett inom hårdrocken tror jag är ganska enkel. Hårdrockare tycker att engelska låter coolt, och att svenska låter töntigt.

Så har det iaf alltid låtit när man snackat om det här med andra musiker. Nu var det iofs ett tag sedan man satt i replokal och prtade om just den musikvärldens motsvarighet till viking vs samuraj, men jag tror att det är så enkelt.

Men förr eller senare kommer det säkert att ändras. Men det verkar ta tid.

 

[Organ]

Fast varför har det blivit tradition inom just hårdrocken? Det finns många exempel på musikgenrer som gjort språkhoppet. Hårdrock är en anglosaxisk uppfinning och engelska är så att säga dess modersmål. Men samma sak kan man säga om t ex punken, som dessutom, som tidigare påpekat, gjort ett så totalt språkhopp att de svenska punkband som sjunger på engelska är i klar minoritet.

Jag tror att det har att göra med att den starka svenska proggscenen låg till grund för den svenska punken. Jag tycker att det är väldigt stor skillnad på ex engelsk punk och svensk punk. Eller stor och stor, men svensk punk har sina egna rötter - Blå Tåget, Dag Vag etc.

Visst det är en möjlig och inte alls osannolik anledning till att punken så mangrant gick över till svenska. Fast det är inte det enda exemplet på på en från början engelskspråkig musikgenre där det anses ok att sjunga på svenska. Vi kan ta hip-hop som ett annat exempel. Där har det varit ok att använda svenska ända sedan Latin Kings och Just Ds dagar.

/Anders

 

[Mogger]

Vi kan ta hip-hop som ett annat exempel. Där har det varit ok att använda svenska ända sedan Latin Kings och Just Ds dagar.

Det krävs helt enkelt en Dogge eller en Willie för att göra samma sak med hårdrocken, och de har helt enkelt inte dykt upp än. Jag tror att hårdrocken tar sig själv på lite större allvar än säg punk och hip hop, och det innebär i det här fallet att hårdrockare tycker att det är larvigt att sjunga på svenska.

Men som sagt tror att jag inte att det kommer att förhålla sig så för alltid. Snart kommer ett hårdrocksJustD. Kent borde ha visat vägen för länge sedan, egentligen.

 

[Beastslayer]

Hårdrockare tycker att engelska låter coolt, och att svenska låter töntigt.

Helt klart!
Dessutom så tycker nog många, konstigt nog, att det är enklare att skriva bra texter på engelska. Det finns dock en del band, främst black metal band som har en del texter på svenska.

Men ska man sjunga om män som svingar stora svärd och är allmänt mega coola så tycker man helt enkelt att engelskan är mer passande.

Jag tar ett exempel från ett Power Metal band från Sverige som heter Lost Horizon.

Out of the sun, out of the night
Comes the morning light
Just another day breaks
Under the same sky
As the misty dawning fades away to its lair
Silence and peace fills the air
While this placid day reflects its calm
Feeling the chill of a distant zone
Hear the lost ones' cry from miles away
Wishing they were gone to another day
But the wishes give no hide
And the beasts you dread dwells in disguise

As the smoke covers my eyes
Mystic sight reveals
A doleful land among the shadows
Where only lost men go
Struggling in the night
Grief I see in their eyes

The sun is blackened while they fight
But the fire of hatred's rising high
The commands were only lies
Around me young men die

Welcome back, to the days of thunder!
Welcome back, to the days where you were born!
Welcome back, to break the spell you're under!
Welcome back, to the days of thunder!
Welcome back, to the days where you were born!
Welcome back, to raise again your honour!

På Svenska blir det:

Ut i solen, ut i natten
Kommer morgonljuset
Bara en annan dag raster
Under samma himmel
Som dimmiga gryningen bleknar bort till sin lya
Tystnad och frid fyller luften
Även om detta lugna dag avspeglar dess lugna
Känsla av kyla en avlägsen zon
Hör borttappade på mils avstånd
Önskar de var borta till en annan dag
Men vill ge några dölja
Och djuren du fruktar bor i förklädnad

Eftersom röken täcker mina ögon
Mystisk syn avslöjar
Ett sorgligt land bland skuggorna
Om bara förlorat män går
Kämpar i natt
Sorg jag ser i deras ögon

Solen är svarta medan de slåss
Men elden av hatets växande hög
Kommandona var bara lögner
Omkring mig unga män dö

Välkommen tillbaka, till tiden för bövelen!
Välkommen tillbaka, till de dagar då du är född!
Välkommen tillbaka, att bryta förtrollningen du är under!
Välkommen tillbaka, till tiden för bövelen!
Välkommen tillbaka, till de dagar då du är född!
Välkommen tillbaka, för att höja igen din ära!

Nu tror jag i och för sig att om man skulle ha skrivit denna text på Svenska från början att det skulle bli en helt annan sak. Men det låter med flesta ämnen hårdrocks band sjunger om helt enkelt bättre på engelska.

Jag använde Google translator så översättningen blir ju rätt kass.

 

[Botulf]

Ett axplock svenska metalband (folk/pagan/viking):
Månegarm, Thyrfing, vintersorg, Otyg, Fejd, Falconer...

Kan även fylla ut med Finntroll(finnar men sjunger på svenska), Mithotyn och Allegiance är även några som dyker upp i minnet.

För att inte glömma att även inom black metal(som iof ofta överlappar med folk metal såsom i nämnda Allegiance m.f) är det inte helt ovanligt med sång på svenska. Norrbaggarna började ju sjunga på norska på 90-talet och en del svenska band tog efter (fast på svenska då givetvis). Mörk Gryning och Blodsrit exempelvis.

Men om det ska vara något mer mainstream(med svenska mått) så finns ju Raubtier.