Nekromanti Hantverk

Joined
16 Oct 2003
Messages
6
Vilket hantverk anser ni att man tillverkar rustningar med? Vår spelledare har nämt rustningsmakeri som färdighet. Jag tycker dock att det låter att ha mer med tyg att göra, tex läderrustningar. Grovsmide däremot låter mycket bättre för att göra metallrustningar. Vilken hantverksfärdighet använder ni till att göra metallrustningar?

Vår SL är envis som faen, därför frågar jag just detta.
Hjälp mig att övertyga honom! :gremtongue:
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag kan inte ett smack om smide, men grovsmide låter som rätt så grovt smide, och inte lätta men starka rustningar. Fast typ, finsmide låter som att man gör smycken och sånt, förstås.

Rustningsmakeri låter som en låtsasfärdighet.

Läderrustningar borde man väl göra med lädergarvning och sykunskap och sånt?
 

Arntsen

Warrior
Joined
2 Mar 2002
Messages
351
Location
Skiptvet/Østfold/Norge
Vilket hantverk anser ni att man tillverkar rustningar med?
Rustningsmakarfärdigheter, vilken beror på materialet t,ex hantverk rutningsmakare läder, eller hantverk rustningssmide. Men jag kanske är konstig som tänker så? Vem vet jag är ju en av de där envisa envåldshärskarna muahaha!
 

WhitePaladin

Veteran
Joined
25 May 2003
Messages
103
Location
Malmö
Man gör metallrustningar med rustningssmide, tygrustningar med rustningmakeri (en vanlig sömmerska behörskar inte färdigheten att göra vadderingen i en vadderad väst på rätt sätt, utan det kräver speciella kunskaper om vapen och rustningar, därför är det en egen färdighet). Läderrustningar är speciella - en garvare framställer lädret, en rustningmakare härdar lädret i smält vax/olja och formar det.

Grovsmide är till för saker typ plogar, hästskor, spadar, verktyg och enkla vardagsföremål, en kopparkittlare gör kittlar och saker i koppar och ibland tenn, en finsmed gör nålar, finare metallföremål och liknande. Silversmeder och guldsmeder gör smycken. (OBS! Två sperata, men besläktade färdigheter, pga skillnader i metallhanteringen. Man kan säga att har man FV i det ena, kan man det andra till c:a 75%. Grunderna är de samma.)
En skicklig hantverkare kan, genom att studera ett föremål han egentligen inte är utbildad att tillverka, göra en kopia av det, men kopian blir lite sämre eftersom han t.ex. inte vet vilka punkter på en rustning som behöver vara extra förstärkta.
Undantag - man kan inte tillverka en Katana om man inte är svärdsmed med hög skicklighet och erfarenhet av just katanasmide, eftersom det är en ritualiserad smidesform som ställer rätt höga krav på smeden, materialet och slutprodukten.

Behöver det påpekas att jag sysslar med gamla hantverk?
 

WhitePaladin

Veteran
Joined
25 May 2003
Messages
103
Location
Malmö
Jsg spelar inte DoD 6 allas, utan DoD 91, men man kan ju skapa färdigheten. Utgå från en existerande och inför nödvändiga justeringar. I mina moddade DoD 91-regler har jag t.ex lagt till färdigheterna Alvsmide och Dvärgasmide utan problem... torde gå med liknande tillägg till DoD 6
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,985
Location
Stockholm
Här måste jag protestera en smula ...

»Undantag - man kan inte tillverka en Katana om man inte är svärdsmed med hög skicklighet och erfarenhet av just katanasmide, eftersom det är en ritualiserad smidesform som ställer rätt höga krav på smeden, materialet och slutprodukten.«

Varför just katana?

Ett långsvärd från 1400-talet (nu talar jag alltså om det vapen som i diverse rollspel omnämns som »slagsvärd« eller »bastardsvärd«) kräver minst lika mycket skicklighet att smida. Och slutprodukten är minst lika bra, om inte bättre (säg efter mig: »parerstång, tveeggat«). Visst, man behöver inte vika stålet en massa, men det beror på att europeerna framställde bättre stål med jämnare kolhalt.
 

Björn Hellqvist

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
667
Location
Skövde
Katanablaha

Undantag - man kan inte tillverka en Katana om man inte är svärdsmed med hög skicklighet och erfarenhet av just katanasmide, eftersom det är en ritualiserad smidesform som ställer rätt höga krav på smeden, materialet och slutprodukten.

