Det beror på hur du definierar "konst". Många menar att det skall vara någon form av kvalitetsstämpel, men då blir förstås frågan om det finns någon sådan objektiv kvalitet eller om det bara är fråga om subjektiv smak.
Är det konst när det ger ett emotionellt gensvar? Då borde porr vara väldigt hög konst, eftersom en orgasm är en väldigt stark känsla.
Eller är det kanske konst när det ger en något att fundera över och tänka på? Då är kanske inte porr lika hög konst, men det skulle samtidigt medföra att klassisk musik inte heller var konst.
Och så kan man förstås använda roliga definitioner, såsom Joakim Pirinen gör i en serie; "kan man runka till det, så är det inte konst".
---
Själv har jag en mer pragmatisk syn. Något man skapar är antingen konst eller hantverk (oftast både och). Hantverk är när något fyller en praktisk funktion, såsom att en stol ska gå att sitta på och en tekanna skall gå att hälla te ur. Konst är sånt som ger ett emotionellt gensvar. Såsom att man blir äcklad, tjusad, glad, ledsen eller börjar ifrågasätta EU:s jordbrukspolitik.
Det är alltså ingen kvalitetsstämpel för mig. En fejkspya från Butterix är konst för mig. Kanske är den "dålig" konst, men det är en fråga om smak, och där kan alla ha olika åsikter.
---
Jag personligen tycker att det finns mycket hentai som är hög konst, som verkligen har gjort intryck på mig.
Några favoriter:
Bondage Fairies: Albumet med de tre systrarna är kanske den bästa japanska serie jag läst, flera av de första separata avsnitten är fullkomliga höjdare. Det är porr med spänning, humor, och ofta ett märkligt stråk av vemod som känns väldigt märkligt.
Olympics in front of the Station: Asrubbad. Går att läsa på nätet, men den är så sick att jag inte tänker erbjuda någon länk. Det här är konstig porr - porr som man inte runkar till utan som snarare knullar med ens huvud, och när den är klar så sitter man där som ett offer för psykisk bukkake och bara "öööh... uuuhhh..." Det går liksom inte att torka rent ens hjärna efteråt.
Jag är mycket förjust i den här.
Bible Black: De tecknade porrfilmernas Rolls Royce. Produktionen är fantastisk, och storyn har ett par vändningar och poänger som faktiskt känns smarta. Tyvärr är det rätt få sexscener som jag gick igång på.
La Blue Girl: Generellt sätt så föredrar jag La Blue Girl framför Urotsukoduji (eller hur fan det nu än skapas), och tycker särskilt att film nummer fyra med insektsvarelserna hade några bra scener. Men det är typ alltid någon scen i de här filmerna som är total-lökig och inte ett dugg sexig. Och så bara hatar jag lilla Nin-Nin, hentaifilmernas motsvarighet till Jar-Jar Binks. De borde ta bort allt sånt och bara ha en massa tentakler och fittor överallt.