Nekromanti Har ni möjlighet att välja bort spelare?

[Marcus J]

Re: Förberedelselösa spel för stressade vuxna...

Och de som kräver förberedelser är väldigt lätt förberedda jämfört med de flesta andra rollspel. Själv så knåpade jag ihop Dogs in the vineyard scenariot på en eftermiddag, och sen gick det ett par kvällar till speltester och ändringar vilket man ju inte behöver göra på samma vis när man spelar själv.

/Marcus fyller i

 

[Rickard]

Sådan är min situation, och nu undrar jag: hur är det med er? Har ni möjlighet att välja bort spelare? Har ni spelgrupper som ni är nöjda med? Nu kanske detta är känsligt i grupper där flera finns på wrnu, men er andra: hur är era rollspelsgrupper? Har ni kunnat säga nej till en spelare, vare sig ni gjort det eller inte?

Jag har ett problem och det är att ingen någonsin tar tag i saker. Vi har en spelare som är någorlunda drivande, men det kan ändå gå 1-2 månader innan vi spelar något igen. Nu ska vi (antagligen) spela Ljus och lykta på söndag, så har du lust så... Annars finns en spelgrupp öppen i Norrköping om du ska flytta hit.

Jag är annars jättenöjd med mina spelare, då vi är rätt bra synkade och alla kommer från olika bakgrunder, så man har ett varierat samtalsämne kring rollspel. Det jag gillar (förutom spelmötena och det trevliga folket) allra bäst är när vi spelat klart och diskuterar igenom det som gick bra och mindre bra. Och visst kan ingen spela när vi väl ska dra ihop något, men det är något man får vänja sig vid när man är äldre än tjugo.

/Han som i sin gamla grupp sade nej till spelare, men det var för att vi var över tio personer i gruppen

[edit] Läste nu igenom tråden och i förra spelgruppen försökte vi alltid spela på lördagskvällar (och umgås under dagen) och i den här spelgruppen har vi kommit fram till att söndagar alltid är vettiga. Jag har alltid tyckt att det där med fasta speldagar kommer naturligt av sig självt.

 

[wilper]

Re: Förberedelselösa spel för stressade vuxna...

Mmm, lättförberedda spel är trevligt, tydligen skall Noir, sitt omfång till trots, vara bra på den fronten.

Dock, jag ser en speciell tjusning i spel som inte går att förbereda. Som DeBracys Bläck där ingen, inte ens spelledaren, vet vad som skall ske innan folk har samlats. De enda förberedelser man kan göra är att se till att ha vässade pennor redo.

 

[solvebring]

När jag spelar med mitt gamla gäng, barndomspolarna om man säger, bestämmer vi fasta datum och kör då. De får nämligen åka 12 mil för att besöka mig. Jag ahr inget körkort, så de kommer till mig. Så bestämt är bestämt. Vi ser helt enkelt över datumen noga och väljer ett då alla kan. Kan inte en så tar vi ett annat datum.

Sedan är vi ett gäng här på skolan som spelar också. Är det 1-2 som inte kan så spelar vi ändå och "lägger de karaktärerna åt sidan". De är med i händelser (i bakgrunden) om de RP är med då scenariot börjar. Dock utför spelarlösa karaktärer inga handlingar och deltar inte direkt i något. Som sagt, då finns de där med används inte. SL fixar med olika slags bortförklaringar oftast. Det vore orätt att göra annat när spelaren inte är där. I alla fall så har vi skapat oss den oskrivna regeln att satt dag gäller, om inte för många uteblir. Huvudsaken är att majoriteten spelare och SL är där. Då kör vi. Dock informerar vi alltid varandra om vad som gäller. Kommunikation är ju viktigt, alla skall ju ha sin chans att välja och alla skall veta hur läget är. Man kan inte utelämna information till vissa, så som dina polare gjorde med dig. Det är ju rent ut sagt svinigt. Nej, spelgänget är ju ett gäng bekanta som träffas för att ha kul tillsammans, då måste man också anpassa efter alla och se till att alla är delaktiga.

 

[wilper]

[ QUOTE ]
då vi är rätt bra synkade

[/ QUOTE ]

DET är guld! Jag spelar hellre sällan med en synkad grupp än ofta med en osynkad.

När man är i synk så ligger Awesomeland runt knuten.