Jag gillar katanan för dess estetiska kvaliteter, men finge jag välja svärd för tvåhandsfattning, skulle jag välja ett långsvärd av europeisk 1400-talsmodell. Varför? Därför:

- Bättre stål. Som en polerare av japanska klingor uttryckte det: "katanaklingor är stållager med skräp emellan".

- Parerstång för skydd, krokningar och attacker.

- Svärdsknapp för balans och attacker.

- Möjlighet att greppa klingan för halvsvärdstekniker.

- Bättre härdning, som minskar risken för de flisor som den hårdare katanaeggen har svårare att stå emot.

Att framställa en katana kräver skicklighet, men det krävs inte mindre skicklighet för att tillverka ett bra europeiskt svärd. Det är inget som bysmeden knackade ihop, utan något som högst specialiserade hantverkare stod bakom.

- Björn, som hanterade dryga dussinet äkta svärd från 900- till 1600-tal förra veckan.
 

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Rustningsmakeri är väl snarare ett färdighetsträd där de olika grenarna heter Rustningssmide (metallrustningar) samt läderrustningssmide (använder ordet smide medvetet felaktigt)...
 

Foggmock

Myrmidon
Joined
26 Aug 2000
Messages
4,596
Location
Malmö
En person som tillverkade och lagade rustningar under medeltiden kallades rustningsmakare. Således borde hantverksfärdigheten för att bygga och underhålla rustningar kallas Rustningsmakeri och inkludera det mesta av rustningar, både läderrustningar och plåtrustning eller kombinationer av de båda. Eftersom det ändå tar en satans tid kvittar det spelbalansmässigt sett vad han kan - han kan allt bara han får lite tid.

Resten lämnar jag hädan till en person som är mer insatt i medeltida rustningsmakeri än vad jag är, även om jag kan my fair share.

Foggmock - som kunnats ses i Kalmar i rollen som Herman Harneskmakare
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,069
Hantverk suger getpung

Är det bara jag som tycker att hantverksfärdigheter såväl som spelaryrket hantverkare är helt meningslöst? Jag har hittills inte stött på ett enda äventyr där hantverkare har haft något att tillföra i en äventyrargrupp. Visst, skall man spela helt vanligt grisodlarliv där man rollspelar sig igenom varje arbetsdag så kanske det är något att ha, men annars? knappast!

Nä, vad ska man med rustningssmide till? Eller vapensmide? Eller något annat jäkla smide överhuvudtaget? Vem kånkar med sig en ässja ut i skogen? Varför skall man lägga kraft på att bli duktig på en färdighet som bara kan användas när någon råkar slå av sitt svärd, eller får hjälmen inbucklad?

Likförbannat måste man ta sig till en smedja för att reparera prylarna, och om man ändå är där så kan man ju lika gärna betala smeden som äger smedjan för att få grejorna reparerade.

Andra hantverksfärdigheter är bara marginellt intressantare. Sömnad? Träsnide? kakelugnsmontering? Var i DoD:s sagolika värld platsar sådana färdigheter? Jo, det skall jag berätta. Hos spelledarpersonerna!

Tvi fan!

/Vulf
 

Ymir

Blivande Stockholmshipster
Joined
18 May 2000
Messages
11,318
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
I beg to differ - om äventyrare och hantverk.

'Sömnad', 'Läderarbete' eller liknande är då högst användbar. Tänk så här: Varje gång en rollperson får en skada från en skärande egg, om än ack så liten, går vederbörandes kläder obönhörligen sönder. Vi 'äventyrar' väl rätt mycket i vår Eonkampanj, om än på ett intelligent, karaktärsdrivet och rollspelstungt sätt (örgh, nu får jag ge mig) - okej, att rollpersonerna är ute och rör sig i markerna och råkar ut för en del stridigheter är väl en bättre och mindre självhävdande benämning. Likfullt, efter en genomsnittlig månad i denna kampanj uppvisar åtminstone två av rollpersonernas och en av spelledarpersonernas kläder ett flertal hål och revor. (Samma spelledarperson har fått två uppsättningar kläder mer eller mindre sönderslitna på två månader, men hon är också rätt duktig på att hamna i trångmål). Helt enkelt - kläder går sönder och slits fort i en genomsnittlig fantasykampanj, och att sy igen lite revor går kanske utan någon speciell färdigheten, men man vill ju se hyfsat städad ut, eller åtminstone estetiskt smutsig och sliten (se Sagan om Ringen-filmerna, tex).Vissa revor kan en hjälte unna sig, men det finns klara gränser, där man vill kunna reparera sina kläder på ett snyggt sätt eller rentav sy nya. En färdighet i sömnad eller andra former av kompetens i att laga kläder och mjuka rustningar tenderar således att vara högst praktiskt för en 'äventyrare' också i Eon och Drakar och Demoner. (Inte minst i det senare spelet, som vi nu inte ens spelar - där borde man ju (?) dra på sig små skador långt oftare än i Eon. Föreställ er sedan rollpersonernas kläder efter femtielva skråmor...).

