solvebring
Superhero
Jag blir kort och ärligen sagt förbenat hellsing tokig snart!
Jag försöker jämt och ständigt skriva ned mina rollspelsidéer för att verkligen göra någonting av dem. Just nu försöker jag sätta ihop grundstommen för ett berättelseinriktat spel. Systemtänket finns här! Jovisst, det rör sig nya spelidéer i huvudet varje dag men det här vill jag i alla fall försöka slutföra i någon mån.
... Oftast skiter sig systemtänket men det är ju ändå sådant som verkligen är svårt och tar sin tid. Efter en del speltester, bollande och fler speltester, lite sömnlösa nätter och dylika, finner man alltid något man känner fungerar för det man söker. Dessutom så är det system i sig som är svårt, inte att skriva det. Det är ju bara att beskriva hur det går till, att det ska fungera det är det som är det svåra.
Världar är just tvärtom. De är lätta att fantisera ihop och föda fram ur sina vildaste drömmar och visioner. De är däremot ett helvete att skriva ned. Om man är mig i alla fall. Först och främst gäller det att hitta strukturen för att skriva ned en värld. Varje gång ställs jag då inför den eviga frågan:
Vad är väsentligt att berätta om en spelvärld?
Visst, det kanske är relativt individuellt beroende på idén i sig och då lyder frågan:
Vad är väsentligt att berätta om den här spelvärlden?
... I slutändan sitter jag med ett alltför stort antal rubriker och vet inte vart jag ska ta vägen. När jag dessutom försökt få in text under varje tänkt rubrik märker jag hur en del rubriker faktiskt motsäger varandra eller bara är ett kaos av upprepningar. Kort och gott. Det är jättekul att spåna på världar, det är jättekul att författa dem i grova drag men när det kommer till att verkligen författa dem som speldetalj och få dem att fungera som jag går bet.
Det är också det här trovärdighet!
Hur magisk eller förundrande, fasansfull eller drömsk en värld än är så måste just dess magi eller mysterier, skräck eller harmoni ändå kännas trovärdig i sig. En värld måste inför sig själv kännas rimlig för läsaren, annars fungerar det inte.
Där faller jag som ett fyllo med avhuggen blindkäpp inför Grymkäfts fällor. Jag kan ha världens kanonidé (kan jag mig tycka) och så skriver jag på den så att fingrar och ögon blöder. När jag sedan stannar upp och tar mig an den text som skapats så blir alltid reaktionen:
Det här känns inte rimligt och inte det här heller, eller det här, eller det här...
Jag menar, visst geografin och hertigätten Blablabla von Snicksnack kan kännas förbenat bra. Fast allting runtomkring dem eller varför de finns där och varför vampyrerna inte tål vigvatten... Det känns inte rimligt. Söker jag kanske förklaringar som inte nödvändigtvis behövs förklaras?
Jag sade till Krank i en tråd häromdagen att man inte behöver förklara allt. Sedan när jag själv sitter vid arbetsbänken är jag likadan. Komiskt, inte sant. Jag vill ha förklaringar på allt i min värld, den som jag skriver. Kan jag inte skriva ned dem och ge dem till min läsare så är de åt helvete. Just så tänker jag. Jag blir alltid stoppad av rädslan att inte ge en trovärdig eller därav spännande och intressant värld nog. Känns det rimligt, ja då finner jag istället att det nästan är totalripp av något annat.
Nåväl, detta är mina problem. Nu söker jag svar.
Finns det kanske praktiska lösningar i sättet att tänka kring och arbeta med en text som kan hjälpa mig?
Finns det kanske knep för att författa en spelvärld?
Vad är väsentligt för en spelvärld? ->
... Kan man svara på det generellt sett?
Jag försöker jämt och ständigt skriva ned mina rollspelsidéer för att verkligen göra någonting av dem. Just nu försöker jag sätta ihop grundstommen för ett berättelseinriktat spel. Systemtänket finns här! Jovisst, det rör sig nya spelidéer i huvudet varje dag men det här vill jag i alla fall försöka slutföra i någon mån.
... Oftast skiter sig systemtänket men det är ju ändå sådant som verkligen är svårt och tar sin tid. Efter en del speltester, bollande och fler speltester, lite sömnlösa nätter och dylika, finner man alltid något man känner fungerar för det man söker. Dessutom så är det system i sig som är svårt, inte att skriva det. Det är ju bara att beskriva hur det går till, att det ska fungera det är det som är det svåra.
Världar är just tvärtom. De är lätta att fantisera ihop och föda fram ur sina vildaste drömmar och visioner. De är däremot ett helvete att skriva ned. Om man är mig i alla fall. Först och främst gäller det att hitta strukturen för att skriva ned en värld. Varje gång ställs jag då inför den eviga frågan:
Vad är väsentligt att berätta om en spelvärld?
Visst, det kanske är relativt individuellt beroende på idén i sig och då lyder frågan:
Vad är väsentligt att berätta om den här spelvärlden?
... I slutändan sitter jag med ett alltför stort antal rubriker och vet inte vart jag ska ta vägen. När jag dessutom försökt få in text under varje tänkt rubrik märker jag hur en del rubriker faktiskt motsäger varandra eller bara är ett kaos av upprepningar. Kort och gott. Det är jättekul att spåna på världar, det är jättekul att författa dem i grova drag men när det kommer till att verkligen författa dem som speldetalj och få dem att fungera som jag går bet.
Det är också det här trovärdighet!
Hur magisk eller förundrande, fasansfull eller drömsk en värld än är så måste just dess magi eller mysterier, skräck eller harmoni ändå kännas trovärdig i sig. En värld måste inför sig själv kännas rimlig för läsaren, annars fungerar det inte.
Där faller jag som ett fyllo med avhuggen blindkäpp inför Grymkäfts fällor. Jag kan ha världens kanonidé (kan jag mig tycka) och så skriver jag på den så att fingrar och ögon blöder. När jag sedan stannar upp och tar mig an den text som skapats så blir alltid reaktionen:
Det här känns inte rimligt och inte det här heller, eller det här, eller det här...
Jag menar, visst geografin och hertigätten Blablabla von Snicksnack kan kännas förbenat bra. Fast allting runtomkring dem eller varför de finns där och varför vampyrerna inte tål vigvatten... Det känns inte rimligt. Söker jag kanske förklaringar som inte nödvändigtvis behövs förklaras?
Jag sade till Krank i en tråd häromdagen att man inte behöver förklara allt. Sedan när jag själv sitter vid arbetsbänken är jag likadan. Komiskt, inte sant. Jag vill ha förklaringar på allt i min värld, den som jag skriver. Kan jag inte skriva ned dem och ge dem till min läsare så är de åt helvete. Just så tänker jag. Jag blir alltid stoppad av rädslan att inte ge en trovärdig eller därav spännande och intressant värld nog. Känns det rimligt, ja då finner jag istället att det nästan är totalripp av något annat.
Nåväl, detta är mina problem. Nu söker jag svar.
Finns det kanske praktiska lösningar i sättet att tänka kring och arbeta med en text som kan hjälpa mig?
Finns det kanske knep för att författa en spelvärld?
Vad är väsentligt för en spelvärld? ->
... Kan man svara på det generellt sett?