 

[Lycan]

I vår lilla supergrupp är vi väl ett dussin spelare eller något. Från denna pool uppstår med jämna mellanrum nya spelgruppskonstellationer som föds och dör som olika sorters nattsländor med olika långa liv.

Ibland blir någon lite stött av att inte få vara med i något scenario eller så, men överlag får man bara acceptera att alla inte kan vara med på allt (särskilt som de flesta i gruppen ogärna spelleder fler än kanske fyra spelare).

- L

 

[Xhakhal]

Det var udda. Jag har startat två spelgrupper på TAs konvent och inte haft några som helst problem att knyta nya kontakter via dem, någonsin. Aldrig har jag stött på mer än två oresonliga spelare, och inte har jag heller upplevt det som en popularitetstävling.

Antingen har jag haft otrolig tur, eller så har du haft oresonlig otur. Hur som helst så verkar din bild av Luleå som rollspelsstad onödigt cynisk, i alla fall om man jämför med de upplevelser av just Luleå man kan läsa i den här tråden.

 

[Miriam]

För mig har det aldrig riktigt varit nåt problem, vi har på fem år bytt ut en spelare och har en spelare som bara är med ibland men alla som är med dyker upp, och annars hör dom av sig i god tid. Däremot brukar det här med att komma i tid vara ett problem, men det har vi löst genom att vi alltid säger en tid att träffas och en tid att börja spela, så dricker vi kaffe å så innan vi sätter igång.

 

[Tibbelin]

Hur som helst så verkar din bild av Luleå som rollspelsstad onödigt cynisk, i alla fall om man jämför med de upplevelser av just Luleå man kan läsa i den här tråden.

Varför i helvete då???

För att ni andra har en bra rollspelsvardag så kan det inte existera en annan bild? För att ni har det bra så är det den enda modellen som existerar? Du tror inte att det finns spelare i Luleå som är konstant ratade från kampanjspel och som bara tillfrågas att spela för enkvällsspel och bara duger till att rycka in i brist på bättre? Spelare som ingen anser förtjänar respekten att man i faktiskt i förväg planerar ett spel?

Varför ska jag inte vara cynisk? Luleå som rollspelstad är en jävla popularitetstävling, det finns spelare som man spelare i kampanjer med och det finns spelare som inte duger något annat till än att kallas in i sista minuten. Men du är så inskränkt i din egna värld så du måste trycka ner på mig som onödigt cyniskt bara för att du inte delar min erfarenhet?

Eller kör vi en majoritetsomröstning nu? Alla på en ort får dela med sig av sin erfarenhet och det de flesta säger är så alla måste uppfatta att det är?

 

[Dante]

Nu tar vi det lugnt ...

Det finns ingenting i Xhakhals inlägg som motiverar den hårda tonen i ditt svar.

Du beskrev dina upplevelser av Luleå som rollspelsstad och hon beskrev sina för att visa att det finns de som inte tycker att det är fullt så illa som du tycks tycka.

Att påpeka att din bild av det hela »verkar onödigt cynisk« är inte detsamma som att ogiltigförklara dina åsikter eller »trycka ner« dig. Det betyder bara att hon inte tycker att din bild är representativ för alla.

 

[lokomotiv_UBBT]

Spelar ju inte aktivt längre...
Men när jag bodde i Borlänge var det ett stort problem att en av spelarna drog sig ur. Hans flickvän klarar inte av att ta hand om barnen själv ens en kväll. En annan får huvudvärk typ för ingenting, vilket inte är så konstig med tanke på hur han tar hand om sigsjälv. Den tredje måste konstant vara med sin flickvän. Den fjärde är helt opolitlig och kan sova bort en kväll för att han spelat något online spel halva natten.
Och den femte är sällan med för att han hatar hatar hatar och hatar Dungeons and Dragons... Gissa vem han är och vinn ett avgassystem till en gammal opel. Som hint, han är från Borlänge, har väldans massa elektronik och pratar för ofta om eldsprutande motorer.

I början när jag flyttade tänkte jag försöka åka hem och spela lite då och då, men nu prioriterar jag min icke rollspelskrets alltid över rollspelskretsen då jag redan har åkt hem två gånger på dyra tågbiljetter för att det sedan inte skall bli något. Men vafan det finns annat än rollspel
Tjejer och Brädspel typ!