Hantverksfärdighet som 'Pilmakare' är också bra att ha - pilar tar slut ganska fort, och det är inte alltid man kan köpa nya. (I vår spelvärld växer inte dygnet-runt-öppna butiker med 'Allt för Äventyraren' på träd, åtminstone. De finns inte alls). Att kunna tälja till sina egna pilar är således praktiskt, liksom att kunna ordna en schysst spets - här kan tex 'Stenhuggeri' vara en bra färdighet. En viss SLP i tidigare nämnda Eon-kampanj (Första Snön, Ymirs anm.) tillverkar egna pilar hyfsat ofta. Också andra träarbetesfärdigheter (Snickeri?, Träsnideri?) är användbara - tex fann en SLP i vår kampanj ett hyfsat akut behov av ett par kryckor, och har ännu inte fått några - det hade inte varit några problem att svänga ihop med tid, rätt redskap och lämplig färdighet. 'Slakteri', 'Styckning', 'Garvning', 'Pälsarbete' eller dylika färdigheter är också praktiska om man ska leva på och bruka vad djurriket ger (det är en konst att skjuta en hjort och ta tillvara köttet), liksom 'Konservering' eller mots. om man har anledning och intresse att bevara bytesdjuret ifråga - som en trofé, måhända? 'Låssmide', sedan, torde också vara en hantverksfärdighet, en specialisering av 'Finsmide' måhända, och borde vara rejält praktisk vid forcerandet och uppdyrkandet av lås på allt från dörrar, skåp och kistor till lackrosa smyckesskrin och dvärgssmidda kyskhetsbälten.

Den enskilt populäraste hantverksfärdigheten i kampanjen har varit 'Träsnide' (eller vad den nu heter). Dvs att tälja i trä. Både Eleas rollperson och tidigare nämnda Första Snön har ägnat en hel del dödtid vid lägerelden eller på bänken utanför värdshuset med att sitta och tälja träfigurer åt varandra. Meningslöst? Javisst, det kan väl tyckas, men fokuset i våra kampanjer ligger just på karaktärsspelet, inte äventyrandet, och sådana 'meningslösa' förehavanden får således ändå ett syfte. Och det är det enskilt främsta skälet till att jag envist hävdar att hantverksfärdigheter är guld också för typiska fantasyäventyrare - det är härliga färdigheter att rollspela, helt enkelt.

Hantverk ger konkreta, fysiska resultat, skapar nya föremål för rollpersonerna att bruka eller bara fingra på - det kan användas både för rent praktiska och rent estetiska syften. Ett hantverk är inget man slänger ur sig på ett kick, något slumpmässigt man ger till rollpersonerna i samma ögonblick som de slänger pengar på disken. Nej, hantverk är konst, en tidskrävande form av arbete som kan skräddarsys efter kundens önskemål och ges mycket tid och möda. Så bör det fungera att köpa vapen, kläder och annat i fantasyvärldar, och så har det också fungerat ofta i vår kampanj - visst finns det massor av vapen på lager att köpa i stora vapensmedjor, och visst har de flesta skräddare överblivna kläder man kan köpa på studs, men det mesta beställs faktiskt. Exempel på hur folk i min Eonkampanj låtit smida vapen efter sina egna önskemål finns på vår hemsida, Drunoks Drängar.

