LotR-skådisarna (OT-artat och halvlångt)
(Ändrade layouten en aning - inlägget är rörigt nog ändå
)
Men du är ju emot långa versionen av preferensskäl och korta av ideologiska skäl, så dig får han nog svårt att tillfredsställa
är jag? öh?
Jag ber om ursäkt, jag menade tvärtom: att du inte var så förtjust i filmernas bioversioner och att du ogillade de förlängda versionerna dels för att det bara skulle bli ännu mer av de filmer du ogillade och dels för att det var principiellt fel att i förväg bestämma sig för att göra flera versioner av samma film, varav en primärt för DVDn.
Men jag uttryckte mig klumpigt och det var ingen seriös poäng från min sida.
Det räcker med att påpeka överskådespeleri, dramatiska poser, tråkiga och oändligt många oneliners, att filmerna (och med över 9h film fattar jag det inte) nästan helt är befriade från karaktärsutveckling, osv osv osv
håller du inte med mig så säg då varför. Det är helt okej att du tycker om filmerna, men om du älskar skådespelarinsatserna vill jag ha en förklaring
Jag skall villigt erkänna att jag ser filmerna för att känsloknarka och svepas med av den storslagnaste fantasyvision filmvärlden skådat, inte för att jag brinner för enskilda skådespelars insatser. Jag tycker de flesta gör ett bra jobb, inte så att det sticker ut från andra toppfilmer, men bra nog. Till de som gör mycket bra ifrån sig i de här filmerna räknar jag (i alfabetisk ordning):
Sean Astin som Sam. Men det här gäller bara tredje filmen. I de bägge första är han inget vidare, det medges.
Sean Bean som Boromir. Han har ett sätt att suga in omgivningen och göra den tillgänglig. Ja, det lät flummigt, jag vet. Han är bra, helt enkelt.
Brad Dourif som Gríma. Total identifikation med rollen.
Ian Holm som Bilbo. Vare sig han är vresig, ivrig, ledsen, rörande eller skrämmande är han mästerlig.
Ian McKellan (glömmer alltid hur han stavar sig) som Gandalf. Han överraskar inte eftersom jag är van att han alltid är perfekt.
Viggo Mortensen som Aragorn: jag hade ett enormt motstånd mot honom före filmerna, och jag tycker han kunde ha gjort mer av Crispingrejen utanför Svarta Portarna, men han har en äkthet som håller för hur många visningar som helst. Han överraskade mig.
John Noble som Denethor. Jag håller inte med om tolkningen av figuren, men han gör den med precision och trovärdighet.
Miranda Otto som Eowyn: det här är inte alls den Eowyn jag tänker mig, alldeles för impulsiv och känslosam. Men figuren görs med total inlevelse och trovärdighet.
Andy Serkis som Gollum: jag var missnöjd med hans Sméagol i introt till 3:an. Där tycker jag man borde ha sett en större skillnad mellan den figuren och den senare Gollum. Men som Gollum är han helt lysande.
Liv Tyler som Arwen: den där djävla älvan kallar jag och min fru henne. Helt arketypisk tragisk alvkvinna.
Karl Urban som Éomer: en rejäl överraskning för mig eftersom jag överlag tycker hans Caesar i Xena suger rejält. Men här är han riktigt bra. Men jag reserverar mig för att jag kan överskatta hans insats helt enkelt pga den stora kvalitetsskillnaden med tidigare roller.
De flesta andra gör som sagt sina jobb, bra insatser men ingenting som skiljer ut sig drastiskt. Men, det finns ju också en del som inte övertygar, och jag nämner några i rättvisans namn:
Sean Astin som Sam: som sagt, han är utmärkt i film 3, men en riktigt resväska i 1 och 2.
Marton Csokas som Celeborn: jag har sett honom göra utmärkta roller i andra sammanhang, men här förblir manusets toffel lika fotdonig onscreen.
Craig Parker som Haldir: här kan det vara manuset som spökar, men en mer irriterande alvädling är svår att hitta. Återigen, killen kan agera bra, men gör det av någon anledning inte här.
Den anonyme gondorkillen som hojtar till Gandalf: "It is all as lord Denethor predicted. Long has he forseen this!" (eller någonting ditåt) förstör ju hela scenen med sitt sätt att säga den repliken.
/Pom -subjektiv
)