Är med och spelar lite brädspel här i Stockholm en gång i månaden, och man inser vilken total skillnad det är, när folk säger att de ska vara med så är folk verkligen det... och det blir mera fokus på att spela än allt annat runtomkring. Var längesedan jag hade så kul! Så alla ni, om ni finns på rollspel.nu... ni ska ha en jäkla eloge. Jag vet iaf att en gör det.

 

[lokomotiv_UBBT]

Oj du tar inte i lite!

Men svenskar är väl generellt ganska blyga och tillbakadragna? Men jag tror inte man kommer så himla långt med en totalt negativ inställning. Hur sjukt det än låter komma från mig, men med en positiv inställning kommer man nog väldigt långt. Speciellt socialt!
Cheer up!

 

[Tibbelin]

För övrigt, jag närvarade på konventsmiddagen för de som spelledde under konventet före jul och en väldigt brinnande fråga som diskuterades var just hur man skulle få folk att dyka upp. Jag är långt ifrån den enda som inte tycker att TA's spelhelger är givande. Jag som person var dessutom kraftigt besviken över att för andra gången i rad när jag arrangerat spel så har jag haft många som anmält sig men sedan utan att säga ett ord om det bara inte dykt upp! Vem orkar fortsätta lägga tid och kraft på att förbereda spel när spelarna sen bara utan ett ord inte dyker upp? Var inte det vad hela ursprungsfrågeställningen gick ut på?

En annan fråga som diskuterades vad var man kunde göra för att få föreningens medlemmar att integrera mera och knyta nya kontakter då uppenbarligen, mini-konventen inte räcker som social aktivitet. Men visst, vi säger väl det, jag är den enda som inte tycker Luleå som rollspelsstad är guld och gröna skogar.

Eller tycker du verkligen vi ska använda ett fåtal personers inlägg i en tråd på rollspel.nu som beslutsgrund för hur bra eller dålig Luleå är som rollspelsstad? Jag är onödigt cynisk för att du och wilper är av en annan åsikt? Vilket statistiskt urval är det egentligen?

 

[Organ]

Ja, det har jag. I min bekantskapskrets finns åtminstone ett tiotal aktiva, eller i alla fall semiaktiva, spelare att välja mellan om och när jag jag vill dra ihop en spelgrupp. Men visst kan det vara ett problem att lyckas att faktiskt samla alla inblandade på samma fysiska plats när det väl är dags. Även jag har erfarenhet av speltillfällen som gått om intet men dessbättre kan jag inte erinra mig något tillfälle som det blivit så pga av att folk inte dykt upp utan att höra av sig. Jag kanske har haft turen att spela med folk som har en i alla fall grundläggande social kompetens.

En lösning som funkar har jag märkt är att boka spelmöten långt i förväg. Det löser visserligen inte problemet med de som prioriterar annat högre och som hellre istället gör något annat om det skulle dyka upp ett tillfälle men för de som faktiskt vill spela så funkar det bra. Bra för de med taskigt minne och förmåga att glömma inbokade speltillfällen är att man har fasta speldagar. Min nuvarande spelgrupp t.ex. möts varje tisdagkväll. Det gör att det inte längre är något snack: är det tisdag så är det spel, vilket gör att man slipper tänka "var det den här tisdagen eller den nästa vecka?". Så om ett möte ställs in så är det pga att någon är sjuk eller att det dykt upp något viktigt. Dessutom är alla väldigt noga med att höra av sig om sådant (delsvis beroende på att det samåks till spelplatsen, men i alla fall).

/Anders

 

[Krille]

Sociala kontrakt

Jag som person var dessutom kraftigt besviken över att för andra gången i rad när jag arrangerat spel så har jag haft många som anmält sig men sedan utan att säga ett ord om det bara inte dykt upp! Vem orkar fortsätta lägga tid och kraft på att förbereda spel när spelarna sen bara utan ett ord inte dyker upp? Var inte det vad hela ursprungsfrågeställningen gick ut på?

Det är ett lite annat sammanhang. Genesis problem är en bunt med polers som kommer överens om att de ska spela en viss dag, och sedan inte kommer. De bryter därmed det sociala kontraktet kompisar emellan.