Det finns något karaktärsdanande i att vara en skicklig hantverkare. Jag drar mig till minnes en scen i någon serie där huvudpersonen förlorat sitt svärd, och helt sonika slänger ut smeden ur smedjan och tar saken i egna händer och själv smider ett nytt. 'Flytta på dig, det här är personligt', liksom. Det var härligt, på något sätt, och ett annat exempel på det rollspelsvänliga i hantverksfärdigheter.

Nu ska jag sluta, det här inlägget är rörigt upplagt nog som det är. Likfullt motsätter jag mig å det grövsta att hantverksfärdigheter skuller vara vare sig tråkiga eller menlösa för en äventyrare. Tvärtom.

- Ymir, hantverksmäster på Drunoks Drängar - er snickarbod i etern.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,390
Location
Helsingborg
Re: I beg to differ - om äventyrare och hantverk.

Vad tusan gör du på DoD-forumet? :gremsmile:

"Hantverksfärdighet som 'Pilmakare' /.../ 'Slakteri', 'Styckning', 'Garvning', 'Pälsarbete' eller dylika färdigheter är också praktiska om man ska leva på och bruka vad djurriket ger "
Jag är rätt mycket för generella färdigheter och när det gäller hantverk så har jag dem gärna rejält generella.. Det enda som är lite grovt är grovsmidje, då jag tycker den kanske täcker ett för stort område.. Å andra sidan så har smidje den "nackdelen" att den kräver lite utrustnining.. Andra hantverk, jag ser inte varför 'Pilmakeri' inte skulle kunna ingå i Bågskytte eller varför 'Slakteri', 'Konservering' och dylika kan ingå i Överlevnad, eller kanske någon annan egengjord färdighet (som Jaga).. Ofta så har spelaren ett tänkt område när denne väljer en hantverksgrupp och sedan väljer en stor grupp.. Denne kanske vill tälja trägubbar ("snickeboa, hopp fallera!" <IMG SRC=http://www.student.itn.liu.se/~rikel934/forum/not.gif> :gremwink:) vid lägerelden och väljer 'Träsnideri' för den specifika uppgiften..

"'Sömnad', 'Läderarbete' eller liknande är då högst användbar."
Medhåll.. 'Sömnad' samt synål och tråd borde ju vara något som alla äventyrare har med sig, men själv så håller jag gärna detta i bakgrunden.. Det behöver inte specifikt stå på rollformuläret att de har detta, då det sker i bakgrunden.. Det är precis som med kokutrustning.. Ingen av mina spelare har det skrivet på rollformuläret (visserligen kan man klara sig utan sådant, men ändå).. Likaså hästarna.. De sköts i bakgrunden.. Mina DoD-hästar klarar sig gott och väl med att konstant äta gräs på sommaren och snö på vintern (de är under diet).. Jag orkar inte bry mig om sådana småsaker.. 'Lädermakeri' är en praktiskt färdighet, fast inte i DoD där vi inte har sådana "snoffsigt fina" trasa-sönder-regler för rustningar (ok, i DoD6 finns det).. Dock så var min dvärg, som var mästare i 'Läderarbete', i en hjältekampanj mäkta populär så fort vi fick en paus i äventyret.. Alla andra rollpersonerna ville ha hans läderrustningar.. Särskilt efter att vi "hittat" en drake..

"Så bör det fungera att köpa vapen, kläder och annat i fantasyvärldar, och så har det också fungerat ofta i vår kampanj - visst finns det massor av vapen på lager att köpa i stora vapensmedjor, och visst har de flesta skräddare överblivna kläder man kan köpa på studs, men det mesta beställs faktiskt."
Bra att du skrev detta.. Jag tycker det är viktigt att poängtera detta.. Det är knappast så att det finns en massa SevenElven-butiker överallt (perfekta butiker för att ha nattöppet, med tanke på alvernas sömnvanor?).

"Första Snön, Ymirs anm."
Du får allt ta och skriva ihop hennes äventyr.. Du gillar ju att författa.. Se det som en utmaning..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som gärna spenderar en poäng eller två i diverse Hantverk
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,069
Klart att Han skulle hinna före.

Jag funderar på om jag har något att säga, som inte Han redan har sagt. Nej, jag håller helt enkelt med honom i att förmågan att ta hand om döda bytesdjur ingår i "jaga". Och att duktiga bågskyttar/jägare/vildmarksmän vet hur de skall tälja till pilar. Trovärdigt/realistiskt? tja, tillräckligt för mig och mina spelare i varje fall.

