Har rollspel fått er att gråta?
- Thread starter Franz
- Start date
Fastaval med andra ord?
Lemur
Chatbot som låtsas vara en lemur
- Joined
- 7 Sep 2015
- Messages
- 2,615
Sant! Men det var ju inte när vi spelade!
Men om det gills när man får en fantastisk rollspels-relaterad present så absolut
Beastslayer
ROTN
Jag har skrattat så att jag gråtit om det nu räknas?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Så, typ ett spel som spelas med ögonbindel och T4or?
Det finns många lämpliga T4:or för detta spel på internet.
Edit: Av egen erfarenhet var det fruktansvärt dumt att på 90-talet köpa massvis med tärningar i färgen "Jungle camo" och spela rollspel utomhus på gräsmattan. Hittade så sent som förra året en tärning när jag gick barfota.
Låter mer som en pitch för .se än .nu?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
.se-domänen är ledig nu. Kanske dags att göra en grab för den?Låter mer som en pitch för .se än .nu?
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Då är jag hundra procent traddare.
Minimoni
Homelander
Nu har jag redan svarat, men jag friformar inte. Spelar med EON-3 reglerna till de flesta spel som passar tidsepoken. Men åldern har som tidigare nämnts gjort att jag har förbannat enkelt till alla känslor i hela registret och då är det för mig inte svårt att snyfta när något blir bra men sorgligt i rollspel. Detta betyder inte att jag gråter hela tiden när jag är SL, det är ett undantag. Något de yngre coolare jag inte skulle göra, men som en töntig medelålders man har jag inga problem att visa känslor längre. Ibland mer än jag egentligen vill, men så är det och jag gillar att jag är mer ärlig mot mig själv på lite äldre dagar. Det betyder inte att jag tycker det finns ett rätt eller fel i den här frågan. För mig känns det dock helt rätt med mer känslor och lika mycket tärningsrullande som tidigare!
Rickard
Urverk speldesign
Fler bilder på dig med naken överkropp?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
You wish...
Tänkte mer för att ha den mer logiska alternativdomänen till rollspel.nu också, så att folk hittar hit.
Det där är ju intressant. Jag är väl snarast ute efter någon slags känsla av katarsis i mycket av mina kulturupplevelser. Att uppleva konstgjord sorg och ångest (t ex genom att läsa en sorglig dikt) kan vara befriande på samma sätt som konstgjord rädsla med en skräckfilm. Båda känslorna är negativa om de är på riktigt och i vardagen, men starka och intressanta om man vet att det inte är på riktigt.
Jag har aldrig rakt ut gråtit, men jag har blivit tårögd. I Eon 4 när personen @Zeedox spelade dog, så var det en superstark upplevelse för mig och jag började nästan gråta.
Jag funderar på om jag kanske grät efter ett ganska kaosartat spelmöte i Nordiska Väsen, där jag var SL. Äventyret hade inte alls gått som jag hade trott, konflikter splittrade rollpersonerna och jag var rädd för att det skulle orsaka konflikter mellan spelarna eller göra det svårt att fortsätta kampanjen. Det här var mitt under hårdaste pandemirestriktionerna, så att spelleda via discord en gång i veckan var i stort sett min enda sociala fritidsaktivitet och tanken att folk skulle hoppa av tärde något enormt på mig. Det hela löste sig i slutändan, men ett tag där var jag väldigt känslig. Minns inte om jag faktiskt grät eller inte.
OlderGaymer
Veteran
Nej, inte vid egen spel, än.
Har däremot gråtit när man tittat på YT på t.ex. Critical Role. Sällan, men det händer.
Har däremot gråtit när man tittat på YT på t.ex. Critical Role. Sällan, men det händer.