Det ovanstående problemet har jag som konventsarrangör också råkat ut för. Där är kontraktet ett helt annat: jag fixar ett event och ett antal för mig okända personer anmäler sig. Jag kan över huvud taget inte kräva att de som anmält sig ska dyka upp, lika lite som Per Gessle kan kräva att de som köper biljett ska titta in på hans konsert. Det är en okänd faktor som man som arrangör får vara medveten om.

Det är helt enkelt skillnad på de sociala kontrakten i värd-kompis-förhållandet än i arrangör-besökar-förhållandet. Måhända att det är surt för arrangören när anmälda inte dyker upp i det senare fallet, men det är inget socialt kontraktsbrott, utan en eventualitet som man får vara beredd på.

En annan fråga som diskuterades vad var man kunde göra för att få föreningens medlemmar att integrera mera och knyta nya kontakter då uppenbarligen, mini-konventen inte räcker som social aktivitet.

De kanske inte räcker, men de är faen så mycket bättre än till exempel det som händer i Skövde: inga gemensama aktiviteter alls! Jämfört med Skövde tycker jag att Luleå är guld och gröna skogar - i Luleå träffar ju spelare andra spelare som inte är med i den egna lokala gruppen!

Och jag vill faktiskt hävda att det som gäller i Skövde ligger närmare normen för hela rollspels-Sverige än vad det som händer i Luleå gör.

 

[Tibbelin]

Re: Sociala kontrakt

Det är helt enkelt skillnad på de sociala kontrakten i värd-kompis-förhållandet än i arrangör-besökar-förhållandet. Måhända att det är surt för arrangören när anmälda inte dyker upp i det senare fallet, men det är inget socialt kontraktsbrott, utan en eventualitet som man får vara beredd på.

Håller inte helt med, vid anmälan till de mini-konvent som har hållts i Luleå så kan den som väljer att arrangera ange hur många spelare den vill ha, inklusive ett minimiantal. Om tillräckligt många spelare inte dyker upp utan förvarning så kan man komma att stå där med för få spelare för att kunna genomföra det tänkta spelet. Så det är inte bara arrangören som drabbas utan även de andra spelarna som dök upp som inte får vad de hade anmält sig till.

Felet med det där scenariot är också att flera, precis som jag, inte längre bryr sig om att anmäla och arrangera spel som sedan inte går att genomföra på ett bra sätt. Varje gång jag har försökt hålla ett spel har slutat med total besvikelse. Vid senaste tillfället så hade jag en halvtimma efter att mitt spel skulle börjat bara 2 av 5 anmälda spelare på plats.

Och jag ser inte riktigt en förenings spelhelg att jämföra med ett stort konvent. För det är ju i många fall inte totala främlingar som anmält sig, utan spelare som ändå rör sig i området som man då och då integrerats med. Medlemmart i samma förening som ändå inte anser arrangören förtjänar att meddelas. Samtidigt som föreningen undrar varför det är så svårt att få arrangörer till mini-konventen! Ja, undra varför? För att använda en klassisk klyscha, ja, det var bättre förr, för bara några år sedan var konventen avsevärt mer besökta och då kan man kanske faktiskt tala om att nya kontakter faktiskt knöts på plats. Men på sistone? Jag skulle inte tro det, och då formulera det som att "det är bara att dyka upp på dem om man vill testa lite nytt folk att spela med och knyta kontakter" finner jag vara en seriöst modifierad sanning. Det låter mer som hämtat ur en reklamtidning där man listigt formulerar sig så att bara det bra ska framträda.

Och jag vill faktiskt hävda att det som gäller i Skövde ligger närmare normen för hela rollspels-Sverige än vad det som händer i Luleå gör.

Det motsätter jag mig inte, vad jag motsatte mig var den glorifierade framställningen av Luleå och faktumet att jag pekades ut som onödigt cynisk för att jag inte höll med om hur underbart bra det är i Luleå. Bara för att det är bättre i jämfört med ett annat ställe så betyder det inte på långa vägar att det är bra! Det är två vitt skilda saker!

 

[soda_UBBT]

Själv är jag 193 cm lång och väger 120 kg med ådror stora som cyckelslangar på mina biceps. Vad försöker jag säga:

Om folk vill behålla tänderna i käften så kommer de på bestämd tid.

Gäller oavsett aktivitet, fritid eller yrkesliv.

Raka puckar funkar i Uppsala iaf.