Träsnide är något som mina spelare (eller rollpersonerna snarare) också ägnar sig mycket åt, liksom piprökande och lågmälda sånger vid brasan. Men jag har hittills inte sett behovet av en sådan färdighet på rollformuläret. Säger mina spelare ofta att deras rollpersoner sitter och täljer på en träbit så har de den färdigheten. Jag klarar mig utan ett FV i det fallet.

Sömnad. Tja, vad skall jag säga? Vem som helst kan lappa ihop sina kläder åtminstonde hjälpligt tills dess att de får tag på en bondkärring som kan göra det ordentligt åt dem för en slant. Vill man skapa en rollperson som är skräddare så får man väl ta den färdigheten då. Men jag kommer inte att anpassa något äventyr bara för att någon av spelarna vill spela en fjolla som vill sy moderiktiga blusar.

Låssmide må vara något att ha om man skall bygga ett hus, men till att dyrka upp lås kan man helt enkelt använda färdigheten "dyrka lås". Det är en äventyrarfärdighet! Låssmide är en grisodlarfärdighet. Jag föredrar helt enkelt den tidigare.

eller åtminstone estetiskt smutsig och sliten (se Sagan om Ringen-filmerna, tex
Haha, you´ve got a point. Aragorn är verkligen skitig på ett snyggt sätt.

I vår spelvärld växer inte dygnet-runt-öppna butiker med 'Allt för Äventyraren' på träd, åtminstone. De finns inte alls
Håller med, men i min värld har de flesta små byar åtminstone en byasmedja, en sömmerska och mat brukar man kunna köpa av bönder/fiskare/jägare. Det funkar för mig, även om det säkert inte var så på den riktiga medeltiden. Men DoD är ju inte den riktiga medeltiden, så vem bryr sig egentligen?

Sömnad', 'Läderarbete' eller liknande är då högst användbar. Tänk så här: Varje gång en rollperson får en skada från en skärande egg, om än ack så liten, går vederbörandes kläder obönhörligen sönder.
Jo, men jag skulle nog oroa mig mer för revan i huden än den i kläderna.

där borde man ju (?) dra på sig små skador långt oftare än i Eon. Föreställ er sedan rollpersonernas kläder efter femtielva skråmor...).
Tja, det beror väl på hur mycket man slåss. Och åter igen, mina spelare oroar sig mer för hålen i deras hud än de i kläderna.

Vi 'äventyrar' väl rätt mycket i vår Eonkampanj, om än på ett intelligent, karaktärsdrivet och rollspelstungt sätt
:gremsmile:




/Vulf
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Klart att Han skulle hinna före.

"Jo, men jag skulle nog oroa mig mer för revan i huden än den i kläderna."

Det säger du nu ja, men om du tänker ett steg till. Upprepad nakenhet kan vara frustrerande om man försöker stämma möte med jarlen :gremwink:


Storuggla, om man inte heter Axa
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,069
Re: Klart att Han skulle hinna före.

Det säger du nu ja, men om du tänker ett steg till. Upprepad nakenhet kan vara frustrerande om man försöker stämma möte med jarlen
Nästan lika frustrerande som att lida av cirkulationschock på grund av blodförlust, och att bära sina inälvor i famnen. Dessutom så är det tydligen skitsvårt att få bort blodfläckar, så det spelar ingen roll om man är så duktig på att sy att man kan pryda läderharnesket med sidenspets - du uppfyller ändå inte dress-coden.

Och jag som trodde att du hade koll på rollspel. :gremwink:

/Vulf
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Klart att Han skulle hinna före.

"Nästan lika frustrerande som att lida av cirkulationschock på grund av blodförlust, och att bära sina inälvor i famnen. Dessutom så är det tydligen skitsvårt att få bort blodfläckar, så det spelar ingen roll om man är så duktig på att sy att man kan pryda läderharnesket med sidenspets - du uppfyller ändå inte dress-coden."

Ja men i Trudvang är det väl bara ett tecken på hårdhet att komma till jarlen med blod i armhålan och tarmarna utanför? Se vilken karl som rör sig trots skadorna! Men att komma utan halvchrull in till honom, det kanske är... ja, det kanske inte ses med lika blida ögon :gremwink:


Storuggla, witzbold
 
